”Mitt hjärta ömmar verkligen för dem som levt ett svårt liv, att få lite glädje”. Det säger Britt Örn, 78 år, som i över 50 år drivit Mellbygård, ett särskilt boende för psykiskt funktionsnedsatta.
”Mitt hjärta ömmar verkligen för dem som levt ett svårt liv, att få lite glädje”. Det säger Britt Örn, 78 år, som i över 50 år drivit Mellbygård, ett särskilt boende för psykiskt funktionsnedsatta. Bild: Marie Grahn

Britt Örn kämpar för de svaga

För drygt femtio år sedan startade hon vårdhemmet Mellbygård. Idag är hon 78 år och fortfarande starkt engagerad.
– Jag tänker åka till riksdagen och sätta mig utanför ministerns dörr.
Britt Örn har vigt sitt liv åt de psykisk sjuka.

ANNONS
|

Att prata med Britt Örn om vård av psykiskt sjuka är som att kastas upp på en våg av engagemang. Efter en hel livsgärning inom psykvården, varav över 50 år som drivande av eget vårdhem och gruppbonde, har hon kunnigheten, erfarenheten och perspektivet att veta vad hon pratar om.

Duktigt yrkesfolk lämnar

– Jag är väldigt kritisk till dagens psykvård – folk får ju inte hjälp! Det finns aldrig resurser och duktigt yrkesfolk lämnar. Psykiskt sjuka tillhör de svagaste i samhället. Jag har alltid slagits för dessa personer! Jag har kunnat göra det, jag har känt att jag vill göra det. Jag är nog lite stridbar och småjobbig kanske, säger hon och skrattar.

ANNONS

Vi sitter på hennes kontor i tornrummet i en av byggnaderna som utgör Mellbygård, det särskilda boende för personer med psykisk funktionsnedsättning som Britt startade 1970 tillsammans med sin dåvarande man och svåger. Hemmet låg ursprungligen i Landvetter men flyttades snart till Stora Mellby mellan Alingsås och Trollhättan.

– Vi kände ingen här i byn men det är den bästa plats vi kunnat vara på. Vi bjöd in byborna och blev varmt välkomnade.

De ursprungliga byggnaderna har renoverats och byggts om och flera nya hus har tillkommit. Britt visar stolt de senaste två husen, byggda 2016, med två lägenheter i varje. Ute på gården mitt bland husen sitter brukare och personal och fikar i solskenet.

Tanken är att brukarna ska tränas till självständighet

Idag har Mellbygård plats för 34 brukare från olika delar av Västra Götaland. De som kommer bor olika länge i egna lägenheter, egna rum eller i gruppboenden.

– Tanken är att brukarna skall bli stärkta så att de klarar av att bo i öppnare boendeform. Vi har många aktiviteter med syftet att man skall tränas till självständighet och medbestämmande under trygga former. Man kanske inte alltid botas från sin sjukdom men kan leva ett drägligt liv.

Britt talar sig varm för den lilla enheten, det som hon menar är Mellbygårds styrka men också något hon fått kämpa för att behålla.

ANNONS

Politiker spelar schack med behandlingsenheterna

– Politikerna spelar schack med oss, det tycker jag. Ena dagen skall vi läggas ned och man skall inte använda externa enheter, nästa dag skall man det. Jag skulle önska att vi fick en trygghet i verksamheten. Jag tror att vi skall vara rädda om de små enheterna när vi kan driva bra vård. Det vi är bra på är de korta beslutsvägarna. Här kan vi införa saker från en dag till en annan, det är en av mina stora motivationer, säger hon med eftertryck.

Britt beskriver med breda penseldrag psykvårdens utveckling det senaste halvseklet.

– På 70-talet hade vi mer resurser och mer tid till brukarna. Det var mer värdigt kan jag tycka. Idag skall allt gå så fort och även personer med svåra diagnoser skall läka på ett par månader. På 90-talet utvecklades psykvården med olika reformer i rasade hastighet. Det är mycket som har blivit bättre idag, självbestämmandet har ökat och de yngre har en helt annan medvetenhet. Medicineringen och själva behandlingarna har också utvecklats enormt.

Van att hugga i

Kontoret vi sitter på är vackert inrett med många idéer som kommer från Britt själv. Inredning har varit ett stort intresse genom åren, både hemma och på Mellbygård. Britt Örn föddes i Färgelanda i Dalsland och hon säger att hon tror att hennes styrka och engagemang kommer från barndomen.

ANNONS

– Min mor dog när jag var 12 år och då var det bara att hugga i.

Idag kan Britt känna stolthet över det hon byggt upp, något som resulterat i att hon skrivit en bok om sin livsgärning på Mellbygård. Den dagliga verksamheten på det särskilda boendet leds numera av dottern Gabriella tillsammans med kollegan Karin men fortfarande är Britt Örn på plats flera dagar i veckan.

– Jag älskar att vara med här! Det är jätteroligt att vara en del av verksamheten och kunna ge värme, trygghet och utveckling. Jag är ju 78 år så hur det blir i framtiden beror på hur jag mår men jag hänger väl med ett tag till.

Kanske blir det även en tur upp till justitieminister Morgan Johansson.

– Jag har alltid sagt att jag skall skriva en bok om gode män. Jag har sett tillräckligt av onda gode män under mina femtio år i vården. Här finns ett systemfel anser jag. Jag har sett exempel där sjuka inte fått sina pengar, inte kunnat handla mat eller betala hyra. Jag skall åka upp till Morgan Johansson och sätta mig utanför hans kontor. Jag har inte gett upp! Varför är det de svagaste i samhället som inte skall få det de har rätt till?

ANNONS

En annan sak som upprört Britt är hur äldreomsorgen ser ut, inte minst med erfarenheten efter Corona pandemin.

– Att man nedrustat på detta sätt! Det är inte värdigt Sverige att äldre dog i massor, att äldreomsorgen lämnades för sig själv att lösa problemen under pandemin. Traumat att äldre fick dö ensamma. Helt gräsligt, jag är så upprörd!

Engagemanget för svaga och sjuka finns alltid kvar

Den röda tråden i Britt Örns liv, engagemanget för svaga och sjuka, kommer alltid att finnas kvar säger hon.

– Jag är väldigt tacksam för allt jag fått göra. Det blir bara bättre, mer givande - det är därför man jobbar inom psykiatrin. Så många människoöden! Du tar varje litet framsteg som brukarna gör så personligt, det är varit värt allt. Jag har haft ett fantastiskt arbetsliv!

Britt Örn

Ålder: 78 år.

Familj: Min kärlek Jan, dottern Gabriella, svärson och tre begåvade barnbarn.

Bor: Alingsås.

Gör: Distriktssköterska, entreprenör, senior advisor och författare till boken ”Ett halvt sekel med psykiatri på Mellbygård vård och gruppboende”.

Motto: Var engagerad, allt är möjligt, ge aldrig upp, slåss för de svaga.

ANNONS