"Jag vill skapa igenkänning"

Irena Pozar är journalisten som alltid har fått sin ungdom påpekad, som ett prefix: "ung och lovande", "ung och framgångsrik", "bra för att vara så ung". Det är sådant som kan få den där siffran ”30” att te sig något skräckinjagande, medger hon. För vem är en ung och lovande person, som inte längre är så ung?

–  Det har varit lite av en identitetskris för mig. Men jag har varit medveten om den ganska länge och nu känner jag mig trygg och glad med att fylla 30. Det känns fint att inte vara ung och duktig längre. Nu är jag bara duktig, kanske, säger hon och skrattar.

För många är hon känd från Expressen, som krönikör med ett feministiskt och antirasistiskt engagemang. Andra kanske känner till henne som chefredaktör för Veckorevyn, anrik tjejtidning som förr ofta avhandlade bantning och tips på hur man blir populär bland killar.

Gjorde om Veckoreyn till en digital produkt

Irena Pozar var sociala medier-chef på Bonnier Magazines & Brands, och när Veckorevyn skulle lägga ner papperstidningen tog hon över och gjorde om den till en helt igenom digital produkt. Hon fortsatte också arbetet som andra före henne påbörjat, med att förändra tidningen i en mer feministiskt medveten riktning.

–  Jag upplever att jobbet med Veckorevyn har gett ringar på vattnet i annan svensk media. Vi har lyckats tvinga upp frågan om journalistik för unga kvinnor på andra mediers agenda. Och det tycker jag är viktigt. Jag är bara glad om vi får fler konkurrenter.

2019 nominerades hon till Stora journalistpriset som årets röst, för omgörningen av Veckorevyn. En milstolpe som markerade att Irena Pozar hade kommit en bra bit på väg sedan karriären inleddes på Smålandspostens ungdomsredaktion. Då var hon tonåring, skrev krönikor och recensioner och lärde sig hantverket.

Ser Nyheter24 som en viktig plantskola

Det blev en viktig skola, men lika viktig är bakgrunden som flykting från Bosnien. Hon var ett år när hennes föräldrar flydde med henne till Sverige från Sarajevo. Trots avsaknaden av egna minnen har familjens historia betytt mycket för hennes engagemang och journalistiska intresse.

–  Jag har formats jättemycket av att jag har sett utanförskap. Även om jag inte själv har varit så hårt drabbad så har jag sett vad det kan göra med människor och hur svårt det är att rivas upp med rötterna – och flytta till ett land där man inte talar språket.

Om hon lärde sig journalistik på Smålandsposten, så lärde hon sig det mesta om sociala medier efter flytten till Stockholm. Hon blev reporter på Nyheter24, som hon kallar ”Stockholms bästa plantskola”.

–  Jag skulle leverera och de jobbade ju bara digitalt. Jag bara slängdes in i den världen och det tror jag blev vår frälsning. Vi som jobbade där fick en spetskompetens som var svår att få på journalistutbildningarna. Många som jobbade på Nyheter24 under den tiden har ju gått vidare till andra väldigt bra jobb.

Drivkrafterna har egentligen inte ändrats så mycket sedan gymnasieåren, när hon började skriva för lokaltidningen.

–  Jag vill göra saker lättillgängliga, enklare att ta till sig och förstå, och att skapa någon form av igenkänning hos andra människor.

Det som har förändrats är plattformen – hon har fått en starkare röst i offentligheten och den använder hon gärna för att lyfta frågor hon brinner för. Förlossningsvården har hon debatterat sedan hon födde sitt första barn, mitt under en pandemi.

Skriver på bok om metoo

Nu skriver hon en bok om metoo och den backlash hon anser att rörelsen har drabbats av på senare tid. Det, tillsammans med Expressen, Veckorevyn och tillvaron som mamma till en livlig 1,5-åring, är vad som upptar hennes tid just nu.

Blir det någon tid över träffar hon gärna sina tjejkompisar på stan.

–  Och annars ligger jag i sängen med min varmvattenflaska och kollar på tv. Det är ungefär de två sakerna plus barn och jobb som jag har i mitt liv.

Malin Eijde