En hedonistisk livsnjutare? Nja, Edward Blom njuter gärna av livets gåvor, men det finns också andra mål att sträva efter. Som tillhörande nionde generationens katoliker i Sverige har han sin tro, och som yrkesman drivs han av pliktkänsla, såväl som arkivarie, föreläsare och gastronom. Ja, plikttrogen har han alltid varit. Inte så förfärligt målmedveten, däremot.
– Jag har alltid varit en person som går in för de uppgifter jag har framför mig hundraprocentigt och fullständigt. Däremot har jag sällan agerat strategiskt för att nå långsiktiga mål, utan mer gått och väntat på att det jag önskar ska ramla ned från himlen.
Möjligen är det därför som framgångarna och kändisskapet kom in sent i Edwards liv. Efter humanistiska studier på universitet i Sverige och Tyskland följde en vilsen tid, när han blev varse att en examen i humaniora inte förslog långt på en svensk arbetsmarknad. En pärm med obesvarade jobbansökningar senare fick han jobb på Centrum för näringslivshistoria. Han var projektledare och chefredaktör i flera år innan han fick pröva lyckan i tv-mediet. Med matlagningsprogrammen "Mellan skål och vägg" och "Edwards Bloms gästabud" fann han sig plötsligt vara en populär tv-personlighet.
Friade efter två veckor
I samma veva mötte han frilanskorrespondenten och numera hustrun Gunilla Kinn; han friade efter två veckor. Numera delar de hem, arbete och föräldraledigheter med de tre barnen som sent omsider kom. Edward Blom som fört en bacchanalisk livsstil med vilda fester och upptåg har lugnat ned sig betydligt. Men vissa saker tröttnar han aldrig på.
– Jag älskar att sitta med goda vänner, äta god mat, dricka goda viner, bli lite småberusad och föra djupa, intressanta diskussioner. Det är väl det allra bästa. Och så familjeliv, naturligtvis, att vara med barnen och spela spel eller läsa högt för dem, det är väldigt roligt.
Och matlagningen är lika viktig som någonsin. I ett hemma hos-reportage i Sköna hem berättade han att han använder ”minst 15 torra kryddor, plus worcestersås, tabasco och soja” när han lagar en vanlig vardagsmiddag till familjen. Han är inte kockutbildad men en gourmet, som skriver personligt hållna kokböcker och nästan alltid har en flaska champagne på kylning. En liten festlighet ligger aldrig utom räckhåll.
Bullrig personlighet
I boken "I full blom" beskriver Edward hur han under studentåren kunde beställa in ostron och ett glas cré́mant för sista skärvan av studielånet, för ”hade jag bara femhundra kronor att leva på resten av kvartalet så gjorde det ju ingen större skillnad i den allmänna konkursen”. Det är ett liv på kollisionskurs med uttrycket ”less is more”.
Han har egentligen alltid haft en stor och bullrig personlighet.
– Långt innan jag blev känd var jag en centralgestalt i privata vänkretsar eller föreningar. Jag var en välkänd figur redan under skoltiden ute på Ekerö. Jag har alltid synts, på gott och ont. När någon gjorde rackartyg som liten var det alltid jag som åkte dit, för det var alltid ”Eddi och några andra”, säger han och skrattar.
Tid med barnen
Den personligheten har visat sig vara guld värd. En stor del av hans uppdrag på senare år är att resa runt och hålla föredrag eller hålla i ölprovningar för företag. Ett av de mest uppskattade momenten brukar vara när Edward minglar runt, hälsar på folk och låter dem ta en selfie.
Sådana evenemang är numera dock helt strukna ur kalendern. Edward Blom tillhör en riskgrupp och håller sig hemma. Möten sker över nätet, umgänge på 4,5 meters avstånd.
– Det negativa är att man träffar vänner och släktingar mindre och det är inte lika intimt när man ska sitta på avstånd. Fördelen är ju att man får väldigt mycket mer tid med barnen. De kommer att minnas detta som ett år när mamma och pappa var hemma jämt och hade tid med dem hela tiden, och inte gick på ett enda cocktailparty.
Edward Blom
Ålder: Fyller 50 år den 22 oktober.
Gör: Näringslivshistoriker, kulturhistoriker, gastronom, tv-personlighet och författare.
Bor: Villa i Stuvsta, Huddinge.
Familj: Hustrun Gunilla Kinn Blom, journalist, barnen Melchior, 5, Wilhelmina, 3, och Zacharias, 2.
Så firar jag födelsedagen: ”Det skulle ha varit en gigantisk tillställning med flera rätter, tal och sånghäften, lite studentikost med många tillresta vänner. Men det sprack ju, och nu blir det nog som vilken liten födelsedag som helst: kaffe på sängen, några teckningar från barnen och en bättre middag på kvällen.”
Om att fylla 50: ”Man sammanfattar sitt liv lite. Jag känner en tacksamhet för allt det fina som har varit, allt jag har fått möjlighet att göra och allt jag har fått av gud i mitt liv. Samtidigt känner jag vemod, för man börjar ändå närma sig slutet av pjäsen och ridån ska snart rullas ner.”
På nattduksbordet: ”Jag läser nästan bara ljudböcker. Just nu Tove Janssons "Det osynliga barnet". Sedan jag fick barn så blir det inte mycket fysiskt läsande, utan jag lyssnar när jag motionerar, diskar eller städar.”
Tre förebilder: ”Det är väl mest helgon, inte så många levande personer. När man är ung har man många förebilder. Jag får lättare och lättare att förlåta människor, för jag inser att vi alla är lika goda kålsupare. Men samtidigt har jag svårare och svårare att framhäva någon som en stor förebild.”
Finns alltid i kylskåpet: ”Ansjovis, smör, ankflott och champagne – då har man väl det allra, allra viktigaste.”
