Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Anna von Brömssen
Bild: Anna von Brömssen

Varannan planerar inte maten – så uppstår matsvinnet

De flesta konsumenter förstår att det är fel att slänga ätlig mat. På samma gång anser sex av tio att de själva har ett stort ansvar för att minska matsvinnet, visar en ny rapport.
– Ekvationen går inte ihop, samtidigt är det positivt att man förstår sitt ansvar, säger Karin Fritz på Livsmedelsverket.

Om matsvinn vore ett land hade det varit på tredje utsläppsplats av växthusgaser i världen. Men det omfattande globala matsvinnet innebär inte bara en onödig belastning på miljön, utan också ekonomiska förluster och på sikt försvårade möjligheter att försörja en ökande världsbefolkning med mat, påpekar Livsmedelsverket i sin handlingsplan för minskat matsvinn 2030.

LÄS MER: Så gick det för familjen att väga matsvinnet

LÄS MER: Så länge håller den färdiga maten i kylskåp

Cirka en tredjedel av all mat som produceras slängs, enligt myndigheten, och matsvinn uppstår hela vägen från jord till bord. Men det allra största matsvinnet uppstår i hemmen och matens samlade miljöpåverkan blir som högst i det sista ledet, när vi som konsumenter slänger fullt ätlig mat.

Karin Fritz, projektledare på Livsmedelsverket. Bild: Privat
Karin Fritz, projektledare på Livsmedelsverket. Bild: Privat

Att vi som konsumenter är medvetna om att vi är en del av problemet med att slänga mat bekräftas i en färsk konsumentundersökning som Livsmedelsverket står bakom.

Den visar att de fem vanligaste anledningarna till att konsumenterna slänger mat är, i den här ordningen:

• Maten känns ofräsch.

• Vill inte riskera att bli sjuk.

• Tillagat för mycket.

• Tar det säkra före det osäkra och slänger om jag är det minsta osäker på om maten blivit dålig eller oätlig.

• Tagit för mycket på tallriken.

– Det finns en enorm rädsla, som är ofta är obefogad, för att bli sjuk av maten, säger Karin Fritz, som är projektledare för regeringsuppdraget för minskat matsvinn, ett regeringsuppdrag som Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket.

Så kan du minska matsvinnet hemma

Planera måltiderna.

Kolla vad som finns hemma innan du handlar.

Gör inköpslista.

Titta, lukta och smaka på mat om bäst före-datum har passerats.

Gör matlådor av rester.

Gör en restmiddag hemma; alla runt bordet behöver inte äta samma sak.

Är någon matvara på väg att gå ut går det ofta att frysa den. Med mjölk, grädde, ost och matrester går det utmärkt.

Matrester kan bli nya maträtter – risotto, wok och pyttipanna går bra att laga på mat som blivit över. Skrumpna grönsaker går att använda i paj, grytor och soppor.

Karin Fritz har också fått presentera rapporten på ett digitalt EU-möte i onsdags.

– Datummärkningsfrågan är het i EU, så det finns intresse för hur svenskarna tänker kring detta, eftersom våra konsumenter är bland de bästa i EU att förstå bäst före-datum, säger Karin Fritz

Undersökningen visar också att svenska konsumenters kunskap om bäst före-datum är större än vad vi vet om sista förbrukningsdag. Bäst före-dag innebär att produkten kan gå att äta efter denna, medan sista dag för förbrukning är just det. Livsmedel får inte säljas efter denna dag och ska heller inte ätas.

När bäst före-datum passerats kan du däremot använda dina sinnen för att avgöra om produkten går att äta. Titta, lukta och smaka. Är maten som den brukar vara är den okej att äta, enligt Livsmedelsverket.

Så mycket mat slängs varje år per person hemma

Varje år slängs 45 kilo mat per person i hemmet, varav 26 kilo hälls ut i vasken. Per dag blir det cirka 50 gram mat i sopkorgen eller bland matavfallet och cirka 0,7 dl mat och dryck i vasken som kastas per person.

50 gram mat motsvarar ungefär en liten smörgås, en halv potatis eller en tredjedels äpple.

Drycken består exempelvis av kaffe och mjölkprodukter.

61 procent av de tillfrågade i undersökningen ansåg att de slänger mindre fast mat än snittet. Motsvarande siffra för vad man häller ut i vasken är 66 procent.

