Ullevis matansvarige Giovanni Galligani agerar tillfälligt klassisk korvgubbe med låda på magen när han serverar två fotbollsspelare korv utanför omklädningsrummet den 6 maj 1937. Målvaktens knäskydd antyder att kampen har varit hård.
IFK Göteborg vann Uefacupen 1982 och 1987. Även blåvita experter har efteråt haft svårt att förklara varför just 1982 års generation svarade för ett internationellt genombrott som inget annat nordiskt lag tidigare hade mäktat med. En viktig förklaring är Torbjörn Nilsson som med sina nio mål blev Uefacupens skyttegång och dominerande gestalt. Även mittbacken Glenn Hysén (som värvats för 25 000 kronor från Hisingsklubben Warta) var betydelsefull. Men kanske kom trots allt IFK:s ordförande Gunnar Larsson sanningen närmast när han betonade laget som kollektiv: ”Våra framgångar har baserats på inställningen att lagspel går före individualism”. Ett urval av blåvita bilder från denna storhetstid måste av nödvändighet – som det heter på göteborgska – göras fläckevis. Här är två ögonblick från Uefacupsegern på bortaplan den 19 maj 1982 mot Hamburg: Torbjörn Nilsson har j ust gjort 2-0-målet i den andra finalen mot Hamburg och hela laget jublar på Volksparkstadion. Bilderna är alltså tagna i Västtyskland. Men de hör utan tvekan till den göteborgska idrottshistorien.
Torbjörn Nilsson gör 0-2-målet (se föregående bildtext).
Söndagen den 30 augusti 1970 står tre fotbollslegender på Lisebergs stora scen: Karl-Alfred Jacobsson (Gais), Gunnar Gren (IFK Göteborg) och Sven Rydell (Öis). Dagen därpå meddelade GT: – Och dom gamla gubbarna kan än, sa en gammal Ada när hon fick se lirarna Gunnar Gren, Sven Rydell och Karl-Alfred Jacobsson lattja omkring med en gammal fotboll.En annan Kal – Sven Wollter – stod på scen och snackade med kompisen Osborne som hade hittat en kapsyl. – Nu undrar jag bara var resten är nånstans.
BK Häcken besegrar Lunden med 4–2 – och stärker sin ledning i division 3 – den 6 maj 1950 på Ullevis träningsplan. På bilden syns Rune »Silla« Sellén i ett målfarligt läge. Sellén gjorde ett av målen i matchen. I början av 1950-talet började göteborgarna på allvar intressera sig för detta Hisingslag som hade startats av några tonårspojkar i augusti 1940 och som bara elva år senare nådde den näst högsta serien. År 1953 var man rentav ytterst nära att bli ett allsvenskt lag. Klubbnamnet kommer sig av den långa häck som jämte några kastanjeträd växte vid Tunnbindaregatan.
Mölndalslaget Jitex bör trots sin hemvist i Mölndal räknas till den göteborgska idrottshistorien. Under andra halvan av 1970-talet dominerade laget svensk damfotboll. Den första sponsorn var en klädbutik i Krokslätt, Ji-Tex – därav namnet. Här syns Jitex Ann Magnusson i närkamp med Opes Birgit Backlund. Datumet är den 19 september 1976. Jitex var på väg mot sitt andra SM-guld
Pia Sundhage nickar in matchens enda mål i EM-finalen mot England på Ullevi den 12 maj 1984. Några veckor senare – i den andra finalen – slog hon den avgörande straff som gjorde Sverige till Europamästare. Sundhage vann fyra SM-guld med Mölndals-klubben Jitex. Som spelare och tränare har hon varit en dominerande gestalt i svensk fotboll sedan 1980-talet. EM-finalen på Ullevi 1984 lockade drygt 5 000 åskådare – en med dåtida mått mycket bra siffra.
En majdag 1955 möttes IFK Göteborg och Gais på Gamla Ullevi inför över 30 000 åskådare. Det var en tid när ståplatspubliken fortfarande framträdde i slips och kostym. Främst springer Blåvitts målvakt Henry Andersson.
Huliganproblemenen var inte överväldigande när Gais mötte Malmö FF på Gamla Ullevi den 29 maj 1949 – men nog ser några av åskådarna lite bekymrade ut. Dagen därpå kunde Göteborgs-Posten rapportera om uppmuntrande åskådarsiffror. Men det var i gengäld det enda som var uppmuntrande: Det ville inte lyckas för GAIS att nå allsvenska guldmedaljer. Gårdagens ullevimatch resulterade i en klar och välförtjänt framgång för Malmö FF, som vann den rekordpublikt stora ullevimatchen med 5-1. Det blev som väntat allsvenskt publikrekord och Gårdas Bragesiffror från 1937 slogs med tusentalet och man kunde notera en ny rekordsiffra på 28.336 betalande åskådare. Tyvärr kan man inte säga att matchens kvalitet följde med publikinvasionen.
