På en annars tom gräsmatta, en död yta mellan några höghus och en lekpark, spirar en odling. Utspridda pallkragar, uppgrävda små högar, kompostprojekt under plastsäckar vittnar om aktivitet. Här håller föreningen Odla Ihop till – de håller på att anlägga en urban matpark, en odlingsplats i Tantolunden mitt i centrala Stockholm. De är en del av en växande rörelse: stadsodlarna.
– Med alla extremt storskaliga lösningar som inte är bra för någon – varken för människan, djuren eller naturen, vill vi skapa ett nytt system med många småskaliga lösningar, underifrån, inifrån, säger Jenny Salmson, som är en av initiativtagarna till Odla Ihop.
Nollbudget
Odla Ihop är inte några grannar som har gått sammanför att odla morötter – här finns visioner. Plats för workshops och kurser, sociala ytor, skogsträdgård, dragväxter för pollinerare och ätliga perenna växter är några av planerna. Tillstånd finns för att ha höns i framtiden. De började i maj förra året, med en budget på noll kronor.
– Vi hämtar hästgödsel på en ridskola, och vi har fått massor av plantor från kolonisterna i koloniområdet intill. Ett gäng armeringsnät fick vi från minigolfen där borta, och så ska vi få fönster från renoveringen av höghuset till att bygga ett växthus, säger Jenny Salmson.
Kisskompost
Ett problem för stadsodlarna i Tanto har varit bristen på jord. När man sätter spaden i marken tar det tvärstopp efter en decimeter – ingen ovanlighet i stadsmiljön.
– Det har legat ett hus här tidigare, troligen är det därför marken är så hårt packad, säger Jenny.
Lösningen har blivit att tillverka egen jord med hjälp av snabbkomposter. Här har man också bett allmänheten om hjälp.
– För någon vecka sedan satte vi upp en skylt och bad folk kissa i komposten, den behövde mer kväve för att komma igång.
Just kontakten med grannar och förbipasserande är viktig för Odla Ihop.
– När vi är här och odlar kommer folk hela tiden fram och frågar och vill prata, vi hinner knappt jobba, men det är jättekul att folk är så intresserade. Många av dem som är här och jobbar är inte medlemmar i Odla Ihop, men det behöver man inte vara.
Intresset växer
Människan har alltid odlat i städerna, i koloniträdgårdar, på balkonger och mellan husen. Men på senare år har intresset för den organiserade stadsodlingen växt enormt, som en del av ett mer klimatsmart liv, och i de flesta städer pågår urbana odlingsprojekt. FN har lyft fram urban odling som en viktig del i framtidens hållbara städer – och enligt SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, finns det potential för att producera vegetarisk kost för fem miljoner människor om alla grönytor i städerna användes till odling.
– Min vision är en stad som ligger i odlingen, inte en odling som ligger i staden. Vi tror på att det här spelar roll, säger Jenny Salmson.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.