”Jag har fått en sån frihet och ett helt nytt liv”, säger Viktoria Karlsson. Hon och ledarhunden Poppe är tillsammans från morgon till kväll.
”Jag har fått en sån frihet och ett helt nytt liv”, säger Viktoria Karlsson. Hon och ledarhunden Poppe är tillsammans från morgon till kväll.

Ledarhunden Poppe blev vändpunkten

För Viktoria Karlsson innebar ledarhunden Poppe en livsförändring. Jaktlabradoren som hon idag tillbringar i princip all vaken tid tillsammans med, har berikat och vidgat hennes tillvaro.
– Nu flyger jag fram, det är en sån frihet, ler hon med en hand på Poppes lena hjässa.

ANNONS
|

Vi ses i Kemihusets luftiga entré på Chalmers där Viktoria för dagen haft lektion. Utanför virvlar höstlöven medan Poppe stillsamt ligger under bordet och tittar med sina varma, bruna ögon på mig. Men Viktoria hejdar mig när jag gör en ansats att hälsa på hunden.

– Nej, du får inte hälsa på honom, säger hon vänligt och förklarar att andra människor kan störa hans fokus och koncentration. Hans sele ligger på soffan jämte, signalen att han är ledig. Men hunden följer ändå Viktorias rörelser medan han vilar med huvudet på hennes fötter. Präglad av kärleken som vuxit sig stark under de tre år hon haft honom.

ANNONS

Var en sådan skillnad

– Jag tyckte jag klarade mig ganska bra innan och kunde aldrig föreställa mig att det skulle vara en sån skillnad, säger Viktoria och skiner upp. För henne blev Poppe en vändpunkt.

– Plötsligt tog jag mig fram helt utan problem och i den takt jag vill. Jag kan röra mig på större ytor och längre och har lärt mig mer om Göteborg sen jag fick Poppe, ler hon bubblande. Poppe tycks höra hennes entusiasm och tittar upp mot henne.

– Men först och främst är det relationen, vänskapen och att få vara tillsammans med honom, ler hon och minns när Poppe kom in i hennes liv efter ett års väntan. Varje hund matchas noga med sin förare och det läggs stor vikt vid att relationen fungerar från början.

– Vi klickade direkt. Han var en av de provhundar som fanns på en informationskurs innan och jag var riktigt ledsen när jag åkte därifrån, rädd att det inte skulle bli han. Men det blev Poppe och nu har det gått tre år och det är tätt sammansvetsade.

Läser molykylärbiologi och datavetenskap

Uppvuxen i Söderhamn flyttade Viktoria till Göteborg för fem år sedan för att studera molekylärbiologi och tillämpad datavetenskap vid Göteborgs universitet.

– Jag är intresserad av vad som utlöser sjukdomar och hur man kan bota dem, säger Viktoria som under sina första år i Göteborg mestadels tog sig runt med vit käpp. Att använda käpp för att lokalisera saker i sin väg är ett ganska ineffektivt sätt, men med Poppe vid sin sida är det en helt annan sak. Han leder henne rätt, ser till att hon inte går in i något, markerar och hejdar henne vid trottoarkanter, trappor och andra hinder, berättar Viktoria som förlorade synen vid fem års ålder till följd av cancer på näthinnorna.

ANNONS

En ledarhund är subventionerad av staten och kostar inte den synskadade någonting, och de är framförallt ett förflyttningshjälpmedel.

En god investering

– Samhällsekonomiskt är det en god investering. Ledarhunden ger den gravt synskadade större livskvalité, sociala förutsättningar, bättre hälsa, och självständighet. Det är enklare att utbilda sig och skaffa jobb, säger Viktoria som vet av egen erfarenhet.

– Jag har fått en sån frihet och ett helt nytt liv. De båda är tillsammans från morgon till kväll. När de löptränar i skogen, promenerar genom staden, på spårvagnen, på föreläsningar, i butiker och restauranger. Men ibland blir det problem.

– Till skillnad från många andra länder i Europa är det ingen laglig rätt att ha med sig sin ledarhund överallt. Butiker och restauranger får själva bestämma om han får komma in eller ej, säger Viktoria som ofta får argumentera för att få ta med honom in på olika ställen.

