Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Frances Sprei är ordförande i forskarrådet, som består av sex olika forskare för Västra Götalands klimatomställning och hon ingår även i Göteborgs stads klimatråd. Bild: Anna Berglund
Frances Sprei är ordförande i forskarrådet, som består av sex olika forskare för Västra Götalands klimatomställning och hon ingår även i Göteborgs stads klimatråd. Bild: Anna Berglund

Frances forskar för miljön behöver problemlösare

Frances Sprei har varit forskare i drygt 20 år och kan inte komma på vad hon annars skulle göra. En hängiven naturmänniska som ägnat sin forskargärning åt miljön, energifrågor och att påverka beslutsfattare. Hon menar att forskare har makt genom sin oberoende, fria kunskap som kan leda förhållanden i bevis och presentera lösningar.

Bland myllret av studenter, mitt i Chalmersområdets nät av gågator, studentbostäder, cykelparkeringar och hörsalar ligger Maskingränd och ett par trappor upp Frances Spreis kontor, belamrat med papper, datorskärmar och böcker. I ena hörnet en stor röd yogaboll.

– Det blir mycket sitta vid datorn, så den är bra, säger Frances som känns trygg där på sin stol, självklar i sin roll. Vi pratar om forskarliv, vägen dit och drivkrafter.

Vill kunna stötta beslutsfattare

– Jag hoppas kunna bidra med kunskap, vara rådgivare och stötta beslutsfattare för att i slutänden bidra till förändring. Det ger en känsla av meningsfullhet, säger Frances med en liten, knappt hörbar brytning som kommer av uppväxten i USA och Italien innan flytten till Malmö när hon var 14 år.

– Under åren i Milano på 1980-talet präglades vår tillvaro av den smog som låg som ett lock över staden. Mamma blev sjuk av luften och det blev också det huvudsakliga skälet till att vi lämnade staden och landet. Frances tror hennes djupa miljöengagemang föddes där någonstans, bottnat i ett intresse för djur och natur sen barnsben.

Vill jobba för miljön och djurens skull

– Jag ville verkligen göra något för miljön och framförallt för djurens skull, säger hon. Känslan att agera slog rot, växte sig stark och efter gymnasiet studerade hon teknisk fysik parallellt med humanekologi. En ganska ovanlig väg och kombination men Frances hade en plan.

– Jag visste att jag ville jobba med miljöfrågor och var egentligen inte intresserad av nån ingenjörsutbildning men visste att det samtidigt är problemlösningsutbildningar och miljön behöver ju problemlösare, ler hon.

Efter fem år tog hon examen i Lund 2002 och avslutade parallellt sina studier i humanekologi. Exjobbet handlade om landsbygdselektrifieringen i Uganda.

– Vid den här tiden hade bara sex procent av Ugandas landsbygd tillgång till el, berättar Frances som tidigt i sin forskning valde att rikta in sig på just energifrågor. Ett brett fält som präglas av behovet av förändring och omställning kombinerat med stor teknisk potential att lösa utmaningar.

Faktisk minskning av bränsleförbrukning

Efter examen fick hon en doktorandtjänst. Där undersökte hon hur stor del av energieffektiviseringen i nya bilar resulterade i en faktisk minskning av bränsleförbrukning och hur mycket som istället åts upp av större bilar med högre prestanda. Allteftersom gled forskningsuppdragen över till att även handla om bilen och transporter.

– Jag undersökte alternativa bränslen men också vad det finns för alternativ till bilar, såsom bilpooler, minskat antal parkeringar, elcyklar och andra lösningar. Vi behöver sträva efter att minska bilberoendet, men där det ändå behövs bilar ska de drivas med el. Båda spåren är lika viktiga, säger hon bestämt. Och trots trögheten i beslut och låg förändringstakt, är hon hoppfull, tror på sitt dagliga arbete och att forskningsresultaten har betydelse och till nytta.

Utvecklingen av elbilar har exempelvis gått fortare än man trodde. Och hon har tillit till forskningen för vår gemensamma framtid.

Ordförande i forskarrådet

– Forskningen kan tänka fritt och utvärdera och är inte beroende av olika aktörer utan kan fokusera på lösningar baserat på fakta och resultat, menar hon. Som blir till en innovativ kraft när hållbara städer och samhällen formas. Frances som med sina kunskaper, data och sitt starka miljöengagemang, använder sin position för att påverka. Hon är ordförande i forskarrådet, som består av sex olika forskare för Västra Götalands klimatomställning och hon ingår även i Göteborgs stads klimatråd.

– Där kan vi komma med väl underbyggda rekommendationer och aktuella rapporter. Som forskare har man faktiskt makt att påverka beslut, säger hon. Det gör hennes arbete tydligt, men medför även en viss svårighet att begränsa sig.

– Nu handlar det mesta om att hålla tillbaka. Det finns så mycket som är intressant och roligt, säger hon med ett leende.

Just nu är Frances involverad i ett antal forskningsprojekt, om bland annat elbilar, parkeringslösningar och självkörande bilar. Hon undersöker hur reducering av parkeringar och andra mobilitetstjänster (bilpooler, tillgång till elcyklar och andra sätt att ta sig runt) kan främja färre bilar i staden. Listan fortsätter och sträcker sig över ett brett fält men där miljön alltid står i centrum i Frances forskargärning. Parallellt undervisar hon i hållbarhet och etik på Chalmers, skriver artiklar, läser och handleder doktorander.

Övertygad om att hon är på rätt plats

På frågan om hon trivs kommer svaret snabbt. Efter att ägnat hela sitt yrkesliv åt forskning är hon fortfarande övertygad om att hon är på rätt plats.

– Jag har svårt att tänka mig något annat jobb. Här har jag både frihet och en möjlighet att påverka.

– Tidigt i karriären var det en mer osäker tillvaro, man visste inte vilka uppdrag och forskartjänster man skulle få. Men idag har jag en fast tjänst och det är lyxigt att kunna ge sig in i sånt som intresserar en.

När hon inte arbetar gillar hon att vara ute i naturen, ta hand om huset, löpträna i skogen och är aktiv i friluftsfrämjandet.

– Tankemässigt är det inte alltid så lätt att avgränsa jobbet, det är ju ändå så vardagsnära, säger Frances som verkar i en tid där miljöfrågan är en närvarande del av den dagliga debatten, demonstrationer och politik.

Och allt hänger ihop. Buren av en miljöomtanke som inte mattats av med tiden utan fortsätter lysa starkt i hennes forskning och liv i stort.

– Jag vill att mitt arbete bidrar till att beslut fattas som leder till förändringar som gör att vi når de globala klimatmålen.

Frances Sprei

Ålder: 44 år.

Bor: Hus i Mölndal.

Familj: sambo Martin, två barn (14 och 12 år) och tre katter.

Forskar om: hållbar mobilitet.

Intressen: natur, löpning, yoga, läsa och dans.

Det bästa med att vara forskare: Friheten att kunna styra det man kan göra, möjligheten att bidra till en positiv samhällsutveckling.

Drömmer om just nu: Semester och mer tid.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.