Vid kyla omvandlar brunt fett energi till värme. Att frysa är med andra ord effektivt för att gå ner i vikt, förutsatt att man inte äter mer. Men det är kanske inte det roligaste sättet.
Forskare letar nu efter fler sätt att aktivera det bruna fettet. På sikt hoppas man härigenom finna nya läkemedel mot fetma och även minska sjukdomar som diabetes, stroke och hjärtinfarkt.
– Det är klarlagt att aktivering av brunt fett har positiva effekter på hela ämnesomsättningen, säger professor Sven Enerbäck, verksam vid institutionen för biomedicin, Göteborgs universitet, och en av världens ledande forskare inom området.
Han studerar vilka bakomliggande gener som aktiverar det bruna fettet, hur brun fettvävnad tar upp näringsämnen och hur dessa omvandlas till värme.
Tidigare trodde man att vuxna människor endast har vit fettvävnad, och att brunt fett bara fanns hos spädbarn och mindre däggdjur.
– Det är en vävnad som för bara några år sedan inte ansågs finnas hos vuxna människor, säger Sven Enerbäck, vars forskarlag medverkade till upptäckten.
I dag vet man att det finns tre olika slags fettvävnad: vit, brun och beige.
De vita fettcellerna lagrar fett. Dem har vi ofta för mycket av, berättar Sven Enerbäck.
De bruna fettcellerna, som bland annat finns hos gnagare och mellan skulderbladen hos nyfödda barn, omvandlar energi till värme och fungerar som en kamin.
– Det bruna fettet är ihopkopplat med nerver till hjärnan och har förmåga att reglera däggdjurs kroppstemperatur. Smådjur som råttor och möss har kvar det bruna fettet hela livet. Det hjälper dem att hålla värmen.
Det bruna fettet har under evolutionens gång hjälpt oss människor att överleva i en kall värld.
Men tidigare har man trott att det gradvis försvinner när vi växer upp. Dess funktion har inte ansetts så viktig för vuxna, som har lättare att reglera kroppstemperaturen på andra sätt. I dag vet man att även vuxna har bruna fettceller.
– Vi har kvar brunt fett mellan nyckelbenen, längs aorta och vid njurarna långt upp i livet.
Barbara Cannon, professor i fysiologi vid Stockholms universitet, har också kunnat visa att brun fettvävnad inte är besläktad med vit fettvävnad, utan snarare härstammar från samma sorts celler som muskelvävnad.
Det beige fettet i sin tur ligger insprängt i det vita fettet.
– Troligen är det en blandning av beige och brunt fett, snarare åt det beige hållet. Det behöver aktiveras och spelar en större roll än det vita fettet för ämnesomsättningen, men är inte ihopkopplat med nerver till hjärnan som det bruna. Vid kyla bildas mer av det beige fettet.
Men ännu är det inte klarlagt om vita fettceller vid kyla omvandlas till beige.
– Sannolikt finns det dels vita fettceller som alltid förblir vita, dels fettceller som kan utvecklas till beige.
Forskare har rentav lyft frågan om vår varma inomhusmiljö kan medverka till västvärldens fetmaepidemi med alla dess följdsjukdomar.
I en artikel i tidskriften Trends in Endocrinology & Metabolism beskrivs hur två timmars daglig exponering för 17 grader under sex veckor, ökade volymen av brunt fett med 58 procent och sänkte kroppens fettmängd med 5,2 procent. ”A little cold a day keeps the doctor away”, sammanfattar författarna.
– Ett väldigt effektivt sätt att öka mängden brunt fett är att utsätta folk för kyla regelmässigt, bekräftar Sven Enerbäck.
– Vi har kunnat se att möss som har mycket beige fettceller har mindre risk att gå upp i vikt och få typ 2-diabetes.
Hans råd till den som vill pröva är att anpassa sig gradvis under längre tid genom att sänka temperaturen och ha fri tillgång till mat.
Sven Enerbäck rekommenderar dock inte att frysa för att aktivera brunt fett.
– Det är för tidigt i dag att komma med rekommendationer. Man får förhålla sig till det som det finns rimligt belägg för. Det är opraktiskt att gå omkring och frysa, så jag har svårt att se att kyla skulle kunna bli en terapi.
I stället testas nu olika substanser och behandlingar med små molekyler.