Källa: Livsmedelsverket

Bland annat slängs tillagad mat från kylen. En anledning till att denna mat slängs är oro för att den inte längre är säker att konsumera. Bara cirka tre av tio personer tror att tillagad mat håller så länge som en vecka i kylskåpet, visar undersökningen. En av tio tror att maten håller bara en dag och i den gruppen är yngre konsumenter överrepresenterade.

Håller all tillagad mat en vecka i kylen?

– I princip. Använd dina sinnen precis som med förpackade livsmedel med bäst före-datum. Titta, lukta och smaka. Ge den tillagade maten en chans även om ser tråkigare ut när den är kall.

Karin Fritz tror att tillgängligheten av mat i butik skapar en del av problemen:

– Respektera och värdesätt maten som om du hade odlat den själv. För om du odlar mat själv sitter det långt inne att ens slänga en del av din gurka, eftersom den är så värdefull. Den uppfattningen får du inte när du hur lätt som helst kan få tag vad som helst när som helst på året, konstaterar hon.

Att göra en matlåda av mat som blivit över efter en måltid är det vanligaste svaret från konsumenterna. Att äta maten en annan dag eller frysa in är också vanligt. Åtta procent uppger att de brukar slänga maten som blir över. Bild: Jessica Gow/TT
Att göra en matlåda av mat som blivit över efter en måltid är det vanligaste svaret från konsumenterna. Att äta maten en annan dag eller frysa in är också vanligt. Åtta procent uppger att de brukar slänga maten som blir över. Bild: Jessica Gow/TT

Nästan nio av tio, 88 procent, anser att matsvinnet är ett stort miljöproblem. Fler kvinnor än män anser att det är ett stort problem och de som anser det uppger att de kastar mindre mat än snittet.

Planerade matinköp och måltider minskar matsvinnet

Ett bra sätt att minska sitt matsvinn är att planera vad man ska äta i förväg och då först titta vad man har hemma i kylskåp, frys och skafferi innan man handlar så att man inte handlar i onödan. Vartannat hushåll planerar de flesta måltiderna, eller 46 procent av de tillfrågade konsumenterna, medan nästan alla kollade vad de hade hemma innan de handlade, eller 86 procent. Det vill säga att fler i högre grad planerar inköp än sina kommande måltider.

Få fler tips i sociala medier på hur du kan minska ditt matsvinn genom att följa Livsmedelsverket via #svinnsikt.

– Man kan också rädda mat i ett tidigare led genom att köpa frukt och grönt med skönhetsfel. Om vi konsumenter tycker det är okej betyder det att lantbrukarna kan ta vara på mer av sin produktion, säger Karin Fritz. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
– Man kan också rädda mat i ett tidigare led genom att köpa frukt och grönt med skönhetsfel. Om vi konsumenter tycker det är okej betyder det att lantbrukarna kan ta vara på mer av sin produktion, säger Karin Fritz. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Så svarade konsumenterna i undersökningen

• Cirka 4 av 10 har runt 4 grader i kylskåpet. Det är den temperatur som Livsmedelsverket rekommenderar för att kylvaror ska hålla längre.

• 8 av 10 förstår vad bäst före-datum på ett livsmedel innebär. Det betyder att en majoritet vet att det oftast går att äta livsmedel efter passerat datum.

• Endast 3 av 10 förstår innebörden av sista förbrukningsdag. Det är en datummärkning som handlar om säkerhet, livsmedel ska inte ätas efter passerat datum.

• 5 av 10 planerar sina måltider i förväg. Planering av måltider ses som ett viktigt steg för att minska matsvinnet.

Konsumentundersökningen omfattar konsumentens uppfattningar om beteendet hemma, på restaurang och vid inköp samt corona-pandemins inverkan på matsvinnet. Undersökningen genomfördes via webbenkät av Origo group i slutet av 2020. Resultaten bygger på svar från 1 006 personer.

Källa: Livsmedelsverket

Missa inte det senaste från GP Konsument!

Nu kan du få alla konsumentnyheter, tester, guider och jämförelser som en notis direkt till din mobil eller läsplatta genom att klicka på följ-knappen vid taggen Konsument. Läser du via appen hittar du den under artikeln och på sajten överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.