Venedig sjunker och halkar på sned

ANNONS

Den ständigt översvämningshotade La Serenissima (ungefär den rofyllda och mest upphöjda) kämpar för sin överlevnad. Staden med sitt berömda nätverk av kanaler kommer enligt flera studier att drabbas av betydligt fler översvämningar i framtiden.

Venedig är byggt på pålar och sjunker stadigt ner i dyn i lagunen. Under 1900-talet sjönk staden 23 centimeter och högvattnet dränker allt oftare kajer och torg. Markusplatsen täcks numer av vatten under runt hälften av årets dagar och värre kommer det att bli.

Sjunker snabbare

Tidigare studier har antytt att läget stabiliserats. Men nu visar noggrannare mätningar att Venedig inte bara fortsätter att sjunka i snabbare takt, utan också börjar tippa över en smula åt öster, enligt en studie i den amerikanska vetenskapstidskriften Geochemistry, Geophysics, Geosystems.

ANNONS

–Staden sjunker med ungefär 2 millimeter om året. Samtidigt höjs vattennivån i den venetianska lagunen lika mycket. Om utvecklingen inte förändras kommer Venedig att sjunka upp till åtta centimeter de närmaste 20 åren, säger forskaren Yehuda Bock vid California University i La Jolla.

Han och hans forskarkollegor har kombinerat gps-mätningar med data från satellitradar för att få exaktare resultat. Landområdena i de norra och södra delarna av lagunen sjunker ännu mer, med två–tre respektive tre–fyra millimeter per år.

Lutar åt öster

Enligt tidigare beräkningar kan staden sjunka mellan 17 och 53 centimeter under det här århundradet. Om den här studiens resultat står sig på lång sikt kan bebyggelsen hamna på en 40–80 centimeter lägre nivå 2100 än i dag.

Mätningarna visar också att stadens östra delar sluttar allt mer med en ökning på en–två millimeter om året. Det betyder att den västra delen, med stadens kärna, nu ligger högre än den på östsidan.

–Det är något som tidigare satellitmätningar missat, säger Bock.

Andra forskare har hävdat att Venedig slutade sjunka i början av 2000-talet, sedan myndigheterna slutat pumpa upp grundvatten från reservoarer under staden. Men det tvivlar Yehuda Bock och hans kollegor på.

Rörelser i jordskorpan

–Det är möjligt att det kan ha stoppat upp tillfälligt och att staden börjat sjunka igen sedan dess, men det är osannolikt. Att Venedig sjunker har naturliga orsaker och det har sannolikt pågått under lång tid, säger han.

ANNONS

Förutom att bebyggelsen på ruttnande pålar sakta sjunker ner i dyn är det framför allt rörelser i jordskorpan som får den Adriatiska tektoniska plattan, inklusive Venedig, att långsamt tryckas ned under bergskedjan Apenninerna.

Det, tillsammans med stigande vattennivåer, bidrar till allt tätare och allvarligare översvämningar. Numera inträffar så kallade högvattensituationer, översvämningar där vattennivån vid flod stiger 110 centimeter eller mer, fyra–fem gånger om året. Det hotar att förstöra en rad kulturhistoriskt värdefulla venetianska palats.

Enormt dammprojekt

Italienska staten håller nu på att slutföra ett gigantiskt multimiljardprojekt, Moses, som ska skydda Venedig från framtida översvämningar.

Ett avancerat system med 78 dammportar ska med hjälp av tryckluft resa sig från lagunens botten och hindra de stigande vattenmassorna från att strömma in i staden. De ska klara en vattennivåhöjning på 60 centimeter.

Men miljökritiker varnar för att projektet kan orsaka oreparabla skador på ekosystemet i lagunen. De menar också att Mosesprojektet bara ger staden tillfälligt andrum – Adriatiska havet fortsätter att stiga och Venedig att sjunka ju längre tiden går.

Venedig, italienska Venezia, är huvudort i regionen Veneto i nordöstra Italien med drygt en kvarts miljon invånare.

Staden ligger på öar och längs kanten av en lagun vid Adriatiska havets norra del. En fjärdedel av invånarna bor på stadens centralt belägna öar. Till Venedig räknas även badorten Lido samt Mestre och Porto Marghera på fastlandet.

Staden är en av Europas främsta turistorter tack vare de berömda kanalerna, de många museerna och de arkitektoniska sevärdheterna. Där finns också ett universitet samt flera konstnärligt inriktade högskolor och akademier.

Stadens huvudproblem är att skadliga föroreningar och översvämningar hotar att förstöra väsentliga delar av dess kulturarv.

ANNONS