Martin har skrivit en musikal om psykisk ohälsa

Musikalen är ett beställningsverk om psykisk ohälsa av Stiftelsen Gyllenkroken. På scenen står deltagare därifrån, samt studenter från Högskolan för scen och musik i Göteborg. Mattias Palm har haft ansvar för manus och regi. Martin Schaub har skrivit musik och sångtexter tillsammans med Patrick Rydman.

– Målet har varit att skapa en ”vanlig” musikal som vem som helst kan se. Vi har hämtat inspiration från deltagarna, utgått från saker de berättat och använt många små pusselbitar, säger Martin Schaub och ger ett exempel: En deltagare beskrev hur hans mediciner påverkade honom; ”det är som om de bäddar in mig i en ask av bomull”. Det uttrycket fastnade jag för och använde som refräng i en låt.

– Det mest lärorika för mig har varit att komma nära personer med psykisk ohälsa. Jag har blivit oerhört berörd av att höra vad en del av dem gått igenom, säger Martin.

Systern i Tom Alandh-filmer

Samtidigt har arbetet med musikalen fått honom att inse hur lika vi människor är i många avseenden. Hans syster Martina, som har Downs syndrom och är känd från Tom Alandhs filmer, utvecklades mycket positivt mot alla odds. Att vara hennes lillebror har självklart påverkat honom.

– Jag ställer höga krav på folk som är proffs, men har ganska stort tålamod med dem som inte har det så lätt. För mig var Martina som vilken syster som helst. Jag tänkte inte på att hon kanske inte borde kunna vissa saker. Jag tror så här i efterhand att dessa naturliga utmaningar fick henne och även mig att växa, säger Martin.

Han upplever ”Gyllenkrokarna” som väldigt öppna och härliga, lätta att jobba med. Men musikalen innebär naturligtvis en stor utmaning för dem.

– Vi har inte försökt anpassa oss till deras nivå, vad den nu är. Vi försöker göra en bra musikal och de får ”steppa upp”. Samtidigt måste vi ha visst överseende med att det är svårt ibland. Men nu närmar vi oss premiären och då är det skarpt läge. Deltagarna ska göra vad de är tillsagda att göra på scenen. De har förflyttats från sin comfort zone och total närvaro krävs. Det är lite som med ett fotbollslag; de måste täcka upp för varandra.

Musikstudenterna, som är blivande musikalartister, har huvudrollerna i ”Närmare kanten”.

– De ska göra en proffsuppvisning och det är förstås en stor diskrepans mellan dem och Gyllenkrokarna som måste balanseras, säger Martin och tillägger att hans arbete med musikalen egentligen är avslutat nu. Men självklart är jag med och repar och stöttar fram till premiären.

Klassisk musik i barndomshemmet

Martin växte upp med klassisk musik. Mamman var musikpedagog och pappan flöjtist i Göteborgssymfonikerna.

– Jag började spela fiol som fyraåring och de säger att jag var lite av ett underbarn. Men jag tyckte aldrig att det var roligt med fiol, säger han.

LÄS MER: De gör musikal om psykisk ohälsa

När han var tio år hörde han Ted Gärdestad för första gången och en ny musikalisk värld öppnade sig för honom.

– Jag kände att det där vill jag göra. Som självlärd pianist började jag snart hamra ut egna låtar på pianot.

Det roligaste då var att skapa något nytt och det är fortfarande det som ger honom ”den största kicken”. Trots att Martin var musikbegåvad, visste han inte riktigt vart han skulle ta vägen med sin talang. Men på Hvitfeldtskas musiklinje träffade han ett par likasinnade; Patrick Rydman, som han bildade popduon ”Indigo” med, samt sin blivande fru Jenny.

Åtta år på Musikhögskolan

Efter gymnasiet gick Martin totalt åtta år på Musikhögskolan; först på lärarutbildningen och sedan på den individuella musikerutbildningen med inriktning komposition. Innan han blev frilansmusiker, jobbade han ett par år på Billströmska folkhögskolan på Tjörn. Efter att ha gjort ett par stråkarrangemang till Daniel Lemmas andra skiva, tog karriären på allvar fart 2003.

– Göteborgs Symfoniorkester ville ha lite mer popmusik i Konserthuset, inte bara Brahms och Bruckner. Jag var initiativtagare till konsertserien ”Popical”, där pop och rock fick möta symfonikerna och skrev arrangemang till bland andra Veronica Maggio och Weeping Willows.

I ”Timo sjunger Ted” samarbetade Martin med Timo Räisänen och Göteborg Wind Orchestra.

– Ted Gärdestad betydde ju så mycket för mig. Därför var jag länge rädd för att närma mig hans musik. Men Timo, som knappt hade hört talas om Ted, fick en låtlista av mig som han föll för. Han saknade min respekt för Ted, men kände kärleken till musiken. Det blev en skiva och mängder av spelningar under 2016. Sedan dess jobbar vi nära ihop.

Premiär på bröllopsfesten

Med hustrun Jenny och några till bildade Martin 1994 bandet West of Eden.

– Vi hade vår första spelning på min och Jennys bröllopsfest, säger Martin.

Den 24 februari släpper West of Eden sitt 12:e album, inspelat ihop med brittiska folkmusiker i Skottland.

– Jag fick lära mig spela gitarr när vi bildade bandet, för piano funkar inte så bra med folkmusik. Jag kan spela fiol och är hyfsad på mandolin och dragspel. Men blåsinstrument håller jag mig ifrån, säger Martin och förklarar att han under uppväxten kände att han inte riktigt dög i pappans ögon, eftersom han inte höll på med klassisk musik.

– Att visa pappa att jag är bra, blev en del av min drivkraft. Och nu känner jag att han tycker det också. I dag förstår och respekterar vi varandras musik.

Ingemo Orstadius

namn@gp.se