Den 12 oktober 1958 tog IFK Göteborg emot Djurgården på Sveriges nya storarena: Ullevi i Göteborg. Här syns Djurgårdens Gösta ”Knivsta” Sandberg i närkamp med Blåvittmålvaken Ronald Johansson. Hemmalaget vann med 4-3. (Djurgårdaren ”Knivsta” Sandberg – som dock inte kan sägas höra till den göteborgska idrottshistorien – var förresten Sveriges sista verkliga allroundidrottsman. Han var landslagsman i fotboll, ishockey och bandy. )
IFK Göteborg på Valhalla Idrottsplats den 21 maj 1916. Tredje man från vänster – i mustasch – är Erik Börjesson, en av Blåvitts första storstjärnor. Han har gått till fotbollshistorien bland annat för sitt deltagande i den allra första svenska landskampen. Den utkämpades på Levgrens äng i Göteborg – det vill säga där Ullevi sedermera byggde – den 12 juli 1908. Sverige besegrade Norge med 11-3. Börjesson gjorde fem mål.
Bilden är tagen på Gamla Ullevi i september 1924 – den allra första allsvenska säsongen – och det är inte alldeles uppenbart vilka Blåvitt spelar mot. Däremot är det uppenbart att scenen är ganska typisk för 1924. Ty bilden skildrar ett synnerligen rörigt straffområde. Man bör bland annat notera att spelaren närmast målet inte är målvakten. Målvakten ligger på rygg längre ut i straffområdet. Själva orsaken till denna röra är naturligtvis Blåvitts forward, den mörkt krullige mannen med utsträckta armar: ”Svarte Filip”. Han orsakade många röriga straffområden detta år. Filip Johansson (1902-1976) är väl jämte Bertil ”Bebben” Johansson och Torbjörn Nilsson den mest legendariske blåvite spelaren, med skillnaden att sagorna om Svarte Filip har haft ytterligare några decennier på sig att blomma. Följaktligen kan man höra äldre fotbollssupportrar på allvar hävda att Svarte Filip med sina 48:or sköt så fruktansvärt att nätet i målburen sprack eller ribban knäcktes. Sådana berättelser är möjligen lika sanna som detaljen om skostorleken (det var egentligen storlek 45). Kalla fakta är fullt tillräckliga för att göra Svarte Filip (namngiven efter sin bångstyriga mörka kalufs och möjligen också efter mördaren Svarte-Filip Nordlund som avrättades år 1900) intressant. Han värvades till Blåvitt från Fässberg, efter ett kort mellanspel i Trollhättan, inför den första allsvenska säsongen 1924. Svarte Filip missade visserligen första matchen, men sedan satte han i gång. Han vann skytteligan med 39 mål. Det är ett snitt på 1,87 mål per match. Man kan lugnt hävda att det aldrig kommer att slås.
Nickspecialisten Karl-Alfred Jakobsson valdes år 1994 till Gais ”bästa spelare under det första århundradet”. Utnämningen – som väl inte gjorde på blodigaste allvar – måste trots allt sägas vara välförtjänt. Högerinnern Karl-Alfred Jakobsson (som egentligen hette Alfred Karl) vann skytteligan år 1953-1954, det vill den för gaisare magiska säsong då Gais senast vann allsvenskan. Han gjorde sammanlagt 145 mål för Gais. Vid detta fångade ögonblick på Gamla Ullevi – bilden är tagen någon gång i mitten av 1950-talet – förefaller han dock gå mållös. Norrköpings målvakt Bengt ”Zamora” Nyholm har bollen i tryggt förvar.
