De senaste 30 åren har den svenska glasbranschen präglats av stora strukturomvandlingar. Glasbruken stänger igen eller flyttar produktionen utomlands. Men trots det tror många att framtidsutsikterna för svenskt glas är goda. Det gäller framför allt de hyttor som har hittat en nisch i hantverket. Man ska se att en hand har varit med i framställningen av glasobjekten, det signalerar att det är en kvalitetsprodukt.
Skruf är ett av glasbruken som har vind i seglen just nu. En viktig anledning är att de tillverkar en mängd specialglas som de stora företagen och bruken inte klarar av att göra. Men det beror också på att Kent Elm, ägare och vd, även är insatt i produktionen. Han finns alltid på plats i verksamheten där han varvar kontorssysslor med att vara ute på golvet.
– Vi tillverkar allt glas i våra egna hyttor här i Sverige, och så vill jag att det alltid ska vara, säger han.
Likt de flesta glasproducenter konkurrerar det lilla glasbruket i Småland med importerat glas, tillverkat i låglöneländer. Men just nu planerar Kent Elm, tillsammans med kollegor på andra glasbruk som tillverkar svenskt, att ta fram en ursprungsmärkning så att kunderna vet var glaset är producerat. Det är många som inte känner till att de flesta glastillverkare i dag importerar sitt glas, både bruks- och konstglas.
Målet är att kunderna ska få kunskap om vad som skiljer ett svenskt glas från ett importerat. På så vis blir det enklare att göra medvetna val.
– Jag tror att det är många som gärna skulle vilja ha helsvenskt glas hemma i skåpen men om man jämför med det importerade glaset blir vårt naturligtvis dyrare. I dag har vi fortfarande en ”slit och släng”-mentalitet som rimmar illa med miljötrenden, vilket många verkar omedvetna om. Det är något som vi måste ändra på och det bästa sättet är att arbeta med upplysning, säger Kent Elm.
Förr samlade man på bruksglas och porslin på ett annat sätt än i dag. Men när glasobjekten kostar en spottstyver är det ingen mening med att sprida inköpen. Samlandet är dock en företeelse som Kent Elm ser är på väg tillbaka. Därför är det är viktigt att märka var glaset är tillverkat – ett mervärde som många är beredda att betala för. Det kan på sikt innebära stora skillnader för svensk glasproduktion.
– För Skrufs del ser jag ljust på framtiden. Inom den närmaste tiden ska vi faktiskt tända en ny ugn så att vi kan öka produktionstakten.
Den småländska uppstickarhyttan Målerås tror också starkt på svenskt glas. Basen i verksamheten är det gjutna glaset och kunden är i första hand människor på resande fot. Deras främsta konkurrent är företag som tillverkar framför allt bruksglas billigt i låglöneländer. Det är ofta skickligt gjort – ett otränat öga har svårt att se skillnaden gentemot det handgjorda.
På Målerås har man därför valt att nischa sig. Man använder ett starkt formspråk och specialiserar sig på slipning, gravering, blästring och målning, vilket ger ett unikt glas.
Men det finns fler vägar att gå. Sara Lundkvist tog, efter sammanlagt sju års studier, sin examen från Konstfack år 2012. Hon är en av de unga formgivare som vill utveckla nya glastraditioner – hennes sköra, färgstarka glasskulpturer är en blandning av konstverk och dekorativa produkter.
– Det är tufft men just nu går det riktigt bra. För tillfället finns det inga designjobb eftersom glashyttorna lägger ned. Men jag tror också att det passar mig att arbeta mer konstnärligt, säger hon.
I nedläggningarnas spår föds också mängder av positiva saker. Glasformgivare går ihop och startar mindre hyttor vilket ger utrymme för experiment och leklust. Sara Lundkvist är själv knuten till en Värmlandsbaserad hytta. Det som fortfarande saknas är gallerier och skyltfönster. Det behövs fler kanaler där formgivare kan visa upp sina alster och nå ut med sina produkter.
– Det känns nästan som om någon tryckt på pausknappen i väntan på att de nya tiderna ska komma. Men jag tror att det kommer födas något bra ur allt det som har hänt, säger Sara Lundkvist.
Fakta : Glashistoria
Förr var glasproduktionen en upphöjd kunglig angelägenhet. De fåtaliga svenska glasbruken på 1500-talet grundades och beskyddades av kungahuset. Även de främsta kunderna på den här tiden kom från kungahusen och högadeln. Mycket av detta omsorgsfullt tillverkade glas förbrukades under vilda fester.
Av de cirka 20 glasbruk som startades under 1500- och 1600-talet var det endast två som överlevde in på 1700-talet: Kungsholms glasbruk och Henrikstorps glasbruk.
Efter de stora nordiska krigen på 1700-talet började den svenska glasproduktionen ta fart. Av de 16 glasbruk som etablerade sig fanns hälften kvar efter sekelskiftet år 1800. Ett par av dem lever vidare på 1900-talet.
På 1830-talet började pressglastekniken sprida sig. Men innan dess var produktionen rik och varierande. Man tillverkade allt från dryckeskärl till apoteksflaskor i finare eller enklare form.
I dag präglas branschen av två riktningar: dels av företag som förlägger sin produktion utomlands, dels av hyttor som fortsätter att tillverka glas för hand här i Sverige. (TT)
Fakta:Fakta: Här hittar du utvalt svenskt glas
Blås & Knåda, www.blasknada.com
Cervera, www.cervera.se
Gustavsbergs Konsthall, www.gustavsbergskonsthall.se
Konsthantverkarna, www.konsthantverkarna.se
NK Glas och Porslin, www.nk.se
Nordiska Galleriet, www.nordiskagalleriet.se
Norrgavel, www.norrgavel.se
Plan 1, www.planett.se
Svenskt Tenn, www.svenskttenn.se
Garbo Interiors, www.garbointeriors.com
Design Online, www.designonline.se (TT)
