Vad är då en Burgare? Jo, en luxemburgare, såklart.
– Det blev ‘léift' (kärlek på luxemburgiska) och jag blev kvar, säger 32-åriga Carolina Skoglund som arbetar inom finansvärlden i det 2 586 kvadratkilometer lilla hertigdömet, till ytan mindre än Gotland.
Familjen bor bland vinrankorna i en by i den vackra Moseldalen. Under vår promenad på vinfälten kommer det enda oljudet från jordbrukarnas traktorer.
Sambon från Trier
Sambon Sebastian är född i närliggande Trier, en av Tysklands äldsta städer. Han har tysk-fransk-luxemburgiska rötter.
Carolina understryker att det lilla landet med sina cirka 600 000 invånare, ändå är ett av de mest internationella i världen.
– Om jag får hemlängtan är det hur enkelt som helst att tala svenska med någon här i landet. Det är inte svårt att hitta någon svensk, säger Carolina.
I huvudstaden Luxembourg Ville arbetar tusentals människor av olika nationaliteter inom EU-institutionerna och bankvärlden.
Den internationella prägeln har gjort att många har fantastiska språkkunskaper.
Hon tar parets lille son som exempel.
– Alexander talar svenska med mig, luxemburgiska med min sambo, franska med farmor, tyska med farfar och på dagis lär han sig engelska.
Puh, inte dåligt för en fyraåring att kunna förstå och tala fem språk!
Språkkunnig befolkning
Det är ett faktum att i Luxemburg kan så gott som alla prata minst två eller tre språk flytande och ibland fler.
För Carolina är det viktigt att bevara det lilla landets språk som lokalt kallas för Lëtzebuergesch.
– Jag är stolt över att min sin son lär sig ett litet språk. Jag vill att han ska få det bästa av båda sina föräldrars kulturer.
Vi sticker till närliggande byn Schengen där Schengensamarbetet (det fördjupade gränskontrollsamarbetet inom EU) har sitt ursprung.
Vid kajen svajar bland annat den svenska fanan ståtligt i vinden.
När Carolina kom till landet som 19-åring arbetade hon i en skandinavisk mat- och designbutik.
Nu arbetar hon med kundkännedom och förebyggande för att förhindra penningtvätt.
– Det är ett intressant och ansvarsfullt jobb. Inte minst då jag gillar att saker och ting ska gå korrekt till, säger hon.
Friskis-ledare efter jobbet
Efter jobbet är hon även ledare i Friskis & Svettis som har något hundratal inskrivna.
Carolina berättar att hierarkin på företagen ofta präglas av chefernas ursprung.
På ett tidigare jobb inom mediesektorn fick hon lära sig auktoritet med en italiensk chef. Där skulle de anställda lyda hans order.
På en svensk bank kändes det familjärt.
– Där var jobbtempot mindre hierarkiskt, vilket jag uppskattar, berättar hon och ler.
Vad har Carolina då lärt sig efter drygt tretton år i ett av EU:s mest internationella finansländer? Jo, hon säger sig ta snabbare beslut nu.
– När jag tidigare träffade familj och vänner följde jag "svensk medbestämmanderätt" till fullo. Vi förhandlade i timmar om det skulle bli pizza eller vilken tid som passar alla, säger hon med en suck.
I Luxemburg går man ofta först efter vad man själv vill göra och undrar sedan om det passar någon att hänga med.
Carolina tycker det är smidigare.
– Fast nu är det min sambo som klagar över att jag fått för stark vilja, säger hon och skrattar.
Nära till Tyskland
På andra sidan Mosel ligger Tyskland. Hade det inte varit för att floden är ström, ligger det på simavstånd för vilken amatör som helst.
Några hundra meter söder ut leder en liten bilväg till Frankrike.
Kör man cirka sex mil västerut når man Belgien.
Carolina och sambon besöker titt som tätt alla tre länderna för att shoppa eller träffa vänner.
Ett tag bodde hon och sambon i en fransk by för att få ihop ett sparkapital i väntan på bostadsköp. Luxemburgs villor och lägenheter är bland de dyraste i Europa.
Vi förflyttar oss ett par kilometer norrut, till närliggande staden Remich för att träffa en finlandssvensk kompis.
Carolina passar på att berätta att vin är ett sätt att umgås på i Luxemburg.
Ofta vin på bordet
I tid och otid plockas en flaska Moselvin fram.
– Ja, grannarna bjuder sällan in sina vänner på kaffe. Det finns i praktiken ingen anledning att inte ta ett glas vin eller bubbel här, säger hon och berättar om byarnas vinfester om somrarna.
Folk brukar hantera alkohol på rätt sätt. I kulturen ligger att man ska dricka måttligt och Carolina berättar att det tog ett tag innan hon vande sig.
– Men nu känns det som ett enkelt sätt att njuta av livet. Det är så man lever här.
Carolina Skoglund
Ålder: 32 år.
Familj: Sambon Sebastian och sonen Alexander, mamma Katarina och pappa Lennart i Steungsund, syster Anna i Halland och Jessica på Shetlandsöarna.
Bor: i Luxemburg sedan 2007.
Uppväxt: I Stenungsund.
Hobby: Gillar att träna och leka med sonen.
Luxemburg
Storhertigdömet Luxemburg gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Landet består av två huvudregioner: Oesling i norr och Gutland i söder.