Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Gymnastiksällskapet i december 1919. Bild: KAMERAREPORTAGE

Spänstiga bokhållare fick fart på göteborgarna

Det började med en maning om att göteborgarna inte skulle bli förslöade. Drygt ett och ett halvt sekel senare håller Göteborgs Gymnastik Sällskap fortfarande i gång. Lars O. Carlsson har läst en imponerande spänstig historia.

Det är väl förhoppningsvis allmänt känt att träning och motion är hälsosamt. Det finns också internationellt publicerade studier kring att hjärnan åldras snabbare om man inte tränar.

Några av oss vill gärna ha sällskap av en boll när vi idkar friskvård, medan andra tycks klara av att hoppa, springa och svettas utan sällskap av detta magiska och älskvärda föremål.

Vilken metod man än föredrar, för oss lyckliga som har möjlighet att välja, så är det skönt att röra på sig – inte minst efteråt…

Några som aldrig tycks tröttna på lite fysisk aktivitet i umgänge med glada likasinnade vänner är medlemmarna i Göteborgs Gymnastik Sällskap, en sammanslutning som bildades redan 1869 och som därmed år 2019 firade sina 150 första år. Detta markerades bland annat med en välskriven jubileumsbok, författad av styrelsemedlemmarna Åke Magnusson och Ulf Birath, samt utgiven på Tre Böcker Förlag.

Det var i september månad 1869 som nio unga män, flera av dem verksamma som bokhållare i staden, träffades på ett av stadens mer populära nöjesetablissemang, närmare bestämt på klassiska Lorensberg, lite utanför den tidens centrala Göteborg.

Gymnastiksällskapet år 1915. Bild: KAMERAREPORTAGE

De församlade hade varit mer eller mindre aktiva inom den så kallade skytterörelsen, som i det frivilliga försvarets tjänst genomförde skjutövningar, men också gymnastik under vintertid. I slutet av 1860-talet gick denna rörelse mot en allt mer tynande tillvaro, men de nio skarpskyttarna på Lorensberg ville inte släppa greppet helt, ty de hade upptäckt gymnastikens och dess övningars stora betydelse för den fysiska fostran och säkerligen också gemenskapens tjusning och glädje.

Dessa initiativfulla stiftare till Göteborgs Gymnastik Sällskap var Mauritz Andréen, John Robert Apelman, Oskar Wilhelm Apelman, Gustaf Berglund, T. E. Bolin, C. E. Hernqvist, C. A. Lundgren, J. A. Lundholm samt J. A. Roy J:r.

När man studerar jubileumsbokens avslutande kapitel, en medlemsmatrikel för jubileumshösten 2019, kan man, självfallet både ödmjukt och vördsamt, konstatera att det i våra dagar kanske varken handlar om några unga skarpskyttar eller bokhållare. Förteckningen innehåller mogna män och i många fall oerhört välkända och framgångsrika samhällsmedborgare, födda på 1930- och 1940-talen. Visst finns det också ett fåtal ynglingar, födda på 1950-talet, men det vägs upp av nära nog lika många gymnaster som är födda på 1920-talet! Noterbart är att alla ser oförskämt unga och fräscha ut på porträttbilderna, som kanske trots allt är tagna före träningen och de fysiska ansträngningarna.

För att beskriva sällskapets första staplande steg väljer vi att låna några rader ur den innehållsrika jubileumsboken:

”Sällskapets öden under perioden 1869-1870 leddes av en styrelse om fem ledamöter där grosshandlaren H Sternhagen innehade ordförandeklubban, medan herr J A Lundholm – initiativtagaren till Sällskapet – uppbar rollen som sekreterare. Ur styrelsekretsen hämtades också Sällskapets första instruktör nämligen sergeanten C A Lundgren. Den senare hade haft en nyckelroll i den göteborgska Skarpskytterörelsen och var därtill utbildad vid Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm – dit för övrigt ända in på 1930-talet de militära mansleden var främsta rekryteringsfält.

Under instruktörens handfasta ledning utvecklades tidigt under det första verksamhetsåret ”en munter och kamratlig anda.”

Två år senare, i slutet av september månad 1871, när sällskapet höll ett sammanträde i Exercishuset och då val av direktion genomfördes, kunde man också meddela en viktig nyhet kopplad till den framtida verksamheten. De som inte var närvarande vid Heden kunde dock dagen efter läsa följande i den lokala pressen:

”Till instruktör för den kommande tiden hade kåren lyckats vinna löjtnanten vid Göta artilleri-reg:te, hr E. W. Amnell, som genomgått den två-åriga kursen vid gymnasistiska centralinstitutet och i hvilken sällskapet erhåller en lika human som skicklig ledare för sina öfningar.

