Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
– Det är ett klart tecken att om vi kan ställa in kapitalinvesteringar så gör vi det om vi måste, säger John Magnus Roos om att svenska konsumenter köpte färre nya bilar 2018. Bild: Mostphotos

Lågkonjunktur på intåg spåras i vår konsumtion

Konsumenterna lägger mer på det som måste köpas och skjuter upp det som inte är nödvändigt. Det visar årets konsumtionsrapport från Centrum för konsumtionsvetenskap i Göteborg.

Varje år lämnas en konsumtionsrapport från Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan på Göteborgs universitet, som visar hur svenska folkets konsumtion har förändrats sedan föregående år. Hushållens totala konsumtion uppgick under 2018 till 2 101 miljarder kronor, en ökning med 1,7 procent.

LYSSNA OCKSÅ PÅ: Lågkonjunktur med oväntad klimateffekt

Ökningen beror i huvudsak på konsumtion av sådant som vi måste göra, bo och äta hemma, medan det finns en tydlig trend på flera områden att vi konsumerar mindre av det som vi nödvändigtvis inte måste köpa eller göra, vilket enligt rapporten är tydliga tecken på att vi inrättar oss efter att en lågkonjunktur är på gång.

Kommunikation ökar mest

Den kategori som ökat allra mest från 2017 är vår kommunikation, alltså tjänster som datatrafik och utrustning som mobiler. Vi spenderade för 12,5 procent mer 2018 jämfört med året före, samtidigt som tjänsterna blivit billigare, vilket innebär att vi fått mer för pengarna.

Våra bostäder slukar den största delen, ungefär en fjärdedel eller 25,7 procent av vår totala konsumtion, och det är en ökning med 3 procent.

Livsmedelsinköpen som vi inte kan vara utan ökar, medan det syns en liten nedgång för ekologiska livsmedel från 2017 till 2018, enligt konsumtionsrapporten. Bild: Tomas Oneborg

Likaså ökar matinköp från livsmedelshandeln, med 1,9 procent. Tobak och alkohol har också ökat mer än på länge, trots att vi köper billigare alkohol hem än under 2017. Även detta är ett trendbrott, då vi tidigare gått mot mer exklusivare alkohol.

– Också inköp från snabbmatsrestauranger har ökat, och det hänger ihop med vår mobila livsföring. Men trenden är nu att vi ställer in extra kostnader för att äta ute på kvällarna, det vi egentligen inte behöver, förklarar John Magnus Roos, som forskar vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Göteborg universitet och Fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.

LÄS MER: Mindre köpsugna svenskar bromsar tillväxt

I den samlade statistiken har nöjesrestauranger, barer och pubar minskat försäljningen med 4,4 procent från 2017 till 2018 – bara en av anledningarna till att senaste rapporten fått namnet ”Orosmoln”.

– Sötebrödsdagarna är över och svångremmen har börjat dras åt, konstaterar John Magnus Roos.

Under krisåret 2008 gick vi ut på restaurang för nöjes skull 9,6 gånger per år och därpå följde en stadig ökning fram till 2017, då vi gjorde 12,3 restaurangbesök. 2018 kom så trendbrottet och vi nöjde oss med 11,3 besök per person.

– Det svenska folket har blivit mindre generöst. I tider av ekonomisk oro blir det mer fokus på att klara den egna situationen, säger John Magnus Roos. Bild: Christian Löwhagen

Ytterligare tecken på ekonomisk oro är minskad generositet. Vi öppnar plånboken mer sällan för välgörenhet och gåvor.

– När pengarna börjar tryta blir vi mer egocentriska och handlar hellre till oss själva än andra. Vi har minskat antalet donationer till hjälporganisationer och vi köper inte så mycket presenter till andra, säger John Magnus Roos.

Stora inköp skjuts på framtiden

Fler av de riktigt stora inköpen verkar nu skjutas på framtiden. Svenska konsumenter köpte färre nya bilar 2018. Transporter som helhet hade en marginell minskning med 0,1 procent, enligt rapporten, medan försäljningen av nya bilar minskade rejält.

Dessutom, inköp av möbler och inredning ökar mindre än tidigare år.

– Det har gått upp mycket tidigare, men nu ser vi en inbromsning och den kategorin landar på en ökning på bara 2,2 procent – och är säkert på minus snart. Många konsumenter lånar annars lite extra när de köper en bostad för att fixa det lite fint, men det blir något man skjuter upp när man är orolig för att räntan ska stiga.

Kläder är ju inget vi kan undvara, men samtidigt är det också inköp som kan skjutas på framtiden om man nöjer sig med det som finns i garderoben.

– Klädinköpen har stagnerat i några år och nu ser vi en minskning på 0,7 procent, säger John Magnus Roos.

Även second hand-inköpen har minskat. De som köper mer second hand lägger också mer pengar på kläder generellt och spenderar också mer tid i vanliga köpcenter än medelkonsumenten.

– Second hand verkar inte vara en etablerad trend för hållbarhet, utan snarare något som varit övergående, för att uttrycka sig själv. Toppen var 2015-2016 och efter nyhetens behag verkar de som anammade den ha hittat andra sätt att sticka ut.

Vi reste mindre 2018

Ytterligare en post där vår sammanlagda konsumtion går ner är hur mycket vi spenderar på resor utomlands. Det sjönk med 1,6 procent under 2018.

– Det är också ett tecken på att vi skjuter upp det som vi inte måste göra när ekonomin börjar knaka. Resor kan vi klara oss utan. Dessutom har svenska kronan varit svag och sommaren 2018 var varm och vi behövde inte åka bort. Sedan lyfts ju gärna klimatångest och flygskam, men om vi tittar på miljöintresset så har det legat still de senaste tre åren, även om vi blivit lite mer intresserade över en tioårsperiod. Men vår konsumtion har ökat betydligt mer än vårt miljöintresse, sammanfattar John Magnus Roos.

Statistiken bakom rapporten

Forskningsrapporten är främst baserad på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och SOM-institutet vid Göteborgs universitet, men även från andra myndigheter och forskningsinstitut.

Rapporten är publicerad av Centrum för Konsumtionsvetenskap i samarbete med Centre for Retailing, båda vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Statistiken bygger på fasta priser med hänsyn tagen till inflation.

Källa: Konsumtionsrapporten

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.