Bakom varje öra sitter en mikrofon, snarlikt en hörapparat. I den sitter en pytteliten "dator" som stimulerar hörselnerven, så att hjärnan uppfattar ljud på rätt sätt.
Julia opererades första gången när hon var två år, gränsen för när ingreppet fick utföras på den tiden. Efter det öppnade sig en ny värld, hon hörde för första gången.
Det innebar också att hon började ta in på det försprånget som barn, som hör från födseln, hade.
–Jag hade tur att den här metoden fanns. Den har gjort att jag inte förlorade så mycket. Jag har gått i skola bland hörande och har kunnat utveckla mitt språk, säger Julia.
Andra örat opererades när Julia var åtta.
–Det kommer jag ihåg. Det är ett omfattande ingrepp och jag mådde dåligt efteråt.
Teknologin har gått starkt framåt. Nu opereras sexmånaders bebisar, båda öronen samtidigt.
Ingenting avslöjar Julias bakgrund. Hon pratar rappt och engagerat.
Någon gång frågar hon om, kanske för att frågan varit otydlig.
–Jag ser inte detta som ett handikapp. Det enda som kan vara begränsande är att ha "lurarna", eller processorn som det egentligen heter, på mig när jag ska sova eller simma. Då tar jag av dem. När det blåser eller när många pratar samtidigt kan jag ibland ha svårt.
Tar du av dem när du ska sova?
–Jag har en specialklocka som är kopplad till dörren och brandlarmet. Jag skulle vakna av signalen. Det är obekvämt att ha dem på när jag sover, så jag tar oftast av dem. Men jag har aldrig sovit ensam utan haft min tvillingbror hemma. Ibland sover jag hos min pojkvän eller med kompisar.
Eftersom Julia har en tvillingbror, Simon, så förstod föräldrarna tidigt att det var något fel med hennes hörsel.
–De lånade teckenspråksböcker och lärde sedan mig teckenspråk. Jag gick på Snäckans dagis i Frölunda för döva och hörselskadade, från det att jag var två tills jag skulle börja skolan. Två andra barn som åkte med taxin dit varje dag har också inplantat.
Grundskolan gick hon på Kolla i Kungsbacka.
–Min bästa vän är hörselskadad. Jag hade en assistent, Lena Andersson, som stöd.
I våras tog hon och Simon studenten på Aranäsgymnasiet.
–Det känns nästan overkligt, studenten har varit ett av mina mål.
Får du många frågor?
–De som träffar mig första gången märker inget när jag har utsläppt hår. Barn är mer frågvisa än andra och vill veta när jag har uppsatt hår. De frågar "vad har du där". Jag brukar förklara kort att jag hör dåligt och att jag har en hörapparat, fast det egentligen är ett cochleaimplantat. De nöjer sig med det.
Vuxna är intresserade av teknologin.
–De tycker det är jättecool att möjligheten finns. Jag tycker det är kul att berätta, men en googlad bild visar mer i detalj hur det funkar.
Julia sommarjobbade i flera år som trädgårdsskötare. För ett år sedan började hon jobba helger med att servera på Vallda golfklubb. Ett jobb som hon även hade i somras. Och där hon fortfarande hoppar in om det behövs.
–Mitt handikapp har aldrig påverkat mitt jobb, säger hon.
Ingemar Lyxell, krögare, instämmer:
–Det funkade hur bra som helst med Julia.
Hon vill testa sig fram till vad hon vill jobba med. Sedan en tid är hon vikarie inom barnomsorgen.
–Barn är roliga och hittar på så mycket roligt. För dem är det NU som gäller. I oktober börjar jag ett långtidsvikariat som förskole-pedagog.
Hur beskriver du dig själv?
–Jag är familjekär, omtänksam, och sätter mina nära framför mig själv. Det är viktigt att de mår bra. Och så är jag glad.
Dina närmaste framtidsplaner?
–Jag kanske ska jobba som au pair i USA i ett halvår eller så. Men funderar på att studera arkitektur längre fram.
I Göteborg har operationerna utförts på vuxna sedan 1993 och på barn tre år senare. Lennart Magnusson, docent och teknisk audiolog var med från början, då vuxna opererades. Han justerar signalprocessorerna, gör tekniska mätningar under operation och testar implantatet när det är infört i innerörat.
–När det gäller barn är det bra om operationen kan göras strax före ett års ålder. Metoden fungerar också för personer i vuxen ålder, de som inte är hjälpta av hörapparat och har utvecklat ett talspråk. Den äldsta jag kan komma på var 89 år, säger Lennart Magnusson.
Julia Weideborn
Ålder: 19.
Bor: Hammerö i Kungsbacka.
Gör: Tog studenten vid Aranäsgymnasiet i våras, vikarierar nu inom barnomsorgen.
Familj: Pappa Håkan, mamma Helen, tvillingbror Simon, storebror Johan och pojkvännen Calle.
Intressen: Gillar att resa, att vara tillsammans med familj och vänner. Gymmar mycket och springer.
Fakta: Cochleaimplantat
- Ett cochleaimplantat (CI) är ett hörhjälpmedel. En elektrisk stimulering av hörselnerven ger gravt hörselskadade och döva, barn och vuxna, möjligheter att uppfatta ljud.
- Förmågan att kunna förstå och tolka ljud varierar.
- Ett barn som är dövt vid födelsen anses ha bäst förutsättningar att dra nytta av ett CI om det opereras in tidigt. Även vuxna personer CI-opereras med goda resultat.
- För att ett CI ska fungera behövs en yttre ljud-processor och en inopererad del, själva implantatet. Den yttre delen påminner om en vanlig hörapparat men är förutom mikrofon försedd med en sändarspole som för över signalerna till implantatet.
- Ett cochleaimplantat kostar cirka 300 000 kronor.
- Källa: Wikipedia
