Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Huset familjen inte visste de ville ha

Som en gigantisk skulptur står huset mot horisonten. Sexkantigt, svart och minimalistiskt vänder det långsidan mot utsikten, mot havet och mot Hönö. ”Arkitekten ritade ett hus vi inte visste att vi ville ha. Vi hade aldrig kunnat be om att få ett sådant här hus, säger Robin Carlander.

I Villa Tumle bor Lina Strandäng och Robin Carlander med sonen Love, 9. Villa Tumle kallas så för att fastigheten heter Tumlehed. Huset ligget högt upp på ett berg i Hästevik längst ut på Hisingen, man ser havet, Hönö och den gula färjan till Björkö.

Villan är som ett konstverk. Svart utanpå och vit inuti. Inuti är det ljust, fönstren och utsikten förtar den eventuella stramheten.

Familjens förra hus var också nytt, en villa från Egnahemsbolaget.

– Det var också ett jättebra hus, men inte för oss. Vi ville ha ett hus som passar oss, säger Lina.

Tomten köpte de 2008, då stod det en nedgången sommarstuga där.

– Vi letade tomt jättelänge. Det skulle vara nära havet och nära busshållplats så att vi inte behöver skjutsa Love när han blir större. Och en relativt stor tomt, säger Lina.

Lina och Robin hade tankar om hur deras hus skulle fungera och började leta efter en arkitekt. De träffade först två olika arkitekter men det stämde inte.

– Vi hade tittat på hus av arkitekten Johannes Norlander och tyckte om dem. Ett hus i Stockholm tyckte vi var det finaste vi sett; rent och rakt och enkelt. Och vi tyckte han gjorde så fina möbler. Men vi tänkte att han kanske var för kompromisslös och tvekade om vi skulle våga fråga honom, berättar Lina.

När de väl kontaktade honom stämde allt och valet av arkitekt blev självklart.

– Vi hade önskemål om husets funktioner men husets utseende är bara Johannes Norlanders idéer, säger Lina.

– Han ritade ett hus vi inte visste att vi ville ha. Vi hade aldrig kunnat be om att få ett sådant här hus, säger Robin.

Det är inget stort hus, 141 kvm, men allt utrymme är utnyttjat. I mitten av huset finns det mesta av förvaring och teknik; kyl och frys i köket, tvättstuga, badrum, skåp och garderober och all el och värme.

Villan är byggd med modern standard med tjocka väggar och isolerglas och värms med frånluftsvärmepump och vattenburen golvvärme.

På bottenvåningen finns kök och vardagsrum, de är åtskilda men har kontakt på båda sidor av huset. Golvnivåerna är anpassade till bergets lutning så köket är nedsänkt. En kort plåttrappa leder ned till köket där takhöjden är närmare tre meter, vardagsrummet är mer intimt med lägre takhöjd.

Huset är luftigt möblerat med moderna möbler.

– Vi köper hellre något vi gillar än många saker, säger Lina.

En plåttrappa leder upp till andra våningen.

Lina har en arbetsplats alldeles ovanför trappan, framför ett stort fönster med havsutsikt.

– Det är min plats, det är fantastiskt att sitta här och greja, säger hon.

Bakom Linas arbetsplats finns ett extra sovrum med en vikvägg som dörr.

– Vi är tre i familjen men många familjer är fyra, så nästa ägare kan behöva ett rum till, säger Lina.

Också till Linas och Robins sovrum har en vikvägg som dörr.

Love har ett rum bredvid. Villans oregelbundna form skapar roliga rum men gör det också nödvändigt med speciella lösningar som att på Loves rum specialbygga ett skrivbord.

Väggarna på andra våningen består till stor del av förvaringsutrymmen, garderober, som skiljer rummen åt.

– Det var en av våra tankar när vi planerade huset att vi skulle ha jättemycket förvaring.

Takfönstret är, förutom ljusinsläpp, också en taklucka som gör det möjligt att komma upp på det platta taket. Taket lutar mot mitten och har en stupränna inbyggd i väggen.

Det tog tid att få bygglov, meningarna om huset bland grannarna är delade, så huset stod klart först våren 2010.

Detta är ett hus det är svårt att vara neutral till – antingen tycker man om det eller så gör man inte det.

– Vi vill att folk ska tycka något om huset, de behöver inte tycka om det, men det är roligt att man känner något när man ser det, säger Lina.

Hon och Robin menar att det inte fanns något alternativ till svart färg för det här huset och det materialvalet – korrugerad underhållsfri plåt.

Den sexkantiga formen – för att anpassa huset till tomten och inte behöva spränga så mycket – förvillar ögat.

– Det är lätt att tro att huset är fyrkantigt, nästan så att det inte går att fatta hur huset ser ut, säger Robin.

Huset vänder kortsidan mot vägen vilket gör att det ser nätt ut. Går man däremot in på tomten häpnar man över de stora fönstren på havssidan.

– Huset är perfekt på platsen. Det är ritat och byggt för denna plats. Det passar oss och platsen så bra. I och med att huset ligger så högt och vänder en kortsida mot vägen finns ingen som helst insyn trots de stora fönstren, säger Lina.

Fönstren kan se ut att vara slumpartat placerade men från insidan ser man att de är placerade precis rätt för utsikten och ger utblickar åt alla håll och dessutom ger siktlinjer genom huset.

– En del tycker det är provocerande att vi inte har några tavlor, säger Lina. Men varför ska vi ha tavlor när vi har utsikten som skiftar hela tiden och är olika från dag till dag?

– Det är inte havet utan himlen som vi tittar på, säger Robin. Den gör att ljuset ändras hela tiden i huset.

Tunga gardiner stänger ute västersolen när det behövs och ger färg i inredningen.

Tomten på 1160 kvm består till stora delar av berg, naturtomt var ett önskemål när Lina och Robin letade efter en tomt. En syrenhäck och en tall finns kvar från det gamla huset och en liten gräsmatta bildar en jämn yta. Lina och Robin håller på att anlägga äng i slänten ned mot gräsmattan.

– Det ska vara så lättskött som möjligt och vi tycker det är viktigt att behålla naturen, säger Lina.

Tomten har sol hela dagen. En uteplats är placerad på berget bakom huset och en gjuten altan på framsidan har utgång från vardagsrummet.

Lina och Robin menar att det finns ett budskap i deras husbygge; att man inte behöver välja ett kataloghus och att man inte behöver vara rik för att bygga annorlunda.

– Jag tycker det är viktigt att vi är en vanlig familj utan förmögenhet som haft visionen att vi vill bo i ett hus som passar oss. Vi använder genomgående enkla material, det handlar mer om form och om idé. Vårt hus är inte särskilt mycket dyrare än att köpa ett Myresjöhus. Och se till att jobba med en arkitekt så det blir något eget! säger Lina.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.