Dags för avsmakning. Högst upp till vänster en manetsallad, sedan salttång och till höger den svampcrème som testades med några droppar umamifond på sjöpung. I mitten sjöpungschips till vänster och torkad fingertång till höger. Nedre raden till vänster sockertångspesto, i mitten en crostini med aromsmör smaksatt med sjöpung och till höger en tapenade på sockertång.
Dags för avsmakning. Högst upp till vänster en manetsallad, sedan salttång och till höger den svampcrème som testades med några droppar umamifond på sjöpung. I mitten sjöpungschips till vänster och torkad fingertång till höger. Nedre raden till vänster sockertångspesto, i mitten en crostini med aromsmör smaksatt med sjöpung och till höger en tapenade på sockertång. Bild: Anna von Brömssen

Så smakar maneter, tång och sjöpung

Maneter är ett gissel för badare på Västkusten, men kan de göra succé på svenskarnas matbord? Och smaka bara på ordet – sjöpung. Nu har Göteborgs-Postens konsumentpanel fått testa produkter som kan bli vanligare sjömat i framtiden.

ANNONS
|

Tre personer i konsumentpanelen antog utmaningen i en testpanel som anordnades av forskningsinstitutet Rise. Först fick de hämta en låda med produkterna och sedan var det dags för en digital workshop, där provsmakningen ingick.

Denna workshop är bara en del i ett större forskningsprojekt på Göteborgs universitet i samarbete med bland andra Rise. Projektet syftar till en del till att bryta våra konsumtionsmönster att helst äta fina fiskfiléer och i stället få oss att äta även andra delar, samt nya marina arter som vi inte äter i dag.

Havets okända skafferi

Projektet ”scary seafood” vill ta vara på outnyttjade marina resurser i våra kustvatten och skapa annorlunda matupplevelser.

• Det kan handla om djur och alger som är vanliga men som saknar ekonomiskt värde i dag.

• Det kan vara bifångster som inte landas eftersom det inte finns någon efterfrågan.

• Det kan också handla om biprodukter från fiskberedningsindustrin.

Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och bland annat forskningsinstitutet Rise.

Källa: Göteborgs universitet

Det är viktigt att förändra vad vi äter från haven, enligt forskarna, men också använda den så kallade försiktighetsprincipen för att inte upprepa historien med utfiskning eller för hårt fiske.

ANNONS

Dessutom att bättre utnyttja fångsterna med sikte på att bifångster kan bli människoföda. Ett exempel på det är glasräkan som är Sveriges största räka och som kunde vara intressant i sushi. Syftet är också att få oss att kunna äta sådant som i dag går till djurfoder från fiskberedningen.

LÄS MER:Världsnaturfonden: Fisken i haven mår allt sämre – här är arterna du inte ska köpa

LÄS MER:Här är recepten och maten som ska trenda 2021

Hållbarhet är ledordet för den framtida produktionen och det inbegriper vilka fångstredskap som används i fisket. För odlingarna är fodret en viktig del och hur det påverkar miljön med föresatsen att den nya sjömaten ska minimera inverkan på havsmiljön. Hur maten transporteras är också betydelsefullt.

Framtidens tapas

Haven är stora, men vi måste alltså lära oss att äta både andra delar och för oss nya arter. Kan du visualisera en räkfredag med tångräkor eller sandräkor eller några tapas med havssallat, sjöpung, sågtång och små snäckor är du redan hemma i framtiden.

Eller varför inte manet, som främst konsumeras i Asien.

Maria Bergerson i konsumentpanelen får testprodukterna av Sara Hornborg på forskningsinstitutet Rise.
Maria Bergerson i konsumentpanelen får testprodukterna av Sara Hornborg på forskningsinstitutet Rise. Bild: Anna von Brömssen

– Om man vill åstadkomma beteendeförändringar måste man ha med människor i systemet, både producenter som vågar satsa och konsumenter som vågar pröva det annorlunda. Samtidigt är det viktigt att utvecklingen sker mot en vetenskaplig bas så att man inte gör om gamla misstag, säger Sara Hornborg, forskare på Rise, Research Institutes of Sweden, marinbiolog i grunden och ansvarig för dagens workshop Kan man äta maneter?

ANNONS

Topplista konsumtion av sjömat

På svenskarnas topp fem finns ingen ”scary seafood”. Än så länge.

  1. Lax
  2. Sill och strömming
  3. Torsk
  4. Räkor (beredda)
  5. Tonfisk (bonit)

Vår attityd är avgörande om vi, liksom konsumenter i Asien redan gjort, också ska ta till oss produkter som en manetsallad, som serverades bland smakproverna till konsumentpanelen.

Maneter tillhör nässeldjuren och redan Aristoteles åt dem i en och annan fiskstuvning på vintern. Och kineserna har haft dem i sin kost mycket länge.

– Vill vi kunna äta mer sjömat i framtiden måste vi söka oss längre ner i näringskedjan, förklarar Sara Hornborg.

Sara Hornborg på plats utanför forskningsinstitutet Rise, där hon delade ut testprodukterna till konsumentpanelen. – Det är oundvikligt att vi måste söka oss längre ner i näringskedjan om vi i framtiden vill kunna äta mer sjömat.
Sara Hornborg på plats utanför forskningsinstitutet Rise, där hon delade ut testprodukterna till konsumentpanelen. – Det är oundvikligt att vi måste söka oss längre ner i näringskedjan om vi i framtiden vill kunna äta mer sjömat. Bild: Anna von Brömssen

Rovfiskarna som bland annat äter annan fisk är i dag attraktiva arter för fisket. Men det finns stora möjligheter till annan marin mat som människoföda, eftersom världshaven täcker drygt två tredjedelar av jordens yta, men bara två till fem procent av den mat vi äter globalt är sjömat.

Manetsalladen gick hem

Den manetsallad som konsumentpanelen får smaka på är en färdigblandad produkt producerad just i Kina, smaksatt med sesamolja, soja och chilipeppar. Deltagarna är inte svårflörtade.

– Det var gott, tycker Maria Bergerson.

– Jag associerar smaken till asiatisk mat som är jättegott. Men jag skulle föredra en mjukare konsistens, säger Per Hassling.

– Kanske i smalare strimlor, konstaterar Ann Börjesson.

Den här maneten, <em id="emphasis-037474b3227b6be24e5837504309805b">Rhopilema esculenta</em>, fick några personer i konsumentpanelen smaka på i den workshop av ”scary seafood” som anordnats av Rise, Research Institutes of Sweden. Den serveras i en färdig sallad med asiatiska smaker.
Den här maneten, Rhopilema esculenta, fick några personer i konsumentpanelen smaka på i den workshop av ”scary seafood” som anordnats av Rise, Research Institutes of Sweden. Den serveras i en färdig sallad med asiatiska smaker. Bild: Bill Abbott / Creative Commons

Därefter är det dags att smaka på den närodlade salta sockertången från Bohuslän.

Tång har ätits i 4 000 år i Japan. Där äter man fyra kilo tång, eller alger, per person och år, medan svensken äter 50 gram, bland annat i noribladen runt sushi.

ANNONS

Nästan hälften av den odlade tången i världen kommer i dag från Kina.

Tång eller alger är namn för samma sak. Här den sockertång som konsumentpanelen fick smaka på.
Tång eller alger är namn för samma sak. Här den sockertång som konsumentpanelen fick smaka på. Bild: Anna von Brömssen

Den svenska sockertången odlas på långrep i havet, efter att ha börjat sitt liv på ett laboratorium, och efter sex månader har den växt till två och en halv meter.

På burken med sockertången finns ett recept på tångtzatsiki, men vi smakar på den som den är, efter att ha sköljt bort lite av sältan. Även här kommer tydliga associationer, men då till Västkustens salta bad.

– Jag tänker på Smögen, Hållö och att man vill hoppa i havet, drömmer Per Hassling.

Tre medlemmar i Göteborgs-Postens konsumentpanel deltog i testet av annorlunda sjömat. Från vänster Ann Börjesson, Maria Bergerson och Per Hassling
Tre medlemmar i Göteborgs-Postens konsumentpanel deltog i testet av annorlunda sjömat. Från vänster Ann Börjesson, Maria Bergerson och Per Hassling Bild: Anna von Brömssen

Maria Bergerson är inte så positiv till smaken medan Ann Börjesson redan ser en måltid framför sig med tången blandad med tagliatelle till fisk. Och Per Hassling kan tänka sig en pastarätt med tång och musslor.

Den torkade fingertången kan Maria Bergerson däremot tänka sig att smula ner i en sås.

Vi får även provsmaka pesto och tapenade med tång som alla gillar, men sjöpungschipsen faller inte alla tre i smaken.

På innehållsförteckningen står det 100 procent buljong av sjöpung. På framsidan av flaskan står <em id="emphasis-2c1e6411129eaa364b587109c8d6b46c">Ciona</em>, halva den latinska beteckningen, samt sea squirt som är det engelska orden för sjöpung.
På innehållsförteckningen står det 100 procent buljong av sjöpung. På framsidan av flaskan står Ciona, halva den latinska beteckningen, samt sea squirt som är det engelska orden för sjöpung. Bild: Anna von Brömssen

Sjöpung har redan tidigare odlats i ett svenskt projekt för att producera biogas. Nu har man tagit fram en fond som säljs på flaska. I länder som Chile och Korea samt längs Medelhavets kust är sjöpung på tallriken inte ovanligt, men här får vi mjukstarta med en smakförhöjare på flaska.

ANNONS
Sjöpungar är ryggradslösa djur som växer snabbt och innehåller massor av protein och omega 3. De växer på ett textilband som är fästa i vajrar i odlingen. Sjöpungarna växer som bäst i lite kallare vatten och kan i Sverige bli uppemot 14-15 centimeter stora.
Sjöpungar är ryggradslösa djur som växer snabbt och innehåller massor av protein och omega 3. De växer på ett textilband som är fästa i vajrar i odlingen. Sjöpungarna växer som bäst i lite kallare vatten och kan i Sverige bli uppemot 14-15 centimeter stora. Bild: Marin Biogas

Fonden eller buljongen som ingår i testet består till hundra procent av sjöpung och blir mycket uppskattad.

– Helt i min smak, säger Maria Bergerson och de andra håller med efter att ha testat ett färdigblandat aromsmör och att droppa själva fonden på en färdig svampcrème med pipett.

Sjöpungschipsen luktade av frityrolja tycker någon medan andra känner doften av hav.

– De kan man äta framför tv:n till ölen – eller strössla på torsken efter tillagning, tipsar Per Hassling.

”Scary seafood” kanske inte så skrämmande

Projektet ”scary seafood” ska få oss att äta outnyttjade marina resurser och samtidigt skapa annorlunda matupplevelser, precis som konsumentpanelens tre deltagare fick en försmak på i denna digitala workshop.

Detta ingick i testet

Fingertång, Laminaria digitata.

Manet, Rhopilema esculenta.

Sjöpung, Ciona intestinalis, en vattenfiltrerare som odlas på samma sätt som musslor.

Sockertång, Saccharina latissima.

Maneten var vildfångad i Stilla havet, övriga produkter odlade i Sverige.

Just för livsmedel baserade på maneter finns ännu ingen svensk producent. Dock går det att få tag på hos grossister i Sverige. För de andra produkterna som ingick i smaktestet finns redan inhemska tillverkare, det vi smakade på kom från Bohuslän, och de går att få tag på i specialbutiker eller kan beställas.

Material från workshoppen kommer att finnas här.

Kanske var det inte så skrämmande och de undrade över om begreppet var så bra. Sedan tidigare finns ”scary food” inom matturismen, där man lockar till speciella resmål med lokala rätter, som exempelvis fårskalle i Norge. Därför föddes den marina kusinen, där deltagare kan få vara med från det att tången plockas, till att de får vara med i tillagningen och äta den.

LÄS MER:Här är världens äckligaste maträtter

– Tanken i scary food-projektet är att locka genom att det ska vara lite läskigt men ändå kittlande. Fast vad vi egentligen vill är tvätta bort den läskiga stämpeln i scary seafood, säger Sara Hornborg på forskningsinstitutet Rise.

ANNONS

Fiskskinn, snäckor och tagghudingar

Konsumentpanelmedlemmar från Göteborgs-Posten fick delta i Kan man äta maneter? – en workshop om hållbarhet och konsumentintresse som vände sig till restaurangkockar, influencers och konsumenter.

Den workshop som redan genomförts tidigare var Vad kan man plocka och laga till vid strandkanten?

Kommande teman:

Huvud, skrov och skinn – värden bortom fiskfilén.

Alger som mat och upplevelse.

Mera snäckor, musslor och ostron på tallriken.

De outnyttjade kräftdjuren och tagghudingarna.

Missa inte det senaste från GP Konsument!

Nu kan du få alla konsumentnyheter, tester, guider och jämförelser som en notis direkt till din mobil eller läsplatta genom att klicka på följ-knappen vid taggen Konsument. Läser du via appen hittar du den under artikeln och på sajten överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS