Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Tomma hyllor där det skulle funnits pasta, ris och olika såser. I våras bunkrade vi framförallt konserver, pasta och toalettpapper. Nu kan forskarna se att vi börjat hamstra igen under den andra coronavågen. Bild: Johan Nilsson/TT
Tomma hyllor där det skulle funnits pasta, ris och olika såser. I våras bunkrade vi framförallt konserver, pasta och toalettpapper. Nu kan forskarna se att vi börjat hamstra igen under den andra coronavågen. Bild: Johan Nilsson/TT

Så har pandemin påverkat svenskarnas konsumtion

Hemmet har blivit viktigare under pandemin och det har påverkat våra dyrare inköp. Men först hamstrade vi konserver, toapapper och pasta – fast inte av den anledning man kan tro. Det visar årets konsumtionsrapport från Centrum för konsumtionsforskning i Göteborg.

John Magnus Roos är forskare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan i Göteborg och fick, förutom sin egen forskning och genomgången av förra årets statistik som ligger till grund för årets konsumtionsrapport, också slänga sig in i verklighetens pandemi.

–Det har varit galet, fullkomligt galet, att kasta sig in i den och hur konsumtionen påverkas av covid-19. Jag har suttit uppe på nätterna och analyserat och har aldrig sovit så lite, sammanfattar han.

LÄS MER: Stort konsumenttryck på hemleverans av mat

LÄS MER: Rostskyddsgarantin i princip värdelös visar granskning

Nu har rapporten släppts och tar förutom förra årets statistik även upp de tre första kvartalen av 2020. Under den perioden har svenskarnas totala konsumtion minskat med 4,7 procent jämfört med samma period föregående år. Men forskarna har också haft koll på hur vi handlat fram till och med den 6 december. Forskningen lever, och forskarna är mitt uppe i händelsernas centrum.

Svenskarnas besök på köpcentra gick ner redan 2019 och är en del i en längre trend, som också hör ihop med minskade klädinköp. Bild: Johan Nilsson/TT
Svenskarnas besök på köpcentra gick ner redan 2019 och är en del i en längre trend, som också hör ihop med minskade klädinköp. Bild: Johan Nilsson/TT

Det har skett stora förändringar i hushållens köpvanor. En del är på grund av den generella trend som pågått ett tag, och en del är relaterad till viruset.

Bland annat halverades våra besök på köpcentra redan 2019. Det är alltså inget som har med pandemin att göra, utan beror bland annat på vår minskade klädkonsumtion.

–Såväl resandet som klädinköpen var redan på nedgång. Det hänger ihop med hållbarhetsdebatten. Det gäller även restaurangbesöken, som peakade 2015. Vi går inte ut lika mycket längre och det hänger antagligen ihop med att den yngre generationen satt hemma mer redan före pandemin, säger John Magnus Roos.

Så mycket har konsumtionen minskat

Under 2020 års tre första kvartal har svenskarna nästan halverat sin konsumtion i utlandet (-45,1 procent), kraftigt dragit ner på hotell-, kafé- och restaurangbesök (-22,8 procent), hållit igen vad gäller kläd- och skoinköp (-16,3 procent), samt transporter (-11,7 procent). Även den utländska konsumtionen i Sverige som ökade med 8,5 procent under 2019, har under 2020 backat kraftigt (-34,1 procent).

Ökat mest samma period

Samtidigt har de svenska hushållen ökat utgifterna vad gäller kommunikation (+5 procent), produkter för hem och hus, som möbler, hushållsartiklar och underhåll (+4,2 procent), samt alkohol och tobak (+5,2 procent).

Källa: Centrum för konsumtionsforskning

Han tror att när pandemin är över kommer det att finnas ett uppdämt behov av att resa som ska tillfredsställas, liksom att restauranger kan komma att blomstra ett tag. Dock, alla data tyder på att dessa branscher har en långsiktig och nedåtgående trend.

John Magnus Roos, som forskar på Centrum för konsumtionsforskning på Göteborgs universitet. Bild: Christian Löwhagen
John Magnus Roos, som forskar på Centrum för konsumtionsforskning på Göteborgs universitet. Bild: Christian Löwhagen

Coronapandemin har tvingat oss alla att stanna hemma. Det gör att vi upptäcker behov av att fixa i vår allra närmaste miljö.

–Bygga om, måla, installera – allt som har med byggvaror att göra har gått upp. Likaså hemelektronik, för att kunna tillfredsställa våra växande behov av att kommunicera digitalt.

Sällanköpen som dessa dippade först under pandemin, men kom igång rejält redan före sommaren.

E-handel av mat har exploderat under coronapandemin

E-handeln av mat har inte otippat exploderat under coronapandemin. I april i år handlade vi för dubbelt så mycket som föregående år och det har hållit i sig. Hundra procents ökning, alltså, jämfört med 25 procents ökning 2019, då visserligen utifrån en förhållandevis låg nivå.

