Kurdo Baksi kämpar med att skriva klart sin debutroman

Han syftar inte bara på att vårens föreläsningar och seminarier – Baksis främsta inkomstkälla – har fått avbokas. Pandemin innebär också ett socialt avbräck, där möten och resor har satts på paus. Han har under de senaste 35 åren engagerat sig för svenska medborgare som fängslats utomlands. Ett 40-tal människors frigivande säger han sig hittills ha haft en del i. Kurdo kan hjälpa till att skaffa en bra advokat, sammanföra media med anhöriga och besöka den fängslade.

Är det den fängslades familj som kontaktar dig och ber om hjälp?

– Det är till 99 procent familjerna eller en nära person till dem som sms:ar eller ringer. Folk frågar tidigare fångar vem som hjälpte dem. "Det var Kurdo Baksi." Jag har fått ryktet att jag kan hjälpa folk.

Till Sverige för 40 år sedan

Engagemanget har han med sig från uppväxten. Den kurdiska familjen Baksi var oppositionell och inflytelserik i Turkiet ända sedan staten grundades på 1920-talet. Hans farbror var den tongivande författaren Mahmut Baksi som sedermera bosatte sig i Sverige.

Kurdo, hans föräldrar och fyra syskon kom till Sverige 1980, men engagemanget fick han på Turkiets gator, där han blev förbjuden att tala sitt språk. Fröet till hans kamp mot orättvisor såddes där.

– Den turkiska staten jagade kurder och berövade oss alla rättigheter. Det gjorde mig engagerad.

I Turkiet diskriminerades han för sin identitet. I Sverige var han invandrare och utsattes då och då för rasism. Han svarade med att starta den antirasistiska tidskriften Svartvitt. Han har skrivit ett tiotal fackböcker, samarbetat med tidningen Expos grundare Stieg Larsson och figurerat flitigt i debatten.

Tog tid att bli accepterad

Det tog tid att bli accepterad som svensk, säger han, men numera kan han skoja om han är svenskast i landet.

– Nu har jag gjort militärtjänsten, jag sitter i bostadsrättsföreningens styrelse, och när jag går på Sveavägen så stoppar svenskar mig för att fråga efter vägen – då har man kommit långt, säger han och skrattar.

– Det är ganska ironiskt det här, att mitt engagemang har gjort mig ganska mycket mer svensk.

Han har varit en provocerande figur bland främlingsfientliga grupper, och i sin kamp för samvetsfångar som Gui Minhai och Dawit Isaak har Kurdo Baksi också misshagat främmande stater. För tio år sedan hade han inte sitt eget namn på dörren, numera har han en mer avslappnad inställning. Han upplever dessutom att väldigt många svenskar verkligen vill hjälpa.

– Jag ingår i någon sorts löst nätverk av personer i Sverige och andra länder som bryr sig. Vi hittar varandra, så jag får enormt mycket hjälp. Ibland när det kommer ut på tv att jag ska besöka någon i fängelse någonstans, händer det att det ringer rika människor och säger att de kan betala min flygresa eller mitt hotell. Det har aldrig varit några ekonomiska problem.

Skriver på en thriller

Det blir inte mycket sådan verksamhet för närvarande. Ett hårt slag för en man som är beroende av ansikte-mot-ansikte-möten med folk för att kunna utföra sitt arbete. Kurdo Baksi är ingen särskilt digital person – han föredrar att träffas. Han har inte ens ett bank-id. Ska han vabba så blir det en promenad till Försäkringskassan för att fylla i en pappersblankett.

Men en fördel med coronapandemin är ändå att det blir lite tid över. Tid som Kurdo använder till att skriva på något som ska bli hans första roman. Det är en politisk thriller, delvis inspirerad av vännen Stieg Larssons millennietrilogi (där Kurdo Baksi för övrigt figurerar som sig själv, i egen hjältemodig person). Han vill dock inte orda mycket om den, ”jag är så rädd att jag ska misslyckas”. Tanken är att den ska vara klar i augusti, och arbetet påminner inte att dugg om att skriva fackböcker.

– Det är jättetufft, krävande och utmanande. Och det känns som att nu vid 55 är behöver jag en utmaning. Så jag hoppas att jag får ut den här romanen.

Malin Eijde