Utanför Chalmers sker något med Poppe. Han blir med ens vaken, spetsar öronen och travar stolt jämte Viktoria, med totalt fokus på sitt uppdrag.
Utanför Chalmers sker något med Poppe. Han blir med ens vaken, spetsar öronen och travar stolt jämte Viktoria, med totalt fokus på sitt uppdrag. Bild: Anna Berglund

– Det är tråkigt att det finns missuppfattningar, och ett vanligt argument är att det finns allergiker som far illa om han kommer in, men de gånger det faktiskt funnits en allvarligt allergisk person på samma plats har vi alltid kunnat lösa det sinsemellan. För henne är det viktigt att det inte blir en kamp mellan vem som har störst behov, utan vill nå förståelse.

ANNONS

– Jag är ju beroende av honom för att ta mig runt och till slut får vi oftast komma in, även om det tar en massa energi att ta de där diskussionerna, säger hon med en suck.

Tränar lydnad med Poppe

Med Poppe har Viktorias hundintresse sedan barnsben vuxit sig ännu starkare. Hon tränar lydnad med Poppe varje dag, sitter i styrelsen för Sveriges ledarhundsförare och är med och anordnar kurser för andra hundförare.

När vi går mot spårvagnshållplatsen utanför Chalmers sker något med Poppe. Han blir med ens vaken, spetsar öronen och travar stolt jämte Viktoria, med totalt fokus på sitt uppdrag. Ögonen riktade ömsom på omgivningen, ömsom på sin förare. Stannar vid de förintränade hållpunkterna mellan kemihuset och spårvagnshållplatsen, väntar och lyssnar av.

– Även om han är mina ögon, är det jag som fattar beslut om vi ska gå höger eller vänster. Sen kan man friköra, då går vi där vi aldrig varit och då vet hunden hur den ska agera uitfrån vissa regler, förklarar Viktoria. Tillsammans med Poppe och en gps-app kan hon ta sig runt utan några begränsningar.

Selen är en signal till omgivningen att hunden inte får störas och Viktoria tycker de flesta visar hänsyn men det kan bli klurigt om de möter andra hundar, vilket ju inte hon kan se.

ANNONS

– Som hundägare får de gärna berätta att de har en hund och säga till exempel ”hundmöte” och att de passerar på min sida, inte Poppes. Han ska förstås klara av hundmöten men om en hund gör utfall mot honom är det bra om jag är förberedd och kan hjälpa till och kommunicera med Poppe.

När jag ber henne beskriva Poppe, skiner hela hon upp och rösten blir mjuk.

Lojal, smart och lättlärd

– Han är otrolig, jag fastnade för hans integritet. Han är lojal, smart och lättlärd och precis som jag perfektionist, vi båda tycker om när saker och ting blir korrekt och riktigt. Och den snällaste som finns, säger hon och blir känslosam. Lägger handen på sin hund som inte viker en tum från hennes sida. Som sitter tätt intill medan spårvagnar och bilar far förbi. Tittar upp mot henne med sin lugna och samtidigt ivriga blick, lyssnar och läser av.

– Det är makalöst, jag är så fascinerad över honom varje dag. Det är det största jag varit med om.

Bor: Högsbo, Göteborg

Ålder: 24 år

Familj: Bor tillsammans med pojkvän och Poppe.

Gör: Studerar på masterprogrammet i tillämpad datavetenskap vid Göteborgs universitet.

Intressen: Träna friidrott, träna med min hund och läsa

Det bästa med Poppe: Att han är lika smart som han är kärleksfull

Drömmer om: Att arbeta med forskning.

Ledarhundar

Totalt finns det drygt 250 ledarhundar i Sverige, hundar som kontinuerligt avlas fram och utbildas, främst som förflyttningshjälpmedel. Det är till hundra procent subventionerade av staten och fördelas genom Synskadades Riksförbund. De flesta ledarhundarna är av rasen labrador, för sina fina egenskaper, samarbetsvilja och förmågan att anpassa sig till olika situationer.

För mer information om ledarhundar och hur man ska bete sig i mötet med dem finns på instagram: @sverigesledarhundsforare

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS