Aivi Torres är både mångkulturell och polyglott.
Hon är av estniskt ursprung, uppvuxen i Borås, bosatt utanför Paris och gift med en fransman av spanskt ursprung.
Hon talar estniska, svenska, franska och engelska.
Det är kanske inte så konstigt att hon utbildat sig till tolk och översättare.
– Ord är spännande som ett pussel. Samma ord kan ha annorlunda mening på ett annat språk, säger Aivi och tillägger att en översättare därför måste ha kunskaper i både språket samt i landets samhälle.
Vårsolen skiner när vi träffas i den franske konstnären Caillebottes park i Yerres, en förort 25 kilometer sydost om Paris.
Snabbt kommer Aivi sedan in på att berätta om andra världskriget och tiden då hennes pappa och hans bror arbetade ombord på ett estniskt fartyg.
När det behövde repareras sökte kaptenen teknisk hjälp och hamnade efter många om och men i Åbo. Men i stället för att styra tillbaka till Estland, blev målet Sverige.
Lång längtan efter pappa
Pappan var borta i nio månader medan den då tvååriga Aivi och mamman var i Estland.
– Mamma berättade senare att det sista jag sa till pappa innan han gick hemifrån, var: "Kom tillbaka igen", berättar Aivi.
Hon blir rörd och får tårar i ögonen.
Men pappan övergav inte familjen. Han kom tillbaka!
Tillsammans med brodern lyckades han få en sex meter liten motorbåt av Stockholms Estniska Kommitté.
Riskfyllt äventyr
I september 1944 gav de sig ut på ett riskfyllt äventyr med målet att rädda familjen till Sverige.
– De var inte rädda för höststormar på Östersjön eller för minor och krigsfartyg som lurade, berättar Aivi.
Plötsligt fick båten motorstopp. Det tog fem timmar innan de lyckades reparera den.
I Estland pågick strider, Tyskland kämpade mot Sovjet, läget var livsfarligt.
Samma dag männen gick iland hade deras by bränts ned.
– Tänk att inte veta om vi var kvar i livet, efter att ha riskerat sina egna liv på Östersjön, säger Aivi eftertänksamt.
Av en händelse fick de veta att familjemedlemmarna överlevt och gömt sig i en skog.
Men var?
Tillfälligheter gjorde att de plötsligt stötte på deras syster och mor på en liten skogsväg.
Ingen betänketid
I det akuta läget fanns ingen betänketid, det gällde att ta sig till hamnen och så fort som möjligt hitta ett fartyg som kunde hjälpa dem fly till andra sidan havet.
Då Aivis mamma och pappa inte berättat mycket om flykten har hon inte svaren på alla detaljer.
Själv minns hon ingenting.
I hamnen låg ett fartyg, men det saknade besättningsmän.
Pappa med sina sjökunskaper blev välkommen ombord och det begav sig iväg till Sverige.
Strax utanför Fårö var fartyget nära att gå på grund, men fick oväntad hjälp av ett kustbevakningsfartyg.
– Annars hade det kunnat sluta illa. Vi hade stor tur.
Lång sovjetisk ockupation
Estland blev ockuperat av Sovjetunionen i nästan femtio år.
– Jag tror få män har varit så modiga som min pappa, säger Aivi med beundran i rösten.
Aivi, som växte upp i Sjömarken, strax utanför Borås, berättar om en lycklig barndom.
– Visserligen hade vi i början inte lika fint hemma, som hos svenska vänner. Men det gjorde inget. För det viktigaste var att ha omtänksamma och kärleksfulla föräldrar. Det ger barn stor styrka för resten av livet!
Som vuxen och med en fil mag från Stockholms universitet i bagaget studerade Aivi på en tolk- och översättningsskola i Paris.
Tolk åt president Mitterrand
Hon blev översättare mellan franska och svenska. Men när den franska regeringen skulle återupprätta diplomatiska kontakter med Estland på 1990-talet, fanns ingen annan än Aivi.
– Jag hade lite tur där igen, även om jag kände att min dotter Marielle egentligen var viktigare än allt annat, säger hon.
Aivi var med när estniska presidenter och ministrar kom på besök och var tolk under president François Mitterrands statsbesök i Estland, som hon beskriver som artig men med tydlig distans. Dessutom reste hon i den franska republikens officiella plan.
– Det kändes riktigt bra att jag som i min barndom behövt fly, nu kom tillbaka till ett fritt Estland på officiellt statsbesök, säger hon och strålar.
Aivi Torres översatte även president Jacques Chiracs tal på kungamiddagen och i riksdagen.
– Men den gången var det svenska som gällde.
Språkkurs i Strasbourg
Att Aivi hamnade i Frankrike har sina rötter i en språkkurs i Strasbourg dit hon åkt med en väninna 1964.
Vid studenthemmets frukostbord träffade hon Gines, en fransman med spanskt ursprung.
Med tiden förlorade de dock kontakten. Ungefär åtta år senare skulle hon gå en ny kurs i Frankrike. Fast hon kände sig lite osäker om hon skulle klara av den enorma metropolen Paris och undrade om Gines skulle kunna ställa upp.
Det gjorde han. Ett par år senare gifte de sig.
Då Gines arbetade som pilot var det möjligt att resa över hela jorden.
Känner sig väldigt svensk
Aivi känner behov av nära kontakt med Sverige och har behållit föräldrarnas lägenhet i Göteborg.
– Jag är visserligen av estniskt ursprung och bor i Frankrike. Men innerst inne är jag väldigt, väldigt svensk, säger hon.
Aivi Torres, född Pertel
Ålder: 79 år.
Familj: Maken Gines och dottern Marielle.
Född: I Hapsal, Estland.
Bor: I Yerres ett par mil sydost om Paris.
Hobbies: Konst, litteratur, historia, psykologi, resor och andra kulturer.
