Klimatstrejken den 20 september samlade miljontals människor i 156 länder på totalt 5000 platser världen över. Flera globala företag som Amazon och Google uppgav att deras medarbetare hade gått ut i strejken och medarbetarna hade samtidigt uppmanat företagsledningar att stoppa sina klimatutsläpp. Vid samma tillfälle gick Tysklands regering ut och meddelade att de har enats kring en bred klimatsatsning på minst 1000 miljarder kronor fram till år 2030. Någonting håller på att hända.
Jag skrev i min förra krönika om mitt nya uppdrag och att det handlade om hållbar utveckling, eller rättare sagt, att skapa förutsättningar för hållbar konsumtion för göteborgare. Nu har jag varit på det nya jobbet i drygt en månad och jag förvånas över det faktum att det händer så kolossalt mycket inom området och att det går i rasande fart. Det känns som att jag lär mig något nytt varje timme. Nya begrepp och termer som delningsekonomi, cirkulär ekonomi eller hållbara livsstilar utmanar mina invanda föreställningar.
Ett begrepp som de senaste dagarna har fångat min uppmärksamhet är just delningsekonomin. Att allt fler människor väljer att dela varor och tjänster med varandra. Men delningsekonomi är inte en ny företeelse. Tänk bara på hur vi under lång tid i Sverige delat tvättstuga med varandra, hyrt videoboxar, handlat second hand eller varför inte nämna det mest kända delningsekonomiska beteendet som är ganska unikt för oss i Sverige, allemansrätten.
Även urbaniseringen är en del i detta, där vi bygger städer eller flyttar till städer för att kunna dela på yta, transporter, service och underhållning. Så inget nytt med delningsekonomin alltså, vi har gjort det länge. Men det som är det nya i delningsekonomin i dag är att vi med hjälp av tekniska innovationer, som appar och annat, har möjlighet att använda underutnyttjade resurser som till exempel en bil som står parkerad större delen av dagen och låta andra som behöver en bil under samma tid, nyttja bilen till en lägre kostnad. Konsekvenser av det är: resurssparande, miljövinster, ökad lönsamhet och minskade kostnader för konsumenter, ökad sociala sammanhållningen och ett mer diversifierat näringsliv som förhoppningsvis leder till fler arbetstillfällen.
Men det kan finnas farhågor längs vägen. Delningsekonomin innebär att den traditionella uppdelningen mellan konsument och producent suddas ut. När privatpersoner erbjuder tjänster eller varor till varandra kan det leda till oklarheter vad gäller rättigheter och skyldigheter. Vilket skydd som konsument har du om bilen du hyrt av en privatperson inte fungerar? Det är här samhällets institutioner i form av politiska beslut, rättsväsendet och konsumentlagstiftningen måste hänga med i utvecklingen.
Det krävs trygghetsskapande åtgärder om delningsekonomin ska kunna växa även utanför kretsen av nyfikna, socialt intresserade och redan frälsta grupper i samhället. Den nya delningsekonomin som fenomen är här för att stanna men vi måste längs vägen tillåta oss att göra fel. VI är trots allt pionjärer! Framtidens göteborgare tycks, med tanke på strejken den 20 september, vilja ha svar och lösningar på klimatkrisen. Låt oss gå dem till mötes!
