Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

I mitten på 1980-talet inledde Lizbeth Kerttu Selin en framgångsrik rallykarriär, som varade i över ett årtionde. "Om jag ser i backspegeln så skulle jag inte slutat med rallyn så tvärt", säger hon i dag. Bild: Jessika Devert, Privat

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Lizbeth var pionjär i en mansdominerad värld

Lizbeth Kerttu Selin har tävlat i SM i rally och varit framgångsrik i tävlingar både i Sverige och utomlands. Att vara kvinna och slå sig in i den mansdominerade rallyvärlden var inte lätt – men segrarna och adrenalinkicken överskuggade alla fördomar om kvinnor på rallyvägarna.

– Det är det roligaste som finns, den känslan går inte att beskriva. Att få köra riktigt fort och känna att man har kontroll på bilen och vägen, det är en sådan adrenalinkick så det finns inte. Dessutom är det en utmaning att ta sig runt på rallyvägarna tillsammans med kartläsaren, säger Lizbeth Kerttu Selin.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Karriären inleddes 1985

Hon ler och hela ansiktet lyser upp när hon pratar om sin rallykarriär som startade 1985. Det var inte alls meningen att hon skulle köra rally, det var hennes dåvarande pojkvän som körde och hon hängde med.

– Jag blev kartläsare åt honom och det gick bra och sedan fick jag köra också. Jag har alltid gillat att köra bil och när jag körde så gick det väldigt bra och då bytte vi så han blev kartläsare istället, berättar Lizbeth.

Det ena ledde till det andra och Lizbeth gick från c-förare till a-förare. A-förare är den högsta klassen och de som kör de snabbaste och mest kraftfulla bilarna, och oftast vann Lizbeth som c- och b-förare klasserna för både killar och tjejer. När Lizbeth startade så fanns det inte många kvinnor som körde i den högsta klassen och det var tufft att kliva in i den mansdominerade världen.

– Det var många som spekulerade över vad jag gjorde där. De kallade mig ”den där lilla bruden” och kunde vara lite nedlåtande innan de fattade hur bra jag körde, säger hon.

Respekten växte successivt

Men ju fler tävlingar hon vann desto mer växte respekten. Efter att ha vunnit flera tävlingar så var det plötsligt Lizbeths tider killarna jagade och om de kom i närheten av dem så visste de att de låg bra till. Lizbeth ler nöjt när hon berättar om det.

– Det var faktiskt jädrigt skönt att få ge tillbaka på det sättet, säger hon.

Varannan helg var det tävling och däremellan jobbade hon och fick två barn. Det var slitsamt och fortfarande var det många män som tyckte hon borde stanna hemma och ta hand om familjen i stället för att ge sig in på deras territorium.

– En gång stod jag och varvade ut motorn innan start och då sa en kille att där kunde jag minsann gasa, men på banan var det annorlunda, där skulle han slå mig. Och så skrattade de elakt åt mig. Men jag körde riktigt bra och han fick storstryk, skrattar Lizbeth.

Mycket ideellt arbete

Hon hade inget sponsringsteam och de mekaniker som hjälpte henne jobbade ideellt och utan dem hade det inte fungerat alls. Allt fick Lizbeth och hennes kartläsare göra själv eller se till så att någon kunde hjälpa dem. Till slut, efter att hon varit i Tyskland och tävlat och vunnit sin klass och kommit tvåa i tjej-riksmästerskapen och SM, fick hon en sponsrad bil.

– Jag var runt i hela Sverige och tävlade. Nya städer och nya vägar varje helg. När det var större tävlingar som Svenska rallyt var man uppe en vecka i förväg, åkte på vägarna och skrev noter tillsammans med kartläsarna. Man fick också VM-poäng för det, det är jag stolt över, säger hon.

Lizbeth Kerttu Selins framgångsrika karriär i den mansdominerade rallysporten inleddes 1985.. Bild: Privat

Från början skrev man inte ens noter för att veta hur vägen låg. Då körde man efter vad man såg, en bro, en uppförsbacke, tät skog. När noterna kom blev instruktionerna mer precisa med meteravstånd och vilken växel som passar bäst i just det området. Men trots duktiga kartläsare så har Lizbeth varit nära döden ett par gånger.

– Jag fick en riktig ordentlig bredsladd i lösgrus och det var precis bredvid ett staket. När jag körde in i staketet lossnade en överliggare och flög rätt in i bilen genom min ruta och landade på hatthyllan bak i bilen. Hade jag varit tio centimeter längre hade den halshuggit mig. Jag fick glassplitter i ansiktet och folk runt omkring vågade knappt komma fram till bilen för att de trodde att jag var så illa skadad, berättar Lizbeth.

Rallykollega förolyckades

Bara ett par veckor efter så hände samma sak med en annan förare och han hade inte samma tur och miste livet. Då förstod Lizbeth hur nära döden hon faktiskt varit.

– Jag ville gärna fortsätta tävla men jag var så chockad och det kändes som om jag hade framkallat den där olyckan. Fast så var det förstås inte. Men jag funderade mycket på om det var värt det, jag hade barn och familj. Jag var tvungen att försöka och tvingade mig själv till att köra ett par tävlingar och då insåg jag att jag ville fortsätta ändå, säger hon.

1997 valde hon att sluta köra rally och startade i stället en Gallerixbutik. Något som hon sedan jobbade med i många år, ända till hon arbetade sig in i den berömda väggen och fick ta nya tag.

I dag är hon fortfarande egenföretagare men jobbar med healing och massage och försöker hitta sin egen takt i vardagen.

Hon ser tillbaka på sina rallyår som väldigt roliga, om än kämpiga.

– Om jag ser i backspegeln så skulle jag inte slutat med rallyn så tvärt. Då hade jag kanske inte jobbat mig till en utmattningsdepression, om jag haft det som ventil. Men jag ångrar inget och jag backar inte för en utmaning, det är då man utvecklas och går framåt. Mitt råd till alla är: våga prova. Annars vet du inte vad du missar, säger Lizbeth och ler.

Lizbeth Kerttu Selin

Ålder: 61 år.

Bor: Tjörn.

Gör: Före detta rallyförare, jobbar med massage och energiarbete.

Hemsida: www.lizzasenergiochmassage.com

Familj: make, två barn, två bonusbarn och åtta barnbarn.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.