"Jag har alltid varit intresserad av hur sjukvården kan bli bättre. Speciellt ur patientens perspektiv", säger Frida Smith, som är med och utvecklar två appar som ska hjälpa cancerpatienter att komma så väl förberedda som möjligt inför en strålbehandling.
"Jag har alltid varit intresserad av hur sjukvården kan bli bättre. Speciellt ur patientens perspektiv", säger Frida Smith, som är med och utvecklar två appar som ska hjälpa cancerpatienter att komma så väl förberedda som möjligt inför en strålbehandling. Bild: Kjell Flodin

Frida tar hjälp av tekniken för att stötta cancerpatienterna

Frida Smith vill få patienternas meningslösa väntan inför en strålbehandling att bli meningsfull. Med hjälp av två appar kan förberedelsen inför behandlingen förbättras och därmed hjälpa både bröstcancerpatienter och anhöriga.

ANNONS

Digi-Do består av två appar, en som ger information och en som låter patienten få en visuell upplevelse av hur besöket går till.

­– En patient som är förberedd och vet vad som väntar är oftast inte lika orolig, säger Frida Smith, specialistsjuksköterska och forskningsledare vid Regionalt Cancercentrum Väst.

Sjuksköterska och forskare

I november förra året fick Frida 200 000 kronor av familjen Knut & Ragnvi Jacobssons stiftelse för forskningsprojektet. Digi-Do är ett samarbete mellan Regionalt Cancercentrum Väst och Jönköpings universitet. Idén till Digi-Do-appen kläckte kollegan Maria Brovall i Jönköping och namnet kom bibliotekarien Elisabeth Nylander på så sent som i somras. Både Frida och Maria har i många år arbetat både som sjuksköterskor och forskare. De vill göra vad de kan för att hjälpa patienterna och försöka minska deras frustration.

ANNONS

– Jag har alltid varit intresserad av hur sjukvården kan bli bättre. Speciellt ur patientens perspektiv. Och en väl förberedd patient leder till att besöken blir effektivare och kortar köerna, säger Frida.

Bild: Kjell Flodin

Vård har hon hållit på med ända sedan hon började jobba efter skoltidens slut. Men då var hon helt inriktad på djur eftersom hon ville bli veterinär. Hon hann med några år som djursjukvårdare innan hon i stället beslöt sig för att bli sjuksköterska.

Efter sjuksköterskeutbildningen i Göteborg arbetade hon flera år på kirurgen på Östra sjukhuset. Under åren blev hon alltmer intresserad av hur hela vårdapparaten fungerar och hur man kan förbättra cancerstrategin. Hon ville se ett bättre psykosocialt omhändertagande och få patienten att själv medverka så mycket som möjligt. Efter en tid blev Frida kontaktsjuksköterska vilket innebär att man är ett särskilt stöd och den fasta kontakten för en cancerpatient. Frida är djupt engagerad i omvårdnaden av patienten och delar gärna med sig av sina kunskaper när hon föreläser i förbättringskunskap.

Ville få tid att forska

År 2009 kom ett förslag på nationell cancerstrategi och Frida som var klinisk sjuksköterska kände att hon gärna ville få tid till att forska i stället. Hon blev doktorand i ett projekt om personcentrerad vård och doktorerade år 2016. I dag är hon med i flera projekt och tycker det är en stor fördel att få arbeta på RCC, Regionalt Cancercentrum Väst, samtidigt som hon forskar.

ANNONS

– RCC har ett nationellt uppdrag att förbättra cancersjukvården och mina forskningsuppdrag utgår från det uppdraget.

Bild: Kjell Flodin

Bröstcancerpatienterna, som varit med i pilotstudierna för Digi-Do, har fått ge synpunkter och komma med förslag på förbättringar. En vanlig fråga från patienterna är om man blir radioaktiv under strålbehandlingen och om man kan fortsätta umgås med sina barnbarn.

– Och det kan man utan förbehåll. Strålningen finns bara i behandlingsrummet så länge apparaten är påslagen under själva behandlingen, säger Frida.

Tre animerade filmer

Förutom det virtuella studiebesöket där patienterna kan gå runt på strålbehandlingen och uppleva det som om de var där på riktigt, har tre animerade filmer gjorts. Allt för att förtydliga och förenkla för patienten.

I den första filmen handlar det om vad strålbehandling är och hur det fungerar.

Den andra filmen visar hur strålbehandlingen genomförs. Hur förberedelsebesöket går till och hur patienten ska ligga. Det är synnerligen viktigt att patienten ligger helt still och därför utprovas stöd för kroppen. Då blir det lättare att slappna av i en obekväm ställning.

Den tredje filmen tar upp vikten av fysisk aktivitet och träning. Under behandlingstiden drabbas många patienter av en överväldigande trötthet och kraftlöshet. För att motverka detta tillstånd, som kallas fatigue, ska patienten försöka träna så mycket och så ofta som möjligt.

ANNONS

– Om man orkar ta kommandot över sitt mående och träna ordentligt mår man så mycket bättre. Man får göra det till en vana helt enkelt. Helst ska det vara en intensiv träning där man blir andfådd och får hög puls, säger hon.

Bild: Kjell Flodin

Det spelar ingen roll vilken typ av träning man väljer. Huvudsaken är att den blir av. Promenader är bra men kroppen behöver även en hel del styrketräning. Det kan räcka att gå i uppförsbackar och trappor. Och att träna sägs dessutom ge ett visst skydd mot infektioner.

– I mars kommer fler patienter få prova Digi-Do. Och om ett och ett halvt år är den nog helt färdig, säger Frida som är tacksam över att hon som forskare även får jobba i ett team.

Stortrivs med upplägget

Hon arbetar 60 procent på RCC och 40 procent på Chalmers och stortrivs med det upplägget. Hon tycker det är roligt att kunna utveckla saker som kommer till användning snabbt. Det är den känslan som driver henne vidare.

För att själv hålla sig i trim lägger hon många timmar i stallet och rider så gott som varje dag.

– Hästarna är en förutsättning för att det funkar så bra. För mig är det den bästa tänkbara avkopplingen och jag får samtidigt umgås med min dotter. Och ofta kommer jag på den bästa lösningen just i stallet, ler hon.

ANNONS

Frida Smith

Ålder: 46 år.

Bor: Floda.

Gör: Forskare på RCC och Chalmers, föreläsare.

Familj: Maken David från England och barnen Alex och Judith.

Intressen: Hästar och böcker.

ANNONS