Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Camilla pysslar om sina importerade teplantor. "Det verkar vara plantorna i skogen som mår bäst. Kanske för att det är sur jord i skogen och lite varmare under träden än i öppet landskap", säger Camilla, som redan har skördat, fermenterat, bryggt och avnjutit sitt egenodlade te. Bild: Karin Torgny

Camillas odlingsprojekt utvecklas till en konstform

Får det lov att vara en kopp te? Ett ekologiskt te som dessutom vuxit i en glänta under ek och gran i en västsvensk skog? Camilla Johansson Bäcklund tar sig an hållbarhet i teori och praktik, men också konstnärligt.

I en skogsslänt någonstans utanför Svenshögen växer några tebuskar, i skrivande stund kurar de under skyddande säckväv mellan mossbelupna stenar. Den dittills milda vintern har varit de exotiska plantorna nådiga. De verkar trivas.

Plantorna satte hon i somras, några i skogen, andra i den egna trädgården. Fyra plantor är utackorderade till en ekologisk odling i närheten och provväxer där i högbädd för värmens skull. Förhoppningen är att alla tjugo plantor ska överleva för skörd framöver.

I Svenshögen hela livet

Camilla har bott i Svenshögen i hela sitt liv och lever i dag i ett hus med en trädgård där hon odlar mycket mer än bara te. Intresset för hållbarhet har funnits med länge. Det började med en önskan om att bli självförsörjande. Så långt det går.

– Särskilt aktuellt blev det nog när jag som 19-åring fick mitt första barn. Livet tillåter ju olika engagemang i olika perioder, men det har alltid funnits där, viljan att äta ekologiskt, köpa second hand, laga saker som går sönder och undvika onödig konsumtion.

Camilla vid skogsodlingen. Bild: Julia Boström

Engagemanget går igen i alla delar av Camillas liv, som lärare, som hobbyodlare, som konstnär och som nu i en nyligen påbörjad doktorandutbildning i utbildningsvetenskap. Hon försöker leva hållbart när det kommer till praktiska göromål, men vill också problematisera i teorin och även uttrycka det konstnärligt.

– Det handlar sällan om att peta i en ände utan det är i stället en mängd sammantrasslade aspekter som är beroende av varandra. Det handlar lika mycket om att bygga relationer mellan människor och mellan djur, växter och annan materia.

Undersöker olika maktförhållanden

I sitt teodlingsprojekt finansierat av Leader Södra Bohuslän, men också i sitt konstnärliga arbete, undersöker hon därför olika maktförhållanden, relationer och etik kopplat till vardagliga handlingar. Te om orsaken till historiska konflikter. Te som klassmarkör och symbol för hälsa. Teproduktion som bidrar till ohållbara framställningsmetoder och arbetsförhållanden.

Allt kokas ner till den dagliga koppen te, och hon ställer sig frågor som: Hur och var har det här teet planterats, vuxit och skördats? Och vem har gjort det?

– Genom att göra så blir det tydligt hur de dilemman vi ofta använder för att tänka kring etik blir ganska trubbiga verktyg. Vi utgår från extremsituationer som vi kanske aldrig kommer att utsättas för. I stället är det viktigare att veta att varje handling som vi utför, som till exempel att dricka en kopp te, får konsekvenser. För allt sitter ju ihop med allt och vi är på samma gång både natur och kultur.

Utgår från tolv brev

Camilla hoppas att det här är tankar som kommer att väckas genom den installation som hon deltar med när masterstudenterna vid HDK-Valand huserar i Konsthallen i april. Hennes bidrag kommer att beröra relationer, etik och möjliga framtider. Allt utgår från tolv brev som behandlar olika tankekluster sprungna ur den vardagliga handlingen att ta en kopp te. Varje brev är en möjlighet för besökaren att delta i ett undersökande samtal.

Men livet är inte bara te och omsorg om det som växer. För några år sedan köpte Camilla och hennes sambo Svenshögens gamla stationshus som länge stått tomt. I dag är skylten som berättade att huset en gång även hyst en pizzeria nedtagen, och Camilla och hennes sambo är i full gång med att renovera det hårt nedgångna stationshuset,

Brist på tid och pengar

Just nu känns det lite motigt på grund av både tids- och pengabrist, men det är viktigt för Camilla som har en personlig relation till både samhället och det gamla stenhuset. Som tonåring hängde hon ofta där under den period då stationshuset fungerade som ungdomsgård. Och under uppväxten i Svenshögen har hon många gånger tagit tåget härifrån, men också alltid tillbaka.

– Det vore så fint om huset kunde bli levande igen och fungera som en mötesplats för konst och samtal för alla människor som bor här, men också för andra som enkelt och hållbart kan ta sig hit med tåg.

Camilla Johansson Bäcklund

Ålder: 44 år.

Gör: Konstnär, lärarutbildare, doktorand och hobbyodlare.

Bor: Svenshögen.

Familj: Katterna Ester och Tintin, barnen Tuva, Neo och Kiam samt sambon Christian.

Bästa testunden: Första koppen myntate på våren när temyntan Monarda Didyma tittar upp.

Favoritväxt: Camellia Sinensis.

Smaken på mitt svenskodlade te: Frisk och fruktig smak, med inslag av skog.

Aktuell: Berättar om sitt odlingsprojekt i trappan på Stadsbiblioteket 10 mars. Deltar i vernissage för HDK-Valands masterstudenter på Konsthallen 3 april.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.