Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Maja Suslin/ TT
Bild: Maja Suslin/ TT

Så hanterar du livsmedel under rötmånaden

En bit in i rötmånaden kommer högtryck och värme till våra breddgrader. Då gäller det att vara noggrann för att inte bli sjuk av maten.

Är du född i i Lejonets tecken har du koll på när rötmånaden infaller. Månaden då maten riskerar att bli dålig omnämns redan i Bondepraktikan, men det stämmer inte att det handlar om en specifik månad, utan rötmånaden styrs av temperatur och luftfuktighet.

LÄS MER: Sommarvärmen återvänder till Göteborg

Och lagom till helgen kommer ett högtryck med riktiga sommartemperaturer.

Åsa Rosengren är mikrobiolog på Livsmedelsverket och talar hellre om begreppet rötsommar, även om denna sommar varit mer ”normal” hittills. Ett starkt exempel på rötsommar är däremot den heta sommaren 2018, då vi hade flera rötmånader där det var som varmast i landet.

Värmen är det mest avgörande, eftersom mikroorganismerna i maten kan växa även om det är torrt i luften.

– Luftfuktigheten har också betydelse – det blir gosigare för bakterierna då. Och det ska finnas vatten, men den måste inte komma från luften, utan det räcker med det vatten som kan finnas i maten, säger hon.

Bromsa tillväxt av bakterierna genom att hålla kylvaror kalla och minska risk för spridning genom att tvätta händer och hålla rent när du lagar mat. Bild: Jessica Gow/TT
Bromsa tillväxt av bakterierna genom att hålla kylvaror kalla och minska risk för spridning genom att tvätta händer och hålla rent när du lagar mat. Bild: Jessica Gow/TT

Mikroorganismer som bakterier och mögel behöver näring, vatten och värme för att kunna växa och har du varit oförsiktig med maten och råkat få i dig något livsmedel som är dåligt kan du i värsta fall bli magsjuk om bakterien fanns där från början, som av salmonella, ehec och campylobakter.

Det finns flera hundra slags bakterier som förstör maten, och av dessa ett tjugotal arter som man kan bli sjuk av.

– Bakteriernas mål i livet är att föröka sig. Om det är gynnsamma förhållanden går det fortare, beroende på vilka bakterier det är. En del växer som snabbast, på bara några timmar, vid 37 grader och det är sådana bakterier vi blir magsjuka av. Dessa bakterier kan även föröka sig hyfsat snabbt i intervallet 20-30 grader, som är vanliga sommartemperaturer.

Är det 25 grader utomhus kan det snabbt bli över 30 grader inomhus. Därför gäller det att ha beredskap. Särskilt om maten först ska transporteras i en het bil, eller varm buss eller spårvagn.

– Se till att komma hem ganska fort. Lägg helst mjölken och andra känsliga kylvaror i en kylväska med kylklampar, då mår de bättre. Om mjölken kommer upp i 15 grader mornar sig bakterierna och kan vakna till på köksbordet nästa dag under frukosten, säger Åsa Rosengren.

Se till att hålla maten kyld

• Använd kylväska med frysta kylklampar när du går och handlar.

• Se till att kylskåpet är tillräckligt kallt. Där är fyra grader en lagom temperatur.

• Undvik att livsmedel som hör hemma i kylskåpet blir stående på köksbordet.

• Kall mat ska hållas kall och varm mat ska hållas varm. Ät inte halvljumna bufféer eller tillagad mat som stått framme och svalnat för länge.

Källa: Livsmedelsverket

Kylvaror ska direkt in i kylskåpet när du kommit hem. Ta sedan fram bara det du behöver till en måltid.

– Ha gärna fyra grader i kylen, alltid, om du vill att maten ska hålla så länge som möjligt. I lägre temperatur kan det finnas risk för att blir för kallt, exempelvis för gurkan. Samtidigt så växer mikroorganismer långsamt i fyra grader, det tar dubbelt så lång tid jämfört med åtta grader, förklarar Åsa Rosengren.

Hantera frukten varsamt

Visst är det trevligt med en fruktskål på bordet, men inte nu, i alla fall inte så många frukter i taget.

– Så här i slutet av sommaren är det mer svampsporer i luften. När de landar på en frukt tar de möjligheten att växa till där, särskilt om det finns skador på skalet.

Hon rekommenderar konsumenterna att lägga frukt i kylen, även om exempelvis bananer inte trivs där. Frukter med ett tjockt skal har dock ett visst skydd mot mögelsvamp.

För alla frukter gäller samma råd:

– Undersök skalet och titta efter mögelangrepp. Skölj frukten först när den ska ätas. Sköljer du frukten och lägger den i en skål har du tillfört fukt och med en skada på skalet kan mögelsvampen lättare få fäste, förklarar hon.

På ett äpple kan du skära bort det dåliga med några centimeters marginal och äta resten av frukten.

– Det är egentligen det enda vi vet, att det går att äta ändå. Forskningsområdet är inte hett, därav få data. Men på päron, som är mycket blötare än ett äpple, har man sett att mögelgifterna finns i hela frukten.

Även i bröd kryper mögelsporerna in i hela livsmedlet. Här handlar det inte om vatten, utan att det är poröst. Med andra ord: släng mögligt bröd. På en hårdost går det däremot att skära bort möglet med god marginal och äta resten, medan en crème fraiche som innehåller mer vätska bör slängas.

Hållbarheten påverkas under rötmånaden

Framförallt är det hållbarheten på våra livsmedel som påverkas om de utsätts för värme. Bäst före-datum är i normala fall väl tilltaget och många produkter går att äta eller dricka efter denna dag. Under rötmånaden handlar det om att använda sina sinnen för att kontrollera ätligheten redan före bäst före-datum och absolut innan sista förbrukningsdag infaller.

– Om man följt råden om att inte bryta kylkedjan så kan man göra så, titta och lukta på produkten och sedan provsmaka – förutsatt att man inte tillhör någon riskgrupp för listeria och för dessa personer finns särskild råd. För de flesta av oss är det inga problem, säger Åsa Rosengren

Extra viktigt med hygien när det är varmt

• Tvätta händerna noga innan du lagar mat. Rena händer minskar risken för både magsjuka och spridning av covid-19.

• Diska knivar och skärbrädor noga när du har skurit rått kött eller kyckling och använd olika skärbrädor till kött och grönsaker.

• Ta med handsprit eller våtservetter till utflykten eller grillningen om du inte har tillgång till vatten för handtvätt.

Källa: Livsmedelsverket

Handhygienen har varit i fokus under coronapandemin och samma noggranna tvättritual är A och O vid matlagning.

– Tvätta händerna noga med tvål och vatten och torka dem innan du lagar mat och innan du ska äta. Under tiden du lagar mat och hanterar rått kött, gå ett varv till genom tvålpump och vattenkran, råder Åsa Rosengren.

Campylobakter kan finnas på kyckling och därför ska den genomstekas. I temperaturer över 60 grader förstörs de flesta av de biologiska molekylerna.

– Vi hade ett stort problem med campylobakter i kyckling för några år sedan och jag har inget bevis för det men tror att det hade att göra med hanteringen av den råa kycklingen innan den hamnade i stekpannan. Att hålla rent gäller förstås inte bara nu, men rötmånaden är en påminnelse är att man alltid ska vara noga med maten.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.