Sällskapet synes alltså hafva börjat sin verksamhet under goda anspicier, och bör man hoppas, att det skall upptaga inom sin krets alltfler medlemmar af stadens manliga ungdom. Ja, ingen bör här saknas, hos hvilken den ungdomliga kraften och det friska sinnet ej blifvit förslöade.”

Jubileumsboken.

Prästsonen Ernst Wallentin Amnell föddes 1846 i Persnäs socken på Öland och tog officersexamen 1865. Han blev underlöjtnant vid Göta artilleriregemente och gjorde därefter en militär karriär som till slut resulterade i att han blev chef för fjärde bataljonen och nådde avsked som överstelöjtnant i armén. Han var en skicklig gymnast och nyttjad som gymnastikofficer 1871-87 samt gymnastiklärare vid Göteborgs högre latinläroverk under åren 1880-1905. Våren 1905 avled han i cancer, 59 år ung.

Instruktören Amnell hade efterträtt sergeant C A Lundgren, som var ledare första verksamhetsåret samt sergeant C A Heineman som hade förtroendet året därpå. Ölandsfödde Amnell var instruktör under tre perioder, 1871-1876, 1878-1880 samt 1881-1888.

Genom alla dessa år har det självfallet funnits många välkända profiler bland Göteborgs Gymnastik Sällskaps instruktörer, exempelvis militären och scoutpionjären Ebbe Lieberath (1871-1937) samt gymnastikdirektören Per Bertilsson (1892-1972), kanske för göteborgarna mer förknippad med sin välbesökta stuga i Delsjöområdet.

De senaste åren har det främst handlat om kvinnliga instruktörer som manat på och instruerat Sällskapets träningsvilliga medlemmar. Det var Ann Strömland-Wäggö som var pionjär i rollen som kvinnlig instruktör, men fler kvinnor har därefter iklätt sig den stimulerande utmaningen att få alla dessa gentlemän att röra på sig.

Den fina boken innehåller mycket göteborgiana, men också många spännande nedslag i gymnastikens historia. Eller varför inte i kombination – det finns exempelvis en spännande förteckning över alla gymnastiksammanslutningar i Göteborg under åren 1869 till 1904, nästan 20 organisationer. Bland dem måste vi bara nämna Arbetarnas Gymnastiksällskap, bildat 1885, som efter dussintals år ändrade namn till Allmänna Gymnasiksällskapet. Litteratören Henrik Hedlund var en av stiftarna medan Ebbe Lieberath samt Per Bertilsson, som alltså var instruktörer i Göteborgs Gymnastik Sällskap, under en period även var instruktörer i Allmänna Gymnastiksällskapet.

Exercishuset och Latinläroverket (Hvitfeldtska) är två byggnader i staden som tjänat som välbesökta mötesplatser för båda dessa sällskap, men under åren 1871-1919 genomförde Göteborgs Gymnastik Sällskap sina övningar i Gamla Latinläroverket, vid Hvitfeldtsplatsen.

År 1871 utsåg Sällskapet inte bara E W Amnell till instruktör, utan också ett antal välmeriterade män i staden till hedersledamöter; landshövding A Ehrensvärd, överste F R Carlsohn, överstelöjtnant G Nyblaeus, grosshandlare J Dickson, friherre O Dickson, grosshandlare R Dickson, redaktör S A Hedlund samt grosshandlare Julius Lindström, mannen som finansierat uppförandet av Exercishuset genom en gåva 1865.

Det har sedan dess utsetts ytterligare hedersledamöter i form av Pelle Bertilsson, Bertil Brunnerup, Hugo Brusewitz, Gustaf Ekstedt, Ernst Eriksson, Gustaf Hagelqvist, Lars Eric Kjellén, Elis Lewin, S Th. Malmqvist, Kjell A Mattsson, Torsten Normark, Egon Ohlson, Sigge Persson, Evert Ramell, Folke Rimark, Ragnar Schéle, Hugo Strömberg, Birger Sörvik, Haakon Sörvik, Th. Zetterberg samt hedersordföranden Ulf Schéle.

Det är ett spännande Sällskap som beskrivs på de nästan 200 sidorna, en historia som alltså startade 1869. Samma år fanns det för övrigt fler sätt att röra på sig, ty det året beställde Göteborgs Mekaniska verkstad två velocipeder från Paris, ett exemplar med två och ett exemplar med tre hjul. Men det är en helt annan historia.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.