Handla rätt för planeten med nya vegoguiden

Vilka vegetabilier är bättre för planeten? Den frågan ska vegoguiden ge svar på. Världsnaturfonden, WWF, har sammanställt kända fakta och gett grönsaker, baljväxter och andra vegetabilier orange, gul och grönt ljus – eller grönt ljus med en stjärna om de anses extra bra.

Varför behövs en vegoguide?

– För att vi är mitt inne i ett proteinskifte. Det hamnar mer vego på tallriken och det är jättebra, men det finns ett behov av att granska även vegosortimentet och bredda kunskapen, förklarar Anna Richert, senior matexpert på Världsnaturfonden, WWF, och specialist på hållbara matsystem.

Vilka konsumenter tror du kommer att använda sig av guiden?

– Alla, eftersom vi alla äter vegetabilier. Vi ställer inte kött mot vego här, utan det handlar om vegetabilier som en viktig del i kosten.

Bedömningen baseras på fyra hållbarhetsaspekter: klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel och vatten.

Inga vegetabilier får totalstopp med rödljus, men en del har märkts med orange ljus. Det betyder att konsumenterna uppmanas att hellre ersätta med något annat livsmedel. Orange ljus står här för ”var försiktig”, eftersom det kan finnas ganska stora problem inom några av de fyra hållbarhetsaspekterna.

Varför den ”snällare” färgen orange jämfört med rött ljus som används i kött- och fiskguiderna?

– Vi har helt enkelt inget vi vill avråda så hårt ifrån. Därför har vi valt ett mjukare orange ljus hellre än det röda, förklarar Anna Richert.

Det vetenskapliga underlaget till beräkningen av hållbarhetsaspekterna är framtaget av forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Den sammanvägda bedömningen är gjord av WWF.

– Vi har gjort ett system tillsammans med forskarna som vi tycker håller. Men guiden är mer generell, bland annat eftersom det saknas mycket kunskap om bekämpningsmedel. Vi vill gärna se bättre data och bättre transparens från företag som producerar bekämpningsmedel och från länderna som ska föra statistik på användningen.

Vad brister?

– Vi vet för lite om vilka medel som används och hur mycket. Därför har vi varit rätt så hårda i vår bedömning av bekämpningsmedel, säger Anna Richert.

Under orange färg har alla vegetabilier hamnat som kommer från tredje land, det vill säga utanför EU, samt allt inom EU där man vet att det används mycket bekämpningsmedel per hektar.

De toppar hållbarhetsligan

De flesta baljväxter, liksom vegokött, spannmål, kål och rotfrukter får grönt ljus i vegoguiden. De toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt är resurssmarta och produktionen har låg klimatpåverkan. Svenska gröna ärtor exempelvis är klimatsmarta och billiga, liksom gula ärtor och bönor.

Vegetabilier som faller lite sämre ut i guiden är bland annat flera sorters nötter, kokos, oliver, avokado och banan. Anledningen är bland annat risk för förlust av biologisk mångfald. Odlingen kan ske i naturligt artrika områden eller ha en hög påverkan på vattenresurserna. En annan anledning är hög klimatpåverkan när sådana vegetabilier flygs till Sverige. Guiden lyfter de grödor som WWF känner till att de flygimporteras under stora delar av året: sparris, haricot verts och sockerärtor som har kort odlingssäsong i Europa och därför ofta flygs in från annat håll.

LÄS MER:Så gick det för familjen att väga matsvinnet

LÄS MER:Första hjälpen för dig som ger klimatet ett nyårslöfte

Spannmål och rotsaker däremot är generellt klimatsmarta. Bland dessa är det endast ris, quinoa och sötpotatis som inte får grönt ljus, utan gult. De ekologiska motsvarigheterna får däremot grönt ljus. Så konventionellt odlad sötpotatis får gult ljus och den ekologiska varianten får grönt ljus. Och vanlig potatis får grönt ljus medan ekologisk potatis får grönt ljus med en stjärna.

Samma skillnad där samma produkt får olika ljus gäller för flera produkter som tas upp i guiden. Exempelvis gurka får tre olika klassningar, varav bara den svenska ekologiska får grönt ljus med en stjärna och den konventionellt odlade svenska gurkan får grönt ljus, medan både de konventionellt odlade svenska tomaterna och de ekologiska hamnar på grönt. I Sverige används i huvudsak förnybara bränslen i såväl gurk- som tomatodlingar, vilket ger lägre klimatpåverkan jämfört med växthus uppvärmda med fossila bränslen, som sker i bland annat Nederländerna och Spanien. Gurka och tomater odlade i övriga Europa hamnar därför på gult ljus

Bananer bedöms också enligt hela färgskalan, men inte ens ekobananer får en stjärna.

Det är mycket för konsumenten att ta ställning till/hålla reda på?

– Vegoguiden underlättar för den medvetna konsumenten och vi hoppas också att den kan hjälpa dagligvaruhandel och restauranger att vägleda sina kunder till mer hållbara val, säger Anna Richert.

Vilket är det enkla grundtipset för den som vill handla rätt vegetabilier med minsta möjliga planetpåverkan?

– Två enkla grundtips: titta efter ekologiska produkter, samt välj baljväxter och grova grönsaker.

Gult och orange är ändå inte helt förbjudet enligt WWF:s synsätt.

– De produkter som får gult och orange kan man använda sparsamt, som krydda, och som en lyxprodukt, säger hon.

Basen i kosten bör ändå ligga på vegetabilier från den gröna avdelningen och grönt med en stjärna.

– Det finns en massa goda saker att laga. Vanligaste salladen hemma hos mig är gjord på rödkål och morot, riven på mandolin och med lite citron. Ha gärna i något grönt också så att det blir vackert för ögat också, tipsar Anna Richert.

TEXT

Lena Strömberg

lena.stromberg@gp.se