Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Högt spel om lurig försäljning

Tusentals svenskar känner sig lurade av ohederliga telefonförsäljare. En ny lag är på väg – men det går trögt och en del tror att den aldrig blir verklighet.

Falska påståenden om tävlingsvinster. "Lägre" priser som blir högre. "Gratis" provpaket som leder till dyra abonnemang. Det är några av de knep som oseriösa säljare använder – ofta handlar det om hälsopiller eller el- och teleabonnemang.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

De som råkar ut för knepen har en svag ställning. Det påstådda avtalet finns bara som en ljudfil. Ofta är det svårt att nå företaget och ännu svårare att få ut inspelningen. Det enda som hjälper är, i många fall, att bestrida kravbreven skriftligt och inte falla undan för hot  om inkasso. Konsumentredaktionen har rapporterat om en rad fall där människor känner sig djupt oroliga och dessutom skamsna över att ha blivit lurade. 

Konsumentföreträdare har länge krävt hårdare tag.
- Sverige har en av Europas slappaste lagstiftningar om telefonförsäljning, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för organisationen Sveriges konsumenter.

Sedan 15 månader tillbaka finns ett färdigt förslag från en statlig utredning. Det innebär att det ska krävas en skriftlig bekräftelse på alla köp som görs per telefon. Kunden ska få en chans att läsa villkoren och fundera en gång till.

Men därefter har inget hänt. Konsumentminister Per Bolund (MP) har legat lågt. Frågan finns inte med på propositionslistan för det kommande halvåret –  det betyder att regeringen inte planerar att lägga något förslag under den tiden.

- Det är djupt bekymmersamt att det drar ut på tiden. Allt fler blir lurade, många utsatta grupper berörs – pensionärer, funktionshindrade, invandrargrupper. Den som inte stöder skriftlig bekräftelse sviker konsumenterna, säger Jan Bertoft.

Telefonsäljbolagen, å sin sida, ser dröjsmålet som ett tecken på att förslaget kommer att skrotas.

- Vi tolkar det som att man förstår att en lag om skriftlig bekräftelse inte kommer åt den problematik man är ute efter. Man förstår att oerhört många jobb skulle gå till spillo, säger Tina Wahlroth, vd för branschföreningen Kontakta.

Branschen bedriver vad motståndarna kallar en "intensiv kampanj" för att påverka riksdagen.

- Vi har pratat med de politiker som ska fatta beslutet. Jag arbetar själv med det, säger Wahlroth.

Det sägs att ni anlitar PR-firmor. Stämmer det?
- Vad har det med saken att göra?
Det har allmänt intresse.
- Då får du tycka det.

Wahlroth anser att bindande avtal utan papper är ett "kulturarv".
. Vi har en tradition att sluta muntliga avtal i Sverige. Den tilliten är värd att värna om. Om de avskaffas är det ett sätt att visa att vi inte kan lita på varandra.

Wahlroth säger att det den oseriösa försäljningen minskar och att ett fåtal bolag orsakar de flesta klagomål. I stället för en ny lag borde Konsumentverket få större resurser att sätta åt dem, menar hon.

Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell håller dock inte med. Hon vill införa skriftlig bekräftelse.
- Mellan januari och augusti har vi fått mer än 1 000 anmälningar om telefonsälj. Det är en liten minskning från i fjol men fortfarande en anmärkningsvärt hög siffra.

Kruxet är inte bara att en del säljare luras, enligt Tisell. Hon ser också ett grundläggande problem med själva säljmetoden.
- Normalt väljer du själv när du vill handla. Men här kan du bli uppringd när som helst, när du hämtar barn på dagis eller sitter i en bilkö. Du ett överraskningsmoment som gör det svårare att förstå vad köpet innebär.

Hur ser du på risken att oseriösa bolag utnyttjar skriftliga avtal? Det finns exempel från Norge där folk har blivit uppringda och sedan lurats att klicka ja på ett sms.
- Där får man ha någon lösning som ger konsumenten tid och möjlighet att titta på villkoren, svarar Cecilia Tisell.

Konsumentminister Per Bolund säger, precis som tidigare, att situationen är oacceptabel.
- Det finns aggressiv marknadsföring, aggressiva metoder där konsumenterna alldeles för ofta känner sig överkörda och utlämnade. Här behövs det förändringar. Skriftlighetskravet är ett typexempel på hur man skulle kunna införa en reglering som gör skillnad.

Samtidigt är han noga med att inte binda sig för något förslag eller ange någon tidpunkt.
- Regeringen kommer inte att sätta ned foten förrän vi är klara med beredningen.

Vad säger du om branschens argument?
- Argumentet att åtgärder slår mot ungdomsjobben har vi hört förut. Nu ser vi hur arbetslösheten för unga sjunker väldigt snabbt.
- När det gäller risken att oseriösa utnyttjar även ett nytt system – det är frågor som man får ta på allvar, absolut, svarar Per Bolund.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.