På en annars tom gräsmatta, en död yta mellan några höghus och en lekpark, spirar en odling. Utspridda pallkragar, uppgrävda små högar, kompostprojekt under plastsäckar vittnar om aktivitet. Här håller föreningen Odla Ihop till – de håller på att anlägga en urban matpark, en odlingsplats i Tantolunden mitt i centrala Stockholm. De är en del av en växande rörelse: stadsodlarna.
– Med alla extremt storskaliga lösningar som inte är bra för någon – varken för människan, djuren eller naturen, vill vi skapa ett nytt system med många småskaliga lösningar, underifrån, inifrån, säger Jenny Salmson, som är en av initiativtagarna till Odla Ihop.
Nollbudget
Odla Ihop är inte några grannar som har gått sammanför att odla morötter – här finns visioner. Plats för workshops och kurser, sociala ytor, skogsträdgård, dragväxter för pollinerare och ätliga perenna växter är några av planerna. Tillstånd finns för att ha höns i framtiden. De började i maj förra året, med en budget på noll kronor.
– Vi hämtar hästgödsel på en ridskola, och vi har fått massor av plantor från kolonisterna i koloniområdet intill. Ett gäng armeringsnät fick vi från minigolfen där borta, och så ska vi få fönster från renoveringen av höghuset till att bygga ett växthus, säger Jenny Salmson.
Kisskompost
Ett problem för stadsodlarna i Tanto har varit bristen på jord. När man sätter spaden i marken tar det tvärstopp efter en decimeter – ingen ovanlighet i stadsmiljön.
– Det har legat ett hus här tidigare, troligen är det därför marken är så hårt packad, säger Jenny.
Lösningen har blivit att tillverka egen jord med hjälp av snabbkomposter. Här har man också bett allmänheten om hjälp.
– För någon vecka sedan satte vi upp en skylt och bad folk kissa i komposten, den behövde mer kväve för att komma igång.
Just kontakten med grannar och förbipasserande är viktig för Odla Ihop.
– När vi är här och odlar kommer folk hela tiden fram och frågar och vill prata, vi hinner knappt jobba, men det är jättekul att folk är så intresserade. Många av dem som är här och jobbar är inte medlemmar i Odla Ihop, men det behöver man inte vara.
Intresset växer
Människan har alltid odlat i städerna, i koloniträdgårdar, på balkonger och mellan husen. Men på senare år har intresset för den organiserade stadsodlingen växt enormt, som en del av ett mer klimatsmart liv, och i de flesta städer pågår urbana odlingsprojekt. FN har lyft fram urban odling som en viktig del i framtidens hållbara städer – och enligt SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, finns det potential för att producera vegetarisk kost för fem miljoner människor om alla grönytor i städerna användes till odling.
– Min vision är en stad som ligger i odlingen, inte en odling som ligger i staden. Vi tror på att det här spelar roll, säger Jenny Salmson.
Stadsodling – så gör du
- Odla i krukor eller pallkragar på gården. Gå gärna ihop med grannarna. Fråga markägaren om lov.
- Vill du ha en egen täppa är en koloniträdgård ett alternativ. Koloniområden har antingen ett kösystem där man hyr sin lott, eller ett köpesystem. Ta kontakt med den koloniförening där du helst vill odla och kolla vad som gäller.
- Vill du odla på en större plätt, till exempel i en park – ta kontakt med kommunen och kolla vad som gäller. Eller anslut dig till en befintlig stadsodling – de kan du också hitta via kommunen. Många stadsodlingsprojekt har egna hemsidor eller facebookgrupper.
- Gerillaodling innebär att man odlar utan att söka tillstånd. Gerillaodlaren får vara beredd på att markägaren plockar bort odlingarna när som helst.
- På www.odlaihop.se finns info om hur man kommer igång. Här finns bland annat information om hur man gör en snabbkompost. På Facebook och Instagram heter man odlaihop.
Tänk på att...
...marken i städer kan vara förorenad av till exempel industrier eller trafik. Uppsamlat vatten från tak och hängrännor kan innehålla förhöjda halter av zink och koppar. Kadmium i jorden kan tas upp av exempelvis sallad. Kolla med miljöförvaltningen!
...se till att det finns någonstans där ni kan hämta vatten.
...att det går att söka stadsodlingsbidrag i många kommuner för att komma gång. Bilda en förening!
Stadsodlingens historia
- Under medeltiden var det vanligt med kvartersgårdar där man odlade morötter, lök, ärtor, bönor och kryddor. Vissa stadsgårdar höll djur, och delade med sig av gödsel.
- Från 1860-talet anlades skolträdgårdar, där barn skulle få lära sig om hushållning.
- Vid slutet av 1800-talet började kolonilotter, med inspiration från Tyskland och Danmark, att bli vanliga. Det blev ett sätt för fattiga och trångbodda att få tillgång till rekreation och mat. I dag finns över 26000 kolonister i Sverige.
Källor: Stadsodlingmalmo,Trollhattan.se,vaxaochgro.se, boken ”Gatsmart odling”, av Ulrika Flodin Furås (Natur och Kultur)
