Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Frank Götmark leder ett forskningsprojekt som studerar effekterna av jordens befolkningsökning de kommande åren. "Konsekvenserna kan bli vittomfattande i många av jordens länder", konstaterar han. Bild: Mathias Pernheim

Frank ser farorna med befolkningsökningen

Enligt FN:s prognos kommer jordens befolkning att öka med 50 procent till 2100. Då riskerar vi att se mer av svält, konflikter, minskad biologisk mångfald och ökade utsläpp av växthusgaser. Det anser forskaren och professorn Frank Götmark vid Göteborgs universitet.

Just nu leder han ett forskningsprojekt som studerar effekterna av folkökning och vad man bör göra för att nå hållbar utveckling inom detta område.

– Befolkningsökningen ökar konsumtionen och resursförbrukningen, vilket påverkar nästan allt i ett samhälle. Ekonomi, bostäder, matförsörjning och färskvatten. Det skapar miljöproblem med föroreningar och växthusgasutsläpp som följd. Det är inte svårt att se hur vittomfattande effekterna kan bli med fler människor i många av jordens länder, säger Frank Götmark.

"Beaktas inte i FN:s mål"

Vi sitter under en stor ek utanför Institutionen för biologi och miljövetenskap på Medicinareberget I Göteborg. Ekar och skogar är andra forskningsområden han arbetar med. Naturintresset har varit en följeslagare sedan barndomen och blev startskottet för hans akademiska karriär, kommenterar han apropå den gröna omgivningen. Hans vurm för miljö och naturvård förde in honom på området befolkningsökning. Boken Living within limits av humanekologen Garret Hardin blev en ögonöppnare. Frank Götmark insåg, efter att ha läst boken, att man ogärna pratar om att folkökning på jorden kan sätta käppar i hjulet för hållbar befolkningsutveckling.

– Antalet människor beaktas inte i FN:s mål för hållbar utveckling. Under 1970- och 80-talen var familjeplanering ett uppmärksammat ämne, men efter en FN-konferens 1994 nedtonades detta från agendan och man lanserade ett vagare begrepp, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, för hållbar utveckling. Starka religioner globalt har också spelat en roll.

Bild: Mathias Pernheim

Vad som bäst stävjar befolkningsökningen är inte helt utrett. Han hoppas att projektet ska bringa större klarhet i frågan. Bland annat ska forskarteamet undersöka framgångsrik befolkningspolicy i olika länder.

– Det traditionella svaret är att alla problem löser sig om man utbildar människor. Jag håller på att analysera det. Det beror bland annat på hur utbildningen ser ut. Vilken roll spelar andra faktorer? Det är dåligt undersökt. Vad man däremot vet är att familjeplanering har varit och rimligen är effektivt. Men då måste det vara program som är sanktionerade av myndigheter och med kliniker och rådgivning. Iran är ett bra exempel. Efter kriget 1988 var landet fattigt och överbefolkat. Man inledde då en informationskampanj med 15 000 mobila kliniker, fria preventivmedel, kondomfabrik och rådgivning till par som planerade giftermål. På 15 år fick man på frivillig basis ner födelsetalen från sex barn per kvinna till cirka två.

Naturintresserad redan som ung

Frank Götmark växte upp i Mölndal. Naturintresset utvecklades tidigt. Mest intresserad var han av fåglar, men han hade inte några planer på forskning. Det kändes nog som utom räckhåll, förklarar han. När han ändå sökte till universitetet valde han mellan litteraturvetenskap och biologi. Valet föll på det sistnämnda då han antog att det fanns fler möjligheter inom naturvetenskapen och för att hans fågelintresse trots allt vägde tungt. Att han alls övervägde att påbörja studier i litteraturvetenskap berodde på hans intresse för skönlitteratur och för att han tycker om att skriva. Han har författat en hel del populärvetenskapliga artiklar genom åren.

– Under 1990-talet fick jag flera artiklar publicerade på GP:s vetenskapssida. Jag fick också ett stipendium från Forskning och framsteg och tillbringade en månad på DN:s vetenskapsredaktion.

Han håller sig i form med cykling och varje dag trampar han de knappa två milen fram och tillbaka mellan universitetet och bostaden i Mölnlycke.

I Långedrag finns ett av hans stora intressen: familjens skärgårdskryssare. Tidigare hade de en i trä som Frank Götmarks farfar byggde 1955. Nu har den ersatts av en i plast. Intresset för segling delar han med sin hustru. De har hängt ihop sedan 1970-talet då de bodde i samma kollektiv i centrala Göteborg.

Nyfiken och ifrågasättande

Vi återkommer till forskningen och hans projekt. Han hoppas att när tiden för projektet löpt ut ska hans team ha bringat mer ljus över hur man kan hantera frågan om befolkningsökning och kunna ge etiskt hållbara råd. Som forskare är han nyfiken och ifrågasättande.

– Nyfikenhet. Att studera något som inte andra studerar men som man behöver titta närmare på är något som driver mig. Och att hitta behov av forskning. Det är inte pengar som begränsar forskning i första hand, utan det är goda idéer. Det driver mig. Men också att jag är ifrågasättande. Det säger min fru i alla fall. ”Du ifrågasätter allt”, haha.  Man blir nog sådan som forskare.

Frank Götmark

Ålder: 63 år.

Gör: Professor i ekologi vid Göteborgs universitet. Leder ett forskningsprojekt om befolkningsökning och hållbar utveckling (”The Overpopulation Project”).

Bor: I ett parhus i Mölnlycke.

Familj: Gift, två barn, ett barnbarn och Buddy, en Welsh Springer Spaniel.

Intressen: Segling, läsa (tycker om Göteborgsförfattaren Claes Hylinger).

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.