Under min gymnasietid, då det humanistiska bildningsarvet fortfarande tillerkändes sitt rättmätiga värde, förväntades eleverna inhämta en litterär kanon, som sedan kom att prägla deras liv. Helt följdriktigt kom litteraturvetenskap att ingå i min akademiska examen och som gymnasielärare i svenska och franska ingöt jag i min undervisning vikten av att läsa god litteratur.
I den nya teknikens spår har följt ett falnande intresse för läsning av böcker, i synnerhet bland män och pojkar. Ynnesten att få ta del av goda författares verk är en djupdykning i livet självt, något som ökar vår klokskap, vår bildningsgrad och vår självkännedom, lär oss konsten att reflektera samt undanröjer risken för själslig förtorkning. Den personlighetsdanande möjlighet, det humankapital och den livskunskap konsumtion av litteratur alstrar är kanske av ännu större vikt än bokläsandet i sig.
När man tillgodogör sig en bok tränas och aktiveras hjärnans kreativa centrum. Bokläsandet leder därigenom till en stimulans av problemlösningsförmåga och fantasiliv eftersom de betydelsebärande orden i boken tvingar intellektet att med texten som utgångspunkt skapa bilder. Att läsa en serietidning, där bilderna serveras som ”redan tuggad föda”, kräver däremot ingen tankemässig ansträngning. Andra positiva konsekvenser i detta sammanhang är förbättring av koncentrationsförmågan, nödvändig i vår tid då sociala medier och it-teknologi med ständiga stimuli och uppkopplingar står för en skadlig mental splittring.
Det var inte en slump att skönlitteratur infördes som ett obligatorium på exempelvis den svenska juristutbildningen för några år sedan. Genom att i litteraturen kunna ta del av och engagera sig i andra människors livsöden förstärks och fördjupas förmågan till empati och förståelse. En kvalitativ berättelses inbjudan till identifikation och till en känsla för det sant mänskliga stärker läsarens emotionella kapacitet.
Läsning av erkänt goda författare utvidgar dessutom ordförrådet och berikar bokvännens språk, en färdighet som prioriteras och belönas såväl i det privata som i det professionella livet.
Suveränt överlägsen andra eskapistiska frestelser med sina möjligheter till en legitim och ofarlig verklighetsflykt kan boken också förmedla hopp och tröst och erbjuda stunder av förtrollning, underhållning och avkoppling, särskilt viktigt i tider av oro och turbulens.
I sorgen över ett urspårat Sverige, där känslan av grundtrygghet och tillit ersatts av ängslan och disharmoni, växer behovet av goda, gemensamma och stabila värden. Litteraturens berikande kraft kan visa vägen till en förändrad livshållning, enkelt uttryckt i följande limerick:
Det var en dumbom från Göte't,
som avskydde böcker, det nötet.
Men han läste en bok
och vart genast så klok
att han aldrig mer blev bakom flötet.
