Även om Mats Ahlstedt är en etablerad deckarförfattare med många trogna läsare, är han själv försiktig med att läsa kriminallitteratur. ”Man vill ju helst inte påverkas av andra”, säger han som själv gärna lånar miljöer från trakter han redan är hemtam i.
Även om Mats Ahlstedt är en etablerad deckarförfattare med många trogna läsare, är han själv försiktig med att läsa kriminallitteratur. ”Man vill ju helst inte påverkas av andra”, säger han som själv gärna lånar miljöer från trakter han redan är hemtam i. Bild: Lars Hjertberg

Mats har ständigt nya seriemördare i tankarna

Under sena kvällar och nätter tar Mats Ahlstedt livet av folk. På dagarna är seriemördaren från Tuve förrädiskt vanlig; handlar mat, går ut på med hunden, tar sig en eftermiddagslur – men efter mörkrets inbrott slår han till. Nu kommer hans femtonde deckare.

ANNONS

Man vill inte gärna ha något otalt med Mats Ahlstedt.

Se bara hur det gick för dressyrdomaren som inte hade förstånd att uppskatta dottern Veronicas ridningar – redan i sin debutdeckare från 2005 tog Ahlstedt livet av domaren.

– Jag och Veronica brukade resa runt i hela landet och tävla i ponnydressyr. När hon sedan flyttade till USA för att gå på high school fick jag närmast abstinens, och sa till min fru: Vad ska jag göra nu?

– Skriv den där boken du pratat om, sa hustru Margareta.

Sedan dröjde det inte länge förrän dressyrdomarens dagar var räknade. På den vägen är det.

ANNONS

Mats fick tidigt ett gott öga till ordets kraft.

Med en filosofie kandidat i svenska och historia hade han skaffat sig självförtroende nog att ringa runt och erbjuda olika redaktioner sina tjänster.

– På Trollhättans Tidning fick jag napp. Där lärde jag mig journalistjobbet från grunden.

Slumpartad väg in på GP

Vägen in på Göteborgs-Postens sportredaktion var mer slumpartad, och efter ett par roliga år bland bollar och puckar lockades han över till reklambranschen. Utfallet var mindre lyckat. Sejouren blev kort.

– Sedan dess har jag levt som frilansskribent, och de senaste åren har kriminalböckerna faktiskt kunnat försörja Maggan och mig.

– Förra året byggde vi en altan, och nu ska vårt radhus i Tuve få ett nytt kök, säger Mats Ahlstedt och beskriver i nästa andetag hur talböckernas intåg helt kommit att förändra förutsättningarna för ett professionellt författarliv.

– Det kan man lugnt säga. De som är framsynta prioriterar det digitala, och en del koncentrerar sig helt och hållet på att ge ut ljudböcker.

Parallellt med det egna författandet håller Mats också kurser i deckarskrivande på Folkuniversitetet.
Parallellt med det egna författandet håller Mats också kurser i deckarskrivande på Folkuniversitetet. Bild: Lars Hjertberg

Vid sidan av sitt eget skrivande håller Mats i höst för fjärde gången en kurs i deckarskrivandets konst på Folkuniversitetet.

– Eleverna är enormt ambitiösa och målmedvetna, ler magistern som ständigt återkommer till några käpphästar:

# Intrig. ”Börja med en premiss, ett tema – till exempel mäns våld mot kvinnor eller gängkriminalitet. Hitta på en historia och håll dig sedan till din historia – sidospår gör det bara svårt för läsaren.”

ANNONS

# Karaktärsgestaltning. ”Beskriv inte, utan gestalta. Enklast är att ersätta adjektiv och adverb med rörelseverb. I stället för att skriva att någon är muskulös och vältränad, kan man gestalta hur personen rör sig. Då förstår läsaren att det är en atletisk person som presenteras.”

# Miljögestaltning. ”Man kan uppleva en miljö på olika sätt beroende på sinnesstämning. Förmedla till exempel en persons känsla vid en skogspromenad. Och använd väldigt gärna miljöer som du redan är bekant med. Då kan du gestalta på ett mer målande sätt.”

Lever som han lär

Mats Ahlstedt lever som han lär. I nya boken ”Upprättelsen” passerar en hel rad Kungälvsadresser revy. Särskilt farligt lever man på Västra gatan.

– Min fru har släkt där, så den miljön kan jag.

Bild: Lars Hjertberg

En annan bok utspelar sig på Marstrand där Mats Ahlstedt själv en gång gick en skrivarkurs, i en tredje lånar författaren hemkvarteren i Tuve som kuliss för en rad ruggigheter. Gator och miljöer där Mats själv flera gånger om dagen går turer med sin hund Simba.

– En cockerpoo som är trevlig och lättskött, men ärligt talat rätt lat.

– Jag kallar honom för deckarhunden. När jag går ut med Simba kan jag själv gå och dagdrömma och tänka på intrigen i den bok jag skriver på. Man lever ju med sina karaktärer dygnet runt. Ända tills jag lämnar över till förlaget, då släpper jag dem, säger han och fortsätter:

ANNONS

– Egentligen är jag mest intresserad av varför en människa väljer att gå över gränsen, och ibland tänker jag att jag ärvt mitt intresse för psykologi av pappa som var fängelsepräst på Härlanda.

Svävade mellan liv och död

Så sent som för ett år sedan svävade Mats själv mellan liv och död.

– Två åderbråck sprack i matstrupen, och när dom sövde mig inför operationen var jag i mina tankar helt införstådd med att jag skulle dö.

En traumatisk upplevelse för hela familjen förstås. Men Mats reste sig, och är redan på god väg in i nästa mordhistoria.

Det är väl ingen på GP som råkar illa ut?

– Hmm, där har jag faktiskt inte haft ihjäl någon. Inte än…

Mats Ahlstedt

Ålder: 70 år.

Familj: Gift med Margareta, två vuxna döttrar och två barnbarn.

Yrke: Författare.

Arbetsplats: Hemma.

Bor: Radhus i Tuve.

Fritidsintressen: Familjen.

Favoritmusik: Klassisk rock, hårdrock som exempelvis AC/DC.

Senast lästa bok: Viskande skuggor av Jan-Philipp Sendker.

Aktuell: Den 4 november släpps ”Upprättelsen”, författarens femtonde deckare.

ANNONS