Christer Fuglesang lär väl alltid bli igenkänd som den svenske astronauten, men numera är han framför allt professor i rymdfart vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Här leder han det speciella rymdcenter som ska främja och samordna allt på KTH som har med rymden att göra.
Samtidigt ägnar han sig åt egen forskning.
– Jag är bland annat med i ett projekt som tittar på möjligheten att skicka upp enorma ”parasoll” ovanför atmosfären för att skugga jorden och minska den globala uppvärmningen.
Rymden upphör aldrig att fascinera
Och så undervisar han studenter. Intresset för hans kurs om bemannad rymdfart ökar och i år har den 65 deltagare, vilket är nytt rekord.
– Rymden upphör aldrig att fascinera. Unga människor märker att det händer mycket på det här området. Det kommer att finnas spännande jobb i en framtida rymdbransch och det lockar många studenter.
En och annan av deltagarna drömmer kanske om att en dag kunna följa med på den första bemannade resan till Mars. Det finns långt framskridna planer på sådana resor och Christer Fuglesang menar att det är bara är en tidsfråga innan de blir verklighet.
Elon Musk står på kö
– Frågan är inte om utan när det sker. Och vilka som blir först. Som det ser ut nu är det privata aktörer som Elon Musk som ligger längst fram.
Christer Fuglesang är övertygad om att vi människor förr eller senare måste hitta andra platser att bo på än jorden. Saker kan hända som gör att vår planet blir obeboelig och då behöver det finnas alternativ.
– Det är det som är framtiden för mänskligheten, vi kan inte bli kvar här för alltid. Skulle det hända något här, typ krock med en stor asteroid, så är det nödvändigt att ha etablerat möjligheter att leva på en annan plats. Sedan får man avvakta och se om det blir möjligt att återvända.
Bara fick chansen skulle han ta den
Man skulle kunna tro att Christer Fuglesangs intresse för rymden väcktes tidigt, han var ju barn under rymdkapplöpningens 1960-tal. Men han lockades inte särskilt av just det. I stället var det matematik och fysik som grep honom först.
Det var under tiden som doktorand i partikelfysik som tanken på att färdas till rymden först dök upp. Om han bara fick chansen skulle han ta den, det var den tanke han fick.
Och chansen kom.
– Jag såg en annons där ESA (European Space Agency, reds anm) sökte astronauter. Jag bestämde mig för att ansöka, för det här var något jag inte ville missa.
Under 1990-talet tog han sig igenom ett stort antal urvalsprocesser och tester. Till slut nådde han ända fram – 2003 skulle han ingå i besättningen på en rymdfärja med destination ISS, den internationella rymdstationen.
Men ett halvår före beräknad uppskjutning inträffade haveriet med rymdfärjan Columbia. Vid återinträdet till atmosfären bröts farkosten sönder varvid hela besättningen omkom.
– Jag visste att det fanns risker. Det där var inget som fick mig att ändra mig. Min familj fortsatte också att stötta mig. När man är rädd för något är det oftast för det okända, men det jag höll på med kändes väldigt välbekant och både jag och familjen var så införstådda med allt. Vi umgicks ju också med andra astronautfamiljer.
Dröjde till 2006 innan första rymdturen
Det skulle dröja till 2006 innan Christer Fuglesang skickades upp på sin första tur till ISS. Och tre år senare var det dags igen.
Förutom att det var fantastiska upplevelser har de två rymdfärderna öppnat många dörrar. Han är ett känt namn, både i sin bransch och bland allmänheten.
Och han är fortfarande öppen för ytterligare rymd-resor för egen del.
– Ja, det var inte så att jag efter två flygningar sa att nu får det vara nog. Det var ESA som sa tack och adjö eftersom Sverige är ett så litet bidragarland. Så tyvärr är det just nu väldigt liten chans för en svensk att bli uttagen för en ny rymdfärd.
Om du fick chansen igen, vad skulle du svara?
– Jag skulle gärna åka igen, till månen vore ju spännande. Men vem som skulle betala, det vet jag inte, säger han och skrattar.
Christer Fuglesang
Ålder: Fyller 65 år den 18 mars.
Gör: Astronaut. Professor i rymdfart. Leder Kungliga tekniska högskolans rymdcenter. Konsult åt Saab i frågor som rör rymden.
Bor: Stockholm.
Familj: Hustrun Lisa, barnen Malin, Denise och Rutger. Tre barnbarn.
Om att fylla 65: ”Det känns inget speciellt.”
Så firar han födelse-
dagen: Inga särskilda
planer mer än middag med familjen.
På fritiden: Gillar att sporta och har just fastnat för padel. Är gärna på sommarstället i Stockholms södra skärgård.
Kuriosa: Christer Fuglesang har tävlat i frisbee och blev 1978 svensk mästare i grenen maximum time aloft, där frisbeen ska vara i luften så länge som möjligt. Han slog senare sitt eget rekord i tyngdlöshet ombord på den internationella rymdstationen.
