Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Gerd Riccius, vardagskrönikör. Bild: Sören Håkanlind

Gerd Riccius: Läs en bok – och aktivera hjärnans kreativa centrum

Gerd Riccius slår ett slag för bokläsandet. "Ynnesten att få ta del av goda författares verk är en djupdykning i livet självt, något som ökar vår klokskap, vår bildningsgrad och vår självkännedom, lär oss konsten att reflektera samt undanröjer risken för själslig förtorkning", skriver hon i sin vardagskrönika.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Under min gymnasietid, då det humanistiska bildningsarvet fortfarande tillerkändes sitt rättmätiga värde, förväntades eleverna inhämta en litterär kanon, som sedan kom att prägla deras liv. Helt följdriktigt kom litteraturvetenskap att ingå i min akademiska examen och som gymnasielärare i svenska och franska ingöt jag i min undervisning vikten av att läsa god litteratur.

I den nya teknikens spår har följt ett falnande intresse för läsning av böcker, i synnerhet bland män och pojkar. Ynnesten att få ta del av goda författares verk är en djupdykning i livet självt, något som ökar vår klokskap, vår bildningsgrad och vår självkännedom, lär oss konsten att reflektera samt undanröjer risken för själslig förtorkning. Den personlighetsdanande möjlighet, det humankapital och den livskunskap konsumtion av litteratur alstrar är kanske av ännu större vikt än bokläsandet i sig.

Det är välfyllt i bokhyllorna hemma hos vardagskrönikören Gerd Riccius. Bild: Gerd Riccius

När man tillgodogör sig en bok tränas och aktiveras hjärnans kreativa centrum. Bokläsandet leder därigenom till en stimulans av problemlösningsförmåga och fantasiliv eftersom de betydelsebärande orden i boken tvingar intellektet att med texten som utgångspunkt skapa bilder. Att läsa en serietidning, där bilderna serveras som ”redan tuggad föda”, kräver däremot ingen tankemässig ansträngning. Andra positiva konsekvenser i detta sammanhang är förbättring av koncentrationsförmågan, nödvändig i vår tid då sociala medier och it-teknologi med ständiga stimuli och uppkopplingar står för en skadlig mental splittring.

Det var inte en slump att skönlitteratur infördes som ett obligatorium på exempelvis den svenska juristutbildningen för några år sedan. Genom att i litteraturen kunna ta del av och engagera sig i andra människors livsöden förstärks och fördjupas förmågan till empati och förståelse. En kvalitativ berättelses inbjudan till identifikation och till en känsla för det sant mänskliga stärker läsarens emotionella kapacitet.

Läsning av erkänt goda författare utvidgar dessutom ordförrådet och berikar bokvännens språk, en färdighet som prioriteras och belönas såväl i det privata som i det professionella livet.

Suveränt överlägsen andra eskapistiska frestelser med sina möjligheter till en legitim och ofarlig verklighetsflykt kan boken också förmedla hopp och tröst och erbjuda stunder av förtrollning, underhållning och avkoppling, särskilt viktigt i tider av oro och turbulens.

I sorgen över ett urspårat Sverige, där känslan av grundtrygghet och tillit ersatts av ängslan och disharmoni, växer behovet av goda, gemensamma och stabila värden. Litteraturens berikande kraft kan visa vägen till en förändrad livshållning, enkelt uttryckt i följande limerick:

Det var en dumbom från Göte't,

som avskydde böcker, det nötet.

Men han läste en bok

och vart genast så klok

att han aldrig mer blev bakom flötet.