Lär dig paddla kajak

Få saker ser så fridsamt ut som när någon ljudlöst glider fram med en kajak över en spegelblank sjö i solnedgången.

Å andra sidan är det få saker som ser så förskräckligt ut som när någon paddlar för glatta livet i full storm i höga vågor.

Men just kontrasterna inom sporten är en av de faktorer som gör att så många fastnat för paddling som träningsform.

– Många tror att paddling är någonting man gör bara på sommaren, och så är det verkligen inte. Jag paddlar året runt så länge det inte är is i vägen. Man sitter varmt och gott i kajaken och när det är kallt har man torrdräkt på sig så att man inte fryser om man trillar i. Därmed är skärgården tillgänglig hela året. Det är inte många som tänker på det, men varje säsong har sin tydliga charm, säger Jan Dietmann.

Jan Dietmann är medlem i paddelkommittén i Göteborgs kanotklubb och paddlar själv så ofta han får chansen.

Länge var segelbåten det givna alternativet när Jan Dietmann ville gå till havs, men en dag för tio år sedan upptäckte han tjusningen med kajak och snart var han fast. Till slut sålde han segelbåten:

- För min del är det enkelheten och friheten som lockar med att paddla kajak. Du kan komma ut på havet med väldigt enkla medel och ta dig fram precis överallt. Du kommer alltid in i den egen lilla vik och behöver inte tänka på grund som du måste göra med stora båtar. Paddling är den ultimata rekreationen och lugnet, eftersom du kommer så nära naturen.

Göteborgs Kanotförening är en stor förening med 550 medlemmar och över 100 år på nacken, som arrangerar gemensamma paddlingar från klubbhuset vid Saltholmen varje torsdag.

- Man kan paddla på olika sätt, säger Jan Dietmann. Jag paddlar mycket ensam, jag tycker det är skönt ibland. Men det kan också vara väldigt kul att paddla i grupp. Paddling är en väldigt social sport med många träffar och olika typer av event. Man paddlar lugnt intill varandra och kan ha trevliga samtal under tiden. Den där kombinationen av ensamhet och det sociala är härlig.

Jan Dietmann beskriver paddlingen främst som rekreation och ett sätt att koppla av, men det är ingen hemlighet att den som paddlar också blir vältränad på köpet.

- Jag ser det inte som att jag sticker ut på ett träningspass, men många kör det även som motion. Det kan göras på olika sätt, det finns många som kör en timme i hårt tempo. Och det är ju precis som med annan träning, när man byter om till träningskläder och kör en joggingrunda eller går på gymmet.

Vill man paddla behövs så klart specifik utrustning i form av kajak och paddel.

Hos Göteborgs Kanotförening finns ett gäng lånekajaker, men runtom i Göteborgsområdet finns också en rad olika uthyrare, där man kan testa paddling för några hundralappar. Det är ett billigt alternativ jämfört med att köpa en egen kajak: De kostar en hel del och det är dessutom väldigt svårt att hitta rätt i kajakdjungeln om man inte paddlat tidigare.

Den som är riktig prylnörd kan till och med ha flera kajaker, som alla fyller olika funktioner.

Det finns långa, smala kajaker som är optimerade för att hålla hög fart, men också kortare, bredare kajaker med stora packutrymmen som lämpar sig bättre till långa turer i lugnt tempo.

- Det är sanslöst hur många typer av kajaker det finns på marknaden. Det är en otrolig mängd med stor variation av modeller, fabrikat och material. Därför skulle jag verkligen rekommendera att man lånar eller hyr en kajak innan man köper en egen, säger Jan Dietmann.

För en som aldrig paddlat finns det en sak som kan verka läskigt: Vad gör man om man välter med sin kajak?

- Först och främst ska man säga att det är väldigt sällan man trillar i av misstag, säger Jan Dietmann. Visst händer det, men det är inte ofta. Är man nybörjare sker det oftast vid bryggan, när man ska i eller ur kajaken. Men man måste alltid planera för att man kan välta, och man ska ha en plan för vad man gör om det sker.

Det enklaste sättet att rädda upp situationen är om man är två som paddlar tillsammans – då kan man göra något som kallas kamraträddning. Den som inte trillat i vattnet paddlar fram och rätar upp den andras kajak. Sedan stabiliserar hen kajaken medan den andre personen kan ta sig upp ur vattnet.

- Kamraträddningen är något man bör öva på, och något som man ska känna sig bekväm med, säger Jan Dietmann. I föreningen har vi träningar i Valhallabadet varje vinter. Vi släpar dit våra kajaker och tränar på de här situationerna helt enkelt.

Är man däremot ensam på havet får man ta till andra medel. Det går att kravla sig upp i båten utan hjälpmedel, men det kan vara klurigt om man inte är van – och då är en så kallad flottör ett bra hjälpmedel. En flottör är en uppblåsbar anordning som används om man välter ur sin kajak. Flottören fästs på änden av paddeln och stabiliserar då kajaken, vilket gör det lättare att komma i den igen.

- Flottören gör det betydligt enklare att ta sig upp igen, och den ger en extra trygghet, säger Jan Dietmann. Det är viktigt att man kan känna sig avslappnad och trygg i kajaken. Och känner man inte att man klarar att ta sig upp i sin kajak själv, då ska man inte ta sig ut till havs. Då får man vackert hålla sig på land.

Överkursvarianten av att komma tillbaka på rätt köl ser betydligt häftigare ut – men är också svårare att genomföra.

Den så kallade eskimåsvängen – eller roll, som de inbitna paddlarna kallar den – är det snabbaste sättet att lösa situationen. Då sitter paddlaren helt enkelt kvar i kajaken, och vrider sedan tillbaka den med hjälp av den egna kroppen och paddeln.

- Att kunna rolla ger en väldig trygghet och säkerhet, man vågar mer. Men det är också väldigt roligt. De som är duktiga på att rolla gör det till en konstart, säger Jan Dietmann, och fortsätter:

- Rollen kräver en del träning, det är som att lära sig cykla. Det är en tröskel som man ska ta sig över men när man väl fattat hur man gör är det ganska enkelt.

Magnus Carlsson

puls@gp.se