Omkring 40 000 småhusägare investerar varje år miljontals kronor i nya larm.
Men det bästa skyddet mot inbrott är vakna grannar, anser polisen.
I dag har 350 000 småhus i landet larm. Det motsvarar nästan var femte villa och radhus. Men nyttan med larm är inte självklar. Stöldskyddsexperter, företrädare för larmföretagen och polisen är positiva till larm men vid bedömningen av vilken enskild faktor som betyder mest för att slippa inbrott går åsikterna isär.
-Största brottsförebyggande effekten är den sociala kontrollen. Den är A och O, säger kriminalinspektör Tony Roshage vid länskriminalpolisen i Stockholm.
Han betonar att ett larm allmänt sett har en avskräckande effekt men menar att det ändå har mindre betydelse i storstäderna och främst i Stockholm.
-Här i Stockholm är det sofistikerade grupper som ägnar sig åt bostadsinbrott. De struntar i om husen är larmade. Tjuvarna är ofta påverkade och då har larmen en mindre effekt, förklarar Tony Roshage.
Även Jan-Peter Alm vid Stöldskyddsföreningen talar varmt för den sociala kontrollen och nämner att samverkan mellan de boende är ett bra exempel på ett bra skydd. Han anser att larmen gör nytta först om husen har lås, galler eller annat mekaniskt skydd.
-Inget larm är bättre än den åtgärd som följer efter larmet. Det är i kombination med bra lås på fönster och dörrar som larmen ger effekt, säger Jan-Peter Alm.
Han uppskattar att omkring 20 procent av de larmade husen ändå drabbas av fullbordade inbrott.