Bilden ljuger en smula, ty Öis-målvakten Stig Göransson hade faktiskt en väldigt bra dag. Den 6 oktober 1946 ställdes Öis mot Karlstad på en av Ullevis träningsplaner, belägen ungefär där det nuvarande polishuset står. Det går knappt att föreställa sig fotboll under mindre glamorösa förhållanden. Dagen därpå publicerade Göteborgs-Postens ett fylligt refererat: ”Örgryte tog i går en klar revansch över Karlstad för nederlaget förra söndagen i solstaden, men man hade gärna velat se ett mera övertygande spel. 6-2 blev slutsiffrorna efter 4-1 i paus, men i andra halvleken speciellt hade Karlstadsborna så mycket att bestämma, så det borde varit på sin plats om målskillnaden blivit mindre. 1.204 personer hade trots det ruggiga vädret huttrat ihop under den täckta ståplatsläktaren på Ullevi nya plan – i andra halvleken ökades antalet även med en del ”frisksportare” under bar himmel. Givetvis var det en hel del ”landsort” som infunnit sig, men man såg även supporters från den gamla goda Örgrytetiden. Och dessa hade all anledning att vara belåtna med nutidens rödblå. En vilsekommen hund gav publiken före avspark tillfälle till ett befriande skratt i vätan, då han nästan knockades av en boll från Karlstadsbornas sida, när de höllo på att värma upp sig. Och så började spelet på den hala och svårspelade banan, där det främst gällde, att målvakterna höllo hög standard. Man kan ge Stig Göransson ett mycket gott betyg i detta fall. Den gänglige skolynglingen visade en reaktionsförmåga som gladde , och det är tydligt att Ove Nilssons ”flykt” till Stockholm inte blivit någon större förlust för Örgryte. Kanske tvärtom! Ty hade f. d. halmstadbon stannat i Örgryte hade väl unge Stig fått stå på tillväxt kanske alltför länge.”
Gais fotbollsspelare tränar i gymnastiksal den 15 januari 1936. Tredje man från höger är Sven Hammar som detta år vann den interna skytteligan med sex mål. Gais gjorde en ganska svag allsvensk säsong 1935-36 och hamnade trea från slutet i tabellen.
Ullevis matansvarige Giovanni Galligani agerar tillfälligt klassisk korvgubbe med låda på magen när han serverar två fotbollsspelare korv utanför omklädningsrummet den 6 maj 1937. Målvaktens knäskydd antyder att kampen har varit hård.
IFK Göteborg vann Uefacupen 1982 och 1987. Även blåvita experter har efteråt haft svårt att förklara varför just 1982 års generation svarade för ett internationellt genombrott som inget annat nordiskt lag tidigare hade mäktat med. En viktig förklaring är Torbjörn Nilsson som med sina nio mål blev Uefacupens skyttegång och dominerande gestalt. Även mittbacken Glenn Hysén (som värvats för 25 000 kronor från Hisingsklubben Warta) var betydelsefull. Men kanske kom trots allt IFK:s ordförande Gunnar Larsson sanningen närmast när han betonade laget som kollektiv: ”Våra framgångar har baserats på inställningen att lagspel går före individualism”. Ett urval av blåvita bilder från denna storhetstid måste av nödvändighet – som det heter på göteborgska – göras fläckevis. Här är två ögonblick från Uefacupsegern på bortaplan den 19 maj 1982 mot Hamburg: Torbjörn Nilsson har j ust gjort 2-0-målet i den andra finalen mot Hamburg och hela laget jublar på Volksparkstadion. Bilderna är alltså tagna i Västtyskland. Men de hör utan tvekan till den göteborgska idrottshistorien.
IFK Göteborg vann Uefacupen 1982 och 1987. Även blåvita experter har efteråt haft svårt att förklara varför just 1982 års generation svarade för ett internationellt genombrott som inget annat nordiskt lag tidigare hade mäktat med. En viktig förklaring är Torbjörn Nilsson som med sina nio mål blev Uefacupens skyttegång och dominerande gestalt. Även mittbacken Glenn Hysén (som värvats för 25 000 kronor från Hisingsklubben Warta) var betydelsefull. Men kanske kom trots allt IFK:s ordförande Gunnar Larsson sanningen närmast när han betonade laget som kollektiv: ”Våra framgångar har baserats på inställningen att lagspel går före individualism”. Ett urval av blåvita bilder från denna storhetstid måste av nödvändighet – som det heter på göteborgska – göras fläckevis. Här är två ögonblick från Uefacupsegern på bortaplan den 19 maj 1982 mot Hamburg: Torbjörn Nilsson har j ust gjort 2-0-målet i den andra finalen mot Hamburg och hela laget jublar på Volksparkstadion. Bilderna är alltså tagna i Västtyskland. Men de hör utan tvekan till den göteborgska idrottshistorien. Bild: THORE LEYKAUFF
1/15

GBG400: Legendariska göteborgska fotbollsögonblick

GBG400: GP:s Kristian Wedel presenterar klassiska bilder ur Göteborgs fotbollshistoria i samarbete med Göteborgs stadsmuseum.

ANNONS
|

Kristian Wedel
TEXT
Kristian Wedel
kristian.wedel@gp.se
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS