Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Dyrt inte alltid bäst

Dyrt är inte alltid bra och billigt lika med dåligt. Av alla tester som GP Konsument gjort under två år är det lika vanligt att det billigaste livsmedlet hamnar på topp tre som det dyraste.

Våra smaktester av mat innehåller allt från A till Ö. I dessa är det exakt lika vanligt att det billigaste som det dyraste alternativet placerar sig på prispallen.

GP:s konsumentpanel har under de senaste två åren smaktestat allt från röd saft till nyligen kräftor. När kräftpanelen hade ätit sig igenom tio sorter och korat en slutlig segrare blev rubriken i tidningen "Billigaste kinesen godast". Testets dyraste kräftor kom först på fjärde plats i smaktestet.

Blindtestar all mat

När panelen blindtestar mat vet den ingenting om hur mycket kräftorna kostar eller hur de är förpackade. Varumärket kan inte påverka panelmedlemmarna. De kan se kräftan, lukta på den och smaka. Borta är vanans makt, image, identitet, status – och kunskap om priset förstås.

För den som står i butikshyllan är däremot prisnivån en viktig faktor. Både för den som väljer billig mat och den som föredrar dyrare livsmedel. Den senare använder priset som vägledning under förutsättning att det inte går att bedöma kvaliteten på annat vis.

- Den som inte är så intresserad av en produkt väljer att köpa billigt eller i mellanskiktet. Men om produkten spelar stor roll väljer konsumenten en dyrare produkt, eftersom man då förväntar sig högre kvalitet, säger Ulrika Holmberg, föreståndare på Centrum för konsumtionskunskap på Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Hon påpekar att samband finns mellan pris och kvalitet. En lyxig salami kan givetvis smaka bättre eftersom producenterna kan göra en bättre produkt om de kan ta ut priset för den.

Stämplat symbolvärde

Om konsumenterna inte vet att de gillar en korv mer än en annan sort finns ett symbolvärde i att köpa "rätt" livsmedel. Exempelvis att kunna bjuda på en italiensk prosciutto på en buffé framför en svensk kallrökt skinka. Det kan föra med sig anseende som en kännare – i rätt sociala sammanhang. En jämförelse: märkesjeans signalerar på samma sätt som en stämplad parmesanost.

- Konsumenten betalar för produktens idé, hur den förpackas och i vilken butik den säljs. Man köper inte bara varan som finns inuti förpackningen, säger Ulrika Holmberg.

Tvärtemot kan en lågprisvara ge en känsla hos konsumenten att inte behöva betala mer än nödvändigt.

- Du känner dig som en duktig konsument när du köper det som är billigast om det är bra. Det gäller oavsett om du har gott om pengar eller behöver vara mer sparsam.

Dessutom finns en kategori kännare även bland dem som konsumerar lågprisvaror, nämligen de som lärt sig hitta kombinationen bra och billigt.

Ett annat val är ekologiska livsmedel, där kravmärkningen kan ge trygghet för att de är godkända utifrån vissa kriterier. Precis som lågpriskonsumenterna känner sig kravkonsumenterna duktiga för att de väljer rätt mat.

Läsarna reagerar på lågpris

Vid genomgången av de senaste två årens 33 mattester på GP Konsument visar det sig att det billigaste alternativet hamnade på första plats 8 gånger och dyrast blev bäst 13 gånger. Dyrt och billigt hamnade i topp tre 16 gånger vardera.

Ibland reagerar läsare, hör av sig till oss och undrar varför det billigaste alltid vinner. Så är alltså inte fallet.

Däremot förekommer aldrig rubriker som "Dyrast vann". Helt enkelt för att det inte anses vara lika uppseendeväckande som när billigast hamnar överst på prispallen. När det dyraste livsmedlet utsetts till testets jumbo är det däremot rubrikmässigt. Därav läsarreaktionerna ovan.

- Man minns när det billigaste vinner dels eftersom det är kul, dels är det som en hjältesaga. Särskilt om det är ett litet företag som slår ett stort. Det är så man vill världen ska se ut, säger Ulrika Holmberg.

Att de billigaste prylarna vinner i våra tester är mer ovanligt. Av 76 testade produkter hamnade lågprisalternativet på första plats 5 gånger medan den dyraste produkten fick högst betyg 15 gånger. Och saker med lägst pris hamnade på prispallen vid 22 tillfällen medan de dyraste prylarna fick topp tre-resultat 35 gånger.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.