Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Thomas Olsson har tillbringat hela sitt yrkesliv vid Vasaplatsen. I sin optikerbutik har han satt en stolthet i att kunna erbjuda ett större utbud av bågar än någon annan. Själv alternerar han mellan fyra par glasögon. Fontänen i bakgrunden finns sedan 1897 mitt på Vasaplatsen. Den är gjord i porfyr, men har ingen känd upphovsman. Bild: Lars Hjertberg

För syns skull har Thomas varit på samma arbetsplats i 50 år

Jakten på utmanande fiske har fört Thomas Olsson till exotiska platser runt hela jorden. På jobbet har han varit betydligt försiktigare, och under ett halvt sekel bara rört sig från Vasaplatsen 3 till Vasaplatsen 7.
Som ung visste han knappt vad en optiker gjorde. Nu kan han se tillbaka på 50 år i samma glasögonbutik.

Att Vasaplatsen mitt i Göteborgs stenstad för länge sedan fått sin kvart i rampljuset är ingen överdrift.

# En oktoberdag år 1900 föddes poeten och författaren Karin Boye på Vasaplatsen 11.

# På morgonen den 12 mars 1992 inträffade här den allvarligaste olyckan i Göteborgs spårvägs historia sedan sjuans vagn skenat ner för Aschebergsgatan. 13 personer omkom, många fler skadades.

# Under EU-kravallerna i juni 2001 möttes polis och demonstranter här i våldsamma sammandrabbningar. Många, både poliser och demonstranter, skadades.

Thomas var 17 år när han började som lärling i optikerbutiken. Bild: Lars Hjertberg

Mer i skymundan utspelade sig tidigt måndagsmorgonen den 14 juli 1969 en händelse i källarlokalen på Vasaplatsen 3 som satt sina spår än i våra dagar.

Världen höll andan. Dagen innan hade Trio me’ Bumba försvarat sin förstaplats på svensktoppen med ”Man ska leva för varandra”, och i USA låg astronauterna Armstrong, Aldrin och Collins i startgroparna inför Apollo 11:s avfärd mot månen.

Började som lärling

Det var i denna dramatiska tid Göteborgsgrabben Thomas Olsson, sjutton och ett halvt år gammal, ryckte upp dörren till Wasa optik för att börja sin lärlingstid hos optikern Sten Utterberg

– Pappa hade sysslat lite med försäljning av klockor och föreslog att jag skulle satsa på att bli urmakare. ”Alldeles för pilligt”, sa jag.

– Men optiker då?

Med ålderns rätt nöjer sig Thomas numera med att arbeta i optikerbutiken två dagar i veckan. Bild: Lars Hjertberg

Så kom det sig att den unge Thomas Olsson från kvarteren mellan Odinsplatsen och Polhemsplatsen i centrala Göteborg hamnade på optikerskolan i östgötska Borensberg.

– Ärligt talat hade jag rätt vaga idéer om vad en optiker egentligen gjorde. Jag trodde nog att det mest handlade om kikare och teleskop och sånt, säger Thomas med ett leende ett halvt sekel senare. Nu vet han bättre.

500 spänn i månadslön

Under flera år in på 70-talet varvade Thomas intensiva perioder på optikerskolan med att praktisera sina nyvunna kunskaper i butiken.

– Det var ett bra sätt att komma in i yrket, och Utterberg var gôrsnäll. Det första året minns jag att jag fick 500 kronor i månaden.

Så småningom kunde Utterbergs lärling kvittera ut sin eftertraktade legitimation, och när butiksinnehavaren 1980 ville dra sig tillbaka föll det sig naturligt att budet gick till den välutbildade yngre kollegan.

– Jag hade nog alltid tänkt att jag så småningom skulle vilja ha något eget. Mina föräldrar drev både speceributik och en kemikalieaffär så jag var uppvuxen i den miljön.

Nya möjligheter väntade

Utterbergs butik var inarbetad och hankade sig fram, men Thomas förstod att det snart väntade nya möjligheter:

– För det första skulle alla fyrtiotalister inom kort behöva glasögon, men dessutom var ju datorerna på väg in och jag insåg att det snart skulle komma att behövas en massa terminalglasögon.

Så när optiker Olsson 1984 noterade att antikhandlaren på Vasaplatsen 7 flyttat ut tänkte han att det här kunde vara en chans att höja blicken. Skärpa ambitionsnivån.

– Då ringde jag min kompis Janne Larsson som jag lärt känna på legitimationskursen. Han var föreståndare för en butik i Alingsås men beredd att bli min kompanjon om jag kunde få en större lokal.

Göteborgsk optikerhistoria

Resten är ett stycke göteborgsk optikerhistoria.

– Fast det var några tuffa år i början. Då tog vi bara ut lön för det allra nödvändigaste och någon semester var liksom aldrig aktuell, säger Thomas som trots upp- och nedgångar alltid bestämt sagt nej till lördagsöppet.

När Thomas och Janne för två år sedan bestämde sig för att låta kollegan Johan Fredriksson ta över, var det inte för att de helt ville sluta. Bara med ålderns rätt ta det lite lugnare.

– Själv har jag fortsatt att jobba två dagar i veckan. Kundkontakten är nog roligast av allt. Och så kollegorna förstås. Janne och jag har haft ett jättebra samarbete under alla år, men sällan umgåtts privat, säger Thomas som genom ett brinnande fiskeintresse fått naturupplevelser andra sällan kommer i närheten av. Grönland, Island, Kanada, Ryssland, Argentina…

Nu blir det oftare en tur till Arvika. Där finns dottern, barnbarnen och barnbarnsbarnen. Och fiska kan man ju göra även i Värmland.

Thomas Olsson

Ålder: 67 år, fyller 68 år på juldagen.

Yrke: Leg optiker.

Arbetsplats: Wasa optik, Vasaplatsen, Göteborg.

Bor: Villa i Onsala.

Familj: Gift med Anita, ett barn, två barnbarn, sju barnbarnsbarn.

Fritidsintressen: Fiske.

Favoritmusik: ”Allätare, fast i telefonen har jag In the Summertime med Mungo Jerry.”

Läser: Mest deckare. Gärna Jo Nesbø till exempel.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.