Nyfödda får en mängd bakterier från sin mamma när de föds. Bakterierna påverkar barnets bakterieflora, i framförallt tarmen, och därmed deras framtida hälsa. Stora studier har bland annat visat på ökad förekomst av astma och allergi bland barn födda med kejsarsnitt, jämfört med vaginalt förlösta.
Vid en vaginal födsel utsätts barnet för bakterier från mammans slida och tarm. Men i en ny holländsk studie, publicerad i tidskriften Cell host and microbiome, har man studerat andra vägar för nyfödda att få i sig bakterier från mamman.
Kejsarsnitt ger mindre bakterier
Forskarna följde 120 nyfödda och deras mödrar under bebisarnas första månad i livet. Prover togs från mödrarnas näsa, saliv, tarm, hud, slida och bröstmjölk. Dessa jämfördes sedan med prover från barnets avföring, hud, saliv och näsa.
– Vi ville förstå bättre hur nyföddas bakterieflora utvecklas i olika delar av deras kroppar och hur det påverkas av faktorer som födelsesätt, antibiotikaanvändning och brist på amning, säger Bart de Steenhuijsen Piters, en av forskarna bakom studien, till ABC News.
Bröstmjölk kan kompensera?
Alla dessa källor till bakterier spelar roll för vilken bakterieflora som utvecklas hos barnet, och olika delar av mammans bakterieflora stöttar olika delar i barnets.
I studien gick att se att barnen som hade fötts med kejsarsnitt hade betydligt lägre nivå av bakterier från mammans slida och tarm. Men studien tyder på att det finns alternativa vägar för den nyfödda att få i sig de viktiga bakterierna.
Bland de som fötts med kejsarsnitt och som ammades såg man till exempel att de fick betydligt mer bakterier från bröstmjölken jämfört med vaginalt förlösta barn.
– Mikrober från bröstmjölken underlättar genom att ge tarmfloran en knuff i rätt riktning. Men vi kan inte svara på om amning fullt ut kan kompensera för bristen på bakterier från tarmen och vaginan, säger Bart de Steenhuijsen Piters.
Hos mammor som inte ammade såg man att viktiga bakterier kunde överföras från andra källor som huden och luftvägarna.
Kejsarsnitt
Drygt 18 procent av alla födslar i Sverige skedde med kejsarsnitt år 2021. Där ingår såväl akuta som planerade snitt.
Planerade snitt beror i allmänhet på någon av följande orsaker:
- Barnet ligger med stjärten nedåt i livmodern i så kallad sätesbjudning. Det har inte hjälpt med vändningsförsök.
- Du som är gravid har fått havandeskapsförgiftning.
- Det är fler än ett barn i magen och graviditeten har varit komplicerad.
- Moderkakan sitter i vägen där barnet ska komma ut.
- Du som är gravid har förlossningsrädsla.
- Tidigare skador eller operationer.
- Du som är gravid har trångt bäcken.
- Barnet i magen bedöms vara stort.
Akuta snitt kan bero på saker som att det blir problem under en vaginal förlossning, som att den tar lång tid eller att värkarna inte är effektiva. Eller att barnet inte mår bra och till exempel hotas av syrebrist. Det kan också vara så att den gravida fått stora blödningar eller bristningar i livmodern.
Källa: Socialstyrelsen, 1177