– Vårt forskningsfokus är att i detalj förstå vad som sker i den bruna fettcellen. Vi har hittat genetiska markörer för förekomst av brun fettvävnad. Nu studerar vi hur fettet använder olika näringsämnen för att styra bränslet. Det är väldigt fascinerande. Men det gäller att hitta ett säkert sätt att utnyttja detta.
Förhoppningen är att hitta nya behandlingsformer mot sjukdomar som har att göra med störningar i ämnesomsättningen som exempelvis fetma, diabetes, stroke och hjärtinfarkt.
Kan man lista ut vilka mekanismer som aktiverar brunt fett kanske det i framtiden kan tas fram ett läkemedel mot dessa sjukdomar.
– Det kommer aldrig att finnas ett piller som ersätter en hälsosam livsstil. Men det kan vara en del i hjälpen för drabbade.
Finns det samband mellan mängden brunt fett och kroppsvikt?
– Det finns studier som tyder på att de som har mest brunt fett är unga kvinnor. När man lägger på kroppsfett minskar det bruna fettet, alltså ju mer man väger desto mindre brunt fett. Men om det även kan hänga ihop med insulinresistans och högre BMI vet vi inte.
Iskall väst ska öka ämnesomsättningen
Forskning visar att köldvästar ökar mängden brunt fett. Samtidigt varnas för att aktivering av det bruna fettet kan påskynda tillväxten av plack i blodkärlen.
I en pilotstudie vid Linköpings universitet fick en grupp frivilliga studenter testa att frysa minst en timme om dagen under en sexveckorsperiod. Västarna, som har kylelement som förvarats i frysen, användes sedan av testpersonerna en halvtimme åt gången. Samtidigt fick en annan grupp försökspersoner klä sig varmt för att inte frysa.
Studien bekräftade att kyla ökar ämnesomsättningen och mängden brunt fett.
– De som frös som de skulle enligt protokollet ökade sin mängd brunt fett på halsen med cirka 10-15 procent, berättar professor Fredrik Nyström vid institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet.
– Men de som ingick i långkalsonggruppen fick tydligt försämrad ämnesomsättning och bör därmed få svårare att hålla vikten.
Därefter har flera företag börjat lansera köldvästar, som sägs kunna öka kaloriförbränningen och marknadsförs som bantningsmedel.
Ett alternativ, där du i stället sparar pengar, är att sänka inomhustemperaturen några grader. Men ta inte på extra tröjor, vitsen är just att man ska småfrysa.
Samtidigt visar en annan studie av forskare vid bland annat Karolinska institutet och Linköpings universitet att aktivering av kroppens bruna fett påskyndar tillväxten av plack i blodkärlen vid djurförsök. Sedan tidigare har det varit känt att vinterkyla ökar dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar. Studien visar nu att kyla ökar risken för ateroskleros (åderförkalkning eller åderförfettning).
Fredrik Nyström påpekar att studien byggde på djurförsök, vars ämnesomsättning skiljer sig från människor.
– Visserligen har kyla effekten att kärlen dras ihop. Någon enstaka procent kan få hjärtinfarkt när vintern kommer. Samtidigt har vi som bor i kallare regioner snarare mindre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar än de som bor nere på kontinenten, och inte är norrlänningar så drabbade av hjärtinfarkt heller. Man kan öka köldtoleransen genom att härda sig.
Fakta: Kroppsfett
- Vitt fett: Vit fettvävnad lagrar energi, men kan inte förbränna den. Hos vuxna utgörs det mesta av kroppsfettet av just vitt fett.
- Brunt fett: Brun fettvävnad förbränner energi och omvandlar den till värme. Ju mer brunt fett, desto smalare blir vi. Förekommer mellan skulderbladen hos nyfödda barn och hos vuxna mellan nyckelbenen, längs aorta och vid njurarna. Det bruna fettet är ihopkopplat med nerver till hjärnan och har förmåga att reglera kroppstemperaturen.
- Beige fett: Nyupptäckt fettvävnad som även kallas brite, vilket är en förkortning av ”brown into white”. Ser ut som vitt fett men fungerar som brunt. Det beige fettet ligger insprängt i det vita fettet. Vid kyla tycks vita fettceller kunna omvandlas till beige.
