Så motar du januarideppen

ANNONS

Det börjar redan i november, när dagarna blir allt kortare. Flera studier visar att vi just då blir tröttare, slöare och mer inåtvända. Många känner ett ökat sötsug och går upp i vikt, andra tappar intresse för sådant de i vanliga fall tycker är spännande, och förmågan att känna glädje minskar.

I de värsta fallen talas det om vinterdepression, eller Seasonal Affective Disorder, som årligen drabbar cirka tre procent av Sveriges befolkning och kräver medicinsk hjälp. Fenomenet finns över huvud taget inte vid ekvatorn, men blir vanligare ju längre norr- och söderut man kommer.

– Det finns starka belägg för att mörkret gör oss depressiva, samtidigt kan vi inte säga att det enbart beror på det. Studier på Island visar till exempel att invånarna där inte drabbas av nedstämdhet i större utsträckning under vintern än resten av året, säger Gerhard Andersson.

ANNONS

Normalt att vara lite hängig

Klart är att många känner sig hängiga så här års, utan att för den delen nödvändigtvis ha drabbats av en regelrätt depression. Vintertrötthet är en djupt liggande biologisk funktion, som regleras av dagsljusets växlingar.

Hormonet melatonin är en bov i dramat. Det kallas även för hjärnans sömnmedel och är det som styr dygnsrytmen. Utan ljustillförsel stängs inte kroppens produktion av melatonin av.

– Avsaknaden av solljus är en faktor som spelar stor roll för mångas välmående. Det är en förklaring till varför vi blir vintertrötta, säger Ludvig Lindström, ordförande för Global Happiness Organization, en ideell organisation bestående av bland annat lyckoforskare som tillsammans vill öka lyckan i världen på vetenskaplig grund.

– Det man själv kan göra för att förebygga tröttheten är att vistas i dagsljus så mycket som möjligt och försöka röra på sig varje dag, även när det känns tungt. Det är också viktigt att bunkra extra tillskott av D-vitamin redan när hösten kommer. Under årets ljusare delar tillgodogör vi oss D-vitaminet naturligt genom solen. Det finns en tydlig koppling mellan depression och brist på just D-vitamin, säger Ludvig Lindström.

Att vara med om en upplevelse som bryter mot vardagsmönstret – till exempel jul och nyår med mys och pyssel, brukar tillfälligt bota nedstämdheten. Det kan vara en av anledningarna till att det känns extra deppigt i januari när roligheterna är överstökade.

ANNONS

– Att vårt stämningsläge varierar med årstiderna är inte onaturligt. Kanske är det så att vi i norr har skapat en del av våra ritualer för att ta oss igenom de jobbiga perioderna. Jul och nyår har länge fyllt en funktion utöver de uppenbart religiösa. Det finns gott om exempel på liknande ritualer som firades även innan vi kristnades, säger Gerhard Andersson.

Håll i rutinerna

Han menar att vi inte ska lyssna för mycket på våra känslor när livet känns tungt och motigt.

– Folk som är deppiga släpper ofta sina rutiner trots att de egentligen får dem att må bra. Det finns kanske en anledning till att man bör rycka tag i sitt liv och aktivera sig i januari. Även om det känns tungt måste man ju gå ut med hunden.

Trots att det kanske känns tröstlöst nu, så började mörkret faktiskt att vända redan den 21 december, på årets mörkaste dag. Nu går det framåt, och den 20 mars är det vårdagjämning – då är dagen lika lång som natten igen!

Njut! Januari har många fördelar…

* Nu kan du äta årets första semla.

* Spana efter snödroppar.

* Köpa en bukett tulpaner till köksbordet.

* Planera sommarsemestern eller något annat lite längre fram i tiden som du kan se fram emot. *Ordna ett hemmaspa.

* Strunta i sociala krav – julen är överstökad och än är det långt till försommarhetsen med gillkvällar och studenskivor. Passa på att ta det lugnt!

På jobbet

* Det kan låta brutalt, men mysbelysning hemma på morgonen är ingen hit. Försök att tända starkare lampor så vaknar man fortare.

* Se till att ha fönsterplats med mycket dagsljus.

* Ta en kort promenad på lunchen. Med dagsljuset minskar sömnhormonerna.

Livsstil och hälsa

* Även om du baxnar över allt snack om träning kvarstår faktum: vi mår bättre av att röra på oss. Välj en träningsform som du tycker är rolig och utöva i måttlig mängd.

* Vårda dina sociala relationer. Spela sällskapsspel eller bjud inte polarna till avslappnad filmkväll.

* Om du har råd att resa på solsemester är det nu du ska slå till!

* Testa något nytt, till exempel att åka längdskidor om vädret tillåter. Variation i vardagen piggar upp.

* Socker och kolhydrater brukar locka så här års, det gör oss faktiskt piggare, om än tillfälligt.

Carina Stjernström, 54 år, Kungälv

-Jo, lite deppigt är det allt efter jul och ledighet. Men med mycket dans och träning hanterar jag det och är på gång igen. Promenera och shoppa är också bra mot deppighet.

- Nej, egentligen inte. Jag försöker springa, har precis varit ute på åtta kilometer här i Skatås. Jag vill komma igång igen och här är bra eftersom det är så platt. Annars jobbar jag mycket och spelar gitarr.

- Nej, jag tycker det känns bra att komma in i vardagen igen efter helgerna. Att allt är som vanligt. Visst blir man trött den här tiden på året, då är det bra att träffa vänner och fika. Eller baka och hyra en film och se med barnen.

- Nej. Men jag gillar inte snö, fast jag har dubbdäck på cykeln så det funkar att ta sig fram. Jag flyttade hit från Kiruna för tjugo år sedan för att slippa snövintrarna.

ANNONS