Köttet negativt för miljön

ANNONS
|

Gryaab, som svarar för reningen av avloppsvattnet i Göteborgsregionen, har länge sett en stadig ökning av kvävehalten i avloppsvattnet till Ryaverket och försökt att hitta möjliga förklaringar.

- Vi mäter halterna kontinuerligt varje år och det verkar inte finnas någon annan förklaring än att hushållen har ökat mängden kväve i avloppsvattnet, säger Susanne Tumlin, utvecklingsingenjör på Gryaab.

Hon har tittat på kväveutsläpp i Göteborg och inte sett någon ökning från industrin eller en högre anslutning av personer till avloppsnätet. Vad som verkar ligga bakom den ökade kvävehalten verkar i stället vara ett ökat kväveutsläpp per person.

Enligt statistik från Jordbruksverket har svenskarnas proteinintag ökat med 21 procent per person från 1980 till 2009. Då proteiner består till cirka 16 procent av kväve betyder det att kväveintaget per dygn under samma period ökat från knappt 14 gram per person till 18.

ANNONS

- Den ökade kvävemängden som vi sett kommer troligen från proteinkonsumtionen och vi har sett ökningen under lång tid, säger hon.

Proteinintaget stämmer överens med en ökad köttkonsumtion som mellan 1960 och 2008 har ökat med drygt 80 procent i Sverige.

- Om det här fortsätter kommer reningen att kräva mer energi och kemikalier om vi inte vill att kvävet ska nå ut till havsvattnet och bidra till övergödningen, säger hon.

Gryaab har gjort egna studier som bekräftar ökningen från privathushållen. I två bostadsområden i Göteborg har omfattande provtagning och analys av avloppsvattnet gjorts 1988 och 2006. Enligt dessa mätningar uppvisades en ökning från 12 till 14,7 gram kväve per person och dygn.

Det nuvarande standardvärdet på 12 gram kväve per person och dygn, som används i facklitteraturen och har använts av branschen, gäller inte längre och det är troligt att mängden även ökat sedan 2006.

- Nya zeeländarna som äter mest kött i världen räknar med 15 gram per person och vi verkar närma oss de nivåerna. Vi har krav på hur mycket kväve vi får släppa ut och om vi vill ha samma rening som idag krävs det snart investeringar, säger Susanne Tumlin.

ANNONS

ANNONS