Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Möt löparna som ratar asfalt för trailrunning

Intresset för trailrunning växer så det knakar. Trailgrupperna blir fler och fler och i vår startar till och med Göteborgsvarvet eget traillopp. I första delen av GP:s nya träningsserie Puls gör vi en djupdykning i skogen för att ta reda på varför alla löpare plötsligt vill springa på stigar.

Den stilla tystnaden i Änggårdsbergen bryts plötsligt. Kvistar knäcks, det rasslar i buskarna och susar i mossan när tio par löparskor flyger fram genom den orangeskimrande skogen.

Längst fram i gruppen av löpare i neonfärgade kläder springer Ida Enstedt. För ett år sedan startade hon gruppen Eklanda Trailrunning, som ses en gång i veckan för att springa tillsammans.

- Från början handlade det om att jag ville ha sällskap. Jag springer varje söndag och älskar sällskap, så jag skickade alltid sms till tio kompisar för att få med några. Och då slog det mig att jag lika gärna kunde starta en grupp, säger Ida Enstedt, som tyckte det var självklart att förlägga passen till skogen:

- Jag älskar skogen, det är så ljuvligt där. Dels är det skonsamt för kroppen, men jag gillar också att man inte märker hur långt man springer. Det finns inga raksträckor och då tänker man inte på att man avverkar kilometer efter kilometer. Plötsligt har man sprungit en timme utan en tanke på att man är trött.

Läs även: Magnus Carlsson: Nu tar träningen plats i GP

Ida Enstedts grupp är inte ensamma om att springa på stigar i skogen – tvärtom. Fenomenet, som brukar gå under namnet trailrunning, växer fort och i Göteborgsområdet går det att springa organiserad trailrunning nästan varje dag.

De senaste åren har Göteborgsområdet fått en rad nya traillopp och i maj arrangerar Göteborgsvarvet för första gången det 10,3 kilometer långa Trailvarvet. En som följt utvecklingen på nära håll är löpcoachen och journalisten Fredrik Ölmqvist, som skrivit om trailrunning i över 15 års tid.

- Jag började med trailrunning 1999. Jag hade skrivit mycket om multisport och träffade då många som brukade springa i skogen. Så jag gav mig ut och testade själv. Och det blev ett sätt att återknyta till barndomen och sättet man rörde sig på då. För nu var det kul att springa igen.

Fredrik Ölmqvist blev snabbt biten av träningsformen, började skriva mer och mer om den och har efter det sprungit traillopp runtom hela jordklotet. Under tiden har han sett hur intresset för sporten vuxit även på hemmaplan.

En vanlig fråga som han får är varför man pratar om trailrunning när det svenska ordet terränglöpning är etablerat sedan länge.

- Terränglöpning är ett trubbigt begrepp, säger Fredrik Ölmqvist. För terränglöpning inbegriper till exempel Lidingöloppet, och skillnaden mellan att springa Lindingöloppet och att springa på små stigar är enorm. Så jag tycker faktiskt att det är olika saker.

Han tror att den ökade populariteten för trailrunning beror på flera saker. Dels genomslaget av sociala medier – i dag finns mängder av trailbloggar och hemsidor om trailrunning, som snabbt sprids över Facebook och Twitter. Det är lättare än någonsin att hitta information, samtidigt som vi i Sverige har fått internationella stjärnor inom sporten. Härifrån kommer Jonas Buud som vunnit det mycket prestigefyllda Swiss Alpine Marathon åtta gånger, men också Emelie Forsberg som blivit en världskändis då hon vinner i stort sett allting hon ställer upp i.

Men Fredrik Ölmqvist tror att trailboomen också beror på att den typen av löpning tillför något som vi inte kan få på asfalten.

- Trailrunning handlar inte om tider och prestation, det handlar mer om upplevelse. För du kan få en väldigt stark upplevelse i skogen när du känner naturen in på skinnet. Du blir blöt om fötterna, du kanske river dig på en buske. Du kommer närmare på så många vis, säger Fredrik Ölmqvist, och fortsätter:

- Många upplever också en löpglädje i skogen som är svår att hitta på andra håll. Jag har introducerat många till trail och de hajar till när de kommer till skogen, plötsligt gör de något roligt. Plötsligt ser man leenden hos varje löpare. Trailrunning kan ge en lyckokänsla, som jag som löpcoach alltid vill att mina klienter ska få uppleva.

