Stackars guldfiskar
Handlanden Otto Hillmans kreativitet var tydligen gränslös. Julgransfoten som snurrade och spelade melodier kunde alltså inte användas blott för julgranar utan även till dessertskålar och akvarier! Stackars guldfisk. (GP 5 december 1885)
Håll balansen
Julgranen reses vid Gustaf Adolfs Torg år 1920. Julgransseden är ingen urgammal tradition i Sverige. Den första gång ordet ”julgran” dök upp i en göteborgsk tidning var den 31 juli (!) 1849 i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning och då handlade det om danskt julfirande. På 1850-talet verkar en tradition med små bordsgranar ha nått Göteborg. Då annonserade tidningarna om julgranskulor och konfekt.
Skenet bedrar
Lussekaffe med lucia, mjöliga bagarpojkar, lussekatter, stjärngossar och glitter. Bilden är tagen någonstans i Göteborg den 13 december 1938. Då var det ”klassiska” svenska luciatåget som folklig rörelse ett knappt tio år gammalt fenomen. Det hade i princip tagit fart med ett tidningsarrangemang i Stockholm i slutet av 1920-talet. Sedan spreds det blixtsnabbt över Sverige. Det äldre västsvenska luciafirandet var mindre salongsfähigt och präglades av lätt berusade följen som drog runt och bankade på dörrar på ett sätt som för en nutida betraktare snarare för tankarna till halloween. Det var inte obegripligt att skolor och kyrkor snabbt och tacksamt anammade den nyare traditionen.
Grishuvud till sjöss
En fartygskock mottar det grishuvud som troligen snart kommer att dominera fartygets julbord. Det är den 20 december 1935. Rederimärket i skärmmössan är svårtolkat. Eventuellt rör det sig om Johnsonlinjen, det vill säga rederiet Nordstjernan.
Ett helnyktert julbord
Beteckningen ”ungkarlshotell” är en eufemism som numera har tagits ur bruk. I praktiken handlade det om en kommunal insats mot bostadslöshet.
Detta fotografi visar troligen julmiddagen på ungkarlshotell någonstans i Göteborg – datumet är den 24 december 1939. Detaljer antyder att festandet har varit måttfullt: alkholholfri svagdricka från Majornas bryggeri och två psalmböcker syns på bordet. Man tycks ha kommit till slutet av måltiden. Men varför är inte stearinljusen tända?
Detta fotografi visar troligen julmiddagen på ungkarlshotell någonstans i Göteborg – datumet är den 24 december 1939. Detaljer antyder att festandet har varit måttfullt: alkholholfri svagdricka från Majornas bryggeri och två psalmböcker syns på bordet. Man tycks ha kommit till slutet av måltiden. Men varför är inte stearinljusen tända?
Kallt i krigets skugga
Torghandlarna på Kungstorget försöker hålla i gång affärerna i snöyran. De tre krigsvintrarna 1939-1941 var ovanligt kalla. Göteborg hade en medeltemperatur på -4,2 grader vintern 1940-1941. Bilden togs den 28 februari 1941. Ungefär samtidigt – i det världskrig som alla talade om – anlände Rommel till Nordafrika med Tyska Afrikakåren.
Ovanligt hållbar fisk
Minst var tionde tidningsläsare är en petimätrisk felfinnare. Hur många av dessa sänkte tidningen vid kafébrodet denna decemberdag 1906 och ironiserade över den enastående hållbara lutfisken – fortfarande av prima kvalitet efter många år i huset. (14 december 1907)
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.