Våra inköp av mat via nätet har blivit dubbelt så stora under pandemin jämfört med föregående år. Bild: Anders Wiklund/TT
Våra inköp av mat via nätet har blivit dubbelt så stora under pandemin jämfört med föregående år. Bild: Anders Wiklund/TT

Också andelen av hushållsbudgeten som går till mat och bostad har ökat under 2020. Det som ökat mest är enligt Statistiska centralbyrån våra utgifter för alkoholhaltiga drycker. Därav skulle man lätt kunna dra slutsatsen att vi dricker mer.

–Men enligt SOM-institutets data gör vi inte det, eftersom vi går ut mindre och inte kan resa då vi annars också köper alkohol, förklarar John Magnus Roos.

I samhället har det diskuterats att svenskarna mår dåligt också på annat vis under pandemin, men så tycks inte vara fallet, enligt rapporten.

–Vi spelar inte mer för pengar, spenderar inte över våra tillgångar och vi dricker ju heller inte mer alkohol. Överlag verkar det som om befolkningen sköter sig.

Hälsan har självklart stått i fokus under 2020 på grund av viruset och det kan ha påverkat det beteendet. Däremot har miljön inte varit lika omdebatterad som föregående år och John Magnus Roos tänkte att det skulle kunna få konsekvenser.

–Jag trodde att det skulle glömmas bort. Svenskarnas ekologiska miljöintresse har varit stort och stabilt under de senaste tio åren, men det har ökat betydligt nu, konstaterar han.

Det är också i linje med att både klädinköp och utlandsresor har en nedåtgående trend.

–Mindre resande försökte vi förklara med den varma sommaren i Sverige, men snarare så är det kanske inte så konstigt med tanke på vårt miljöintresse.

Fler Greta-effekter på den svenska konsumtionen

Några fler Greta-effekter som skett tidigare är att vi handlade mer second-hand 2019, likaså att vi oftare hade börjat reparera trasiga prylar. Detta har gått ner nu under 2020, men det förklarar han med att det mer handlar om social distansering än att vi inte skulle vilja vara miljöanpassade.

Hur var det då med hamstringen av konserver, pasta och toapapper i början av pandemin?

–Vi är ju inte så vana vid det beteendet och ville därför undersöka vad det berodde på.

Förklaringen som konsumenterna gett i den återkommande webbpanelen som Centrum för konsumtionsforskning haft under pandemin är att det främst handlade om smittspridningen – inte av oro för logistikproblem. Nästan två av tre tillfrågade uppger att de hamstrade för att undvika smittspridning, framförallt att bli sjuka själva.

– Det var inte alls som vi trodde, att det var av oro för att varorna skulle ta slut i butiken.

Det är inte så att konsumenterna hunnit korrigera sin verklighetsbild när ni väl ställde frågan?

–Intressant att du frågar det. Jo, vi tror att det kan handla om en efterhandskonstruktion. Färre personer svarade att de hade hamstrat någon gång under pandemin när vi frågade i september jämfört med när vi frågade i april, vilket kan indikera att svenskarna med tiden allt mindre vill veta av detta initiala beteende, säger John Magnus Roos.

Många svenska konsumenter hamstrade toalettpapper i våras på grund av coronapandemin. Forskarna kan se att vi börjat hamstra nu igen under den andra vågen. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Många svenska konsumenter hamstrade toalettpapper i våras på grund av coronapandemin. Forskarna kan se att vi börjat hamstra nu igen under den andra vågen. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Forskarna kan också se att vi hamstrar mer nu igen under den andra coronavågen under senhösten. Återstå att se vad det handlar om.

– Pasta och konserver var det som hamstrades mest i våras. Och det var aldrig någon risk för att toapapperet skulle ta slut i butikerna, sammanfattar han.

Ytterligare ett fokus som rapporten har är svenska folkets välbefinnande. Kort sammanfattat är vi tillfredsställda med våra liv, fast kvinnor lite mindre än män nu under pandemin. Framförallt är det andelen kvinnor som är mycket nöjda med sitt liv som har minskat under 2020.

–Det känns ju föråldrat att prata om könsskillnader, men jag dristar mig ändå till en slutsats om att kvinnor är mer sociala än män och att det påverkar dem mer att inte kunna vara ute i samhället lika mycket nu under pandemin.

Att män har ökat sitt upplevda välbefinnande under pandemin kräver mer analys.

– Kanske är de mer nöjda med att jobba hemifrån.

Statistiken bakom rapporten

Underlag för rapporten är främst statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), SOM-institutets nationella undersökning samt SOM-undersökningen om coronaviruset, och en återkommande webbpanel om coronaviruset.

Statistiken bygger på fasta priser med hänsyn tagen till inflation.

Konsumtionsrapporten ges ut årligen av Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan i Göteborg i samarbete med Centre for Retailing.

Missa inte det senaste från GP Konsument!

Nu kan du få alla konsumentnyheter, tester, guider och jämförelser som en notis direkt till din mobil eller läsplatta genom att klicka på följ-knappen vid taggen Konsument. Läser du via appen hittar du den under artikeln och på sajten överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.