Utöver den mentala aspekten finns det också rent fysiologiska fördelar med att springa på stigar i stället för asfalt eller motionsspår. Den kuperade terrängen blir mer helkroppsträning än en slät asfaltssträcka och det mjuka underlaget är skonsammare för kroppen, vilket är särskilt viktigt för dem som lätt drabbas av överbelastningsskador.

- I skogen kommer du bort från det monotona, säger Fredrik Ölmqvist. Inget steg är det andra likt. Dessutom plockar trailrunning fram dina animaliska instinkter. Du måste hela tiden bedöma hur du ska sätta ner foten och i vilken vinkel du ska ha den när du landar för att kunna fortsätta springa i stället för att skada dig. Det är en aspekt av trailrunning som jag gillar, att det inte är så rationellt.

Även löpsteget kan få sig en skjuts av att förlägga mer löpning i skogen.

- I naturen har alla steg olika längd, säger Fredrik Ölmqvist. Då måste du hålla lite mer frekvens på fötterna, du kan inte ta de där långa stegen där du sätter ner hälen framför kroppen. Det går helt enkelt inte i skogen.

För den som vill testa trailrunning för första gången kan det vara klokt att hänga på en organiserad grupp. På så vis behöver man inte fundera på var man ska springa, utan kan istället bara följa med i gruppens tempo.

Vill man ändå testa på egen hand är Änggårdsbergen, Skatås och Härskogen nybörjarvänliga områden. Tänk bara på att ta med mobiltelefon, extra tröja, lite vatten och energi – ifall olyckan skulle vara framme. Det kan också vara bra att satsa på ett par skor som är särskilt anpassade för trailrunning.

- Trailskor har bättre grepp, vilket underlättar i skogen. De brukar också ha lite mindre dämpning, så att man får bättre kontakt med underlaget. Men det viktigaste är att de sitter tight på foten så att man känner sig trygg när man springer på trixiga stigar, säger Ida Enstedt.

- Men utöver skorna tycker jag inte att man behöver krångla till det så mycket. Det är bara att ge sig ut och upptäcka skogen. Man börjar i närområdet och fortsätter längre och längre bort. Jag tror inte att någon som testar ångrar sig.

  

FAKTA: Att springa på små stigar i skogen
•Trailrunning är en tränings- och tävlingsform som går ut på att springa på små stigar i skogen.
•Trailrunning är inte nödvändigtvis samma sak som det som brukar kallas för terränglöpning, då terränglöpning är ett vidare begrepp som innehåller alltifrån grusvägar och gräsplaner, medan trailrunning mer fokuserar på naturupplevelsen ute i naturen.
• Ett rappt steg är A och O vid trailrunning, och är något som kommer ju mer du tränar på det. Korta, snabba steg gör att du får bättre kontroll på stigarna och hinner parera upp dina misstag om du är på väg att trilla. Tänk också på att ha en stolt hållning och håll blicken långt fram på stigen – inte alldeles framför fötterna.

Träna trailrunning i Göteborg:
• Måndagar: 18:00 Team Nordic Trail, Botaniska trädgården
• Tisdagar: 17:30 Aktivitus sports club, Botaniska Trädgården
• Onsdagar: 18:00 Team Nordic Trail, Härlanda Tjärn
                       18:00 Aktivitus Sports Club, Skatås
• Lördagar: 10:00 Aktivitus sports club, olika platser
• Söndagar: 16:00 Eklanda Trailrunning, Eklanda

Traillopp i Göteborgsområdet:
• 13 november Skatås mörkaste, 7 km
• 15-17 januari Sandsjöbacka Trail, 22, 26, 34, 44 eller 82 km
• 20 mars Edsvidsleden Trailrun, 14 km
• 1 maj Aktivitus Trailrace, 14, 28 eller 56 km
• 7 maj Soteleden terrängmaraton, 21 eller 44 km
• 17 maj Trailvarvet, 10,3 km
• 4 juni Skatås ryggar, 7, 14 eller 21 km
• 11 juni Lerum Vildmark, 18, 11, 5 eller 2,5 km

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.