Enligt statistik från internetstiftelsen Svenskarna och Internet har en tredjedel av vuxna mellan 18-84 under 2024 använt sig av ett AI-verktyg.
– Det är stor skillnad mellan åldersgrupperna, berättar Jannike Tillå, chef för samhällsnytta och kommunikation.
I gruppen 8-19 år är det sju av tio som använder AI, främst som hjälp i skolan men även som ett sätt att fuska på prov. Medan det bara är tio procent av alla pensionärer mellan 65-84 år, som är på internet som också använder AI.
Saknas facit till vad som är sant
Det finns ingen manual kring vad av det du ser som är sant eller falsk.
– Det gäller att vara medveten, värdera och tolka. Man kan behöva öva på sina källkritiska kunskaper i en digital kontext, ha ett kritiskt förhållningssätt och inte förlora tillit till allt, säger Tillå och fortsätter:
– Bara fyra av tio tycker det är lätt att avgöra vad som är sant och falskt på sociala medier. En av fyra säger att de trott på information för att sen inse att den är falsk. Ibland vet man inte ens om att man blivit utsatt för falsk information.
Jannike Tillå menar också att alla plattformar inte är transparenta med vad som är skapat med hjälp av AI och det är inte alltid att de vet det heller. Men att det är en stor ökning av material, allt från bilder, videos och text.
Bara för att något är gjort av AI behöver det ifrågasättas?
– Nej, allt som är AI-skapat är inte vilseledande eller falskt, det måste inte vara desinformation. AI kan vara en del av det kreativa skapandet också. Det är viktigt att märka upp vad som är AI och inte, annars har vi snart ett samhälle där man inte litar på något.
Inför framtiden är Tillå säker på att en enormt mängd av innehållet på sociala medier och internet kommer vara skapat med hjälp av AI eller delvis skapat av AI.
– Vi står inför ett vägskäl, det handlar om att ställa krav på avsändaren och den som sprider materialet. Skapa etiska regelverk, hela samhället behöver gå samman för att inte bli kritiskt till allt.
Detta kan du göra för att bedöma trovärdigheten i det du ser på nätet
Frågor att ställa sig för att kunna bedöma om det du läser eller ser är trovärdigt:
- Varför finns informationen?
- Är det någon som vill sprida åsikter eller information, väcka debatt eller underhålla?
- Är någon ute efter att tjäna pengar genom att du till exempel klickar på en annonslänk?
- Vem tjänar på att informationen sprids?
- Har den utformats för att få människor att agera på ett visst sätt?
- Om den är opinionsbildande, är den öppen med det eller vill den framstå som objektiv?
Källa: Krisinformation
