Företagen, som slåss om deras arbetsvilja, är många och hjälper gärna till att inspirera.
Med uppmaningar som ”tjäna riskfritt” och inspirationstips som ”åk på cup eller träningsläger” radar säljföretagen upp exempel på föreningar och skolklasser som tjänat tiotusentals kronor till nya klubbhus, ponnyer och läger.
Men bakom rekordförsäljningarna ligger mycket arbete.
GP konsument har tittat närmare på några av de produkter som ungdomar och föreningar kan sälja för att få in extra pengar.
I vår genomgång ligger det vinstdrivande företag bakom alla produkter utom en, julkalendern.
Förtjänsten som de säljande klasserna och föreningarna gör på produkterna pendlar mellan 25 och 43 procent av summan de säljer för. I de allra flesta fall ökar ungdomarnas förtjänst med antalet sålda produkter.
Göteborgsföretaget Newbody erbjuder föreningar och klasser att sälja strumpor, underkläder och t-shirts. En klass eller förening måste sälja 28 paket för 4 200 kronor för att själva tjäna 1 000 kronor.
I år säljer 5 500 grupper runt om i Sverige Newbodys produkter. Företaget har på två år dubblat sin omsättning och gjorde 2009 en vinst på närmare 40 miljoner kronor.
Om ni tjänar så mycket, varför går inte en större del tillbaka till ungdomarna?
–I stället för att ge dem tre kronor extra lägger vi hellre pengar på att underlätta för dem i deras försäljning. Våra kunder är inte vana att sälja, de vill kanske inte ens sälja men de måste. Därför har vi till exempel investerat i nio miljoner i lagerhantering, som blir en jätteförenkling. Vår plan har hela tiden varit att återinvestera i företaget, men vi skyndar långsamt för vi vill inte slösa bort pengarna, säger Benny Dahl, vd hos Newbody.
Lite pengar till verksamheten
Nyligen väckte ett annat avslöjande i SVT:s uppdrag granskning stor uppmärksamhet, men då gällde det skänkta pengar. Den behjärtansvärda föreningen Hem och Skola vädjade om bidrag, men i själva verket hamnade 80 procent av de insamlade medlen hos säljbolaget Pool Media som anlitats för att sköta föreningens marknadsföring.
Hos Barnombudsmannen (BO) har man tidigare stött på frågan om barn och föreningar kan anses utnyttjas av företagen när de säljer strumpor och kakor.
–Vi ser det som en överenskommelse mellan barn och föräldrar, så länge det följer lagar kring arbete för minderåriga lägger vi oss inte i det, säger Cathrine Jonsson, pressansvarig hos BO.
Störst del av kakan - hälften - får den som säljer föreningslivets eget spelföretag Folkspels julkalendrar. Femtiolappen som den kostar delas lika mellan föreningen och Folkspel.
Alternativ finns
Det kan därför löna sig att titta på alternativ. På flera stormarknader går det att hitta likvärdig salamikorv för under 200 kronor kilot, och en pepparkaksburk inköpt på egen hand och såld till samma pris skulle ge en större förtjänst.
–Föreningsekonomi är en tuff ekvation och det behövs alltid intäkter. De får du genom medlemsavgifter och träningsavgifter. Samtidigt är kanske de som behöver föreningen mest, de som inte har råd att betala. Då är lotter och försäljning en viktig möjlighet, säger Mikael Kjellström, försäljningsansvarig hos Folkspel och själv aktiv i Kärra HF.
–Frågar du vem som helst i vårt elitserielag är det ingen som någonsin skulle tveka att sälja. De är så medvetna om att det handlar om att dra sitt strå till stacken, säger Mikael Kjellström.
