Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

1/2

Arkitekt med vision om ett hållbart samhälle

Hon ser arkitektur som ett verktyg för samhällsutveckling och byggande som utgår från människors drömmar, liv och behov. "När jag var liten ritade jag hela städer i vardagsrummet, men framförallt ritade jag de som skulle bo där", säger arkitekten Tinna Harling, som i sitt arbete drivs av ett socialt engagemang där alla ska inkluderas, finna sin plats och sitt sammanhang.

Brittsommarvärmen och doften av solvarma bryggor vilar över Skärhamns gästhamn. På kommunkontoret granne med strandpromenaden arbetar planarkitekten Tinna Harling. Hon ler nöjt och kisar mot den skarpa höstsolen som ännu ett tag värmer. 
– Som barn tillbringade jag alla somrar här på Tjörn. Min identitet var här, inte i Lerum där jag växte upp. 
Så när familjen skulle skaffa hus föll valet lätt på Tjörn och de köpte en gammal i princip obeboelig gård som med åren renoverats, omhuldats och blivit till ett älskat hem för familjen.
– Släkten har inga rötter här, men nu bor mamma, svärfar och morbror här på Tjörn, och vi har alltid känt oss välkomna och inkluderade, säger hon och beskriver kärleken till ön. 
– Här finns många fina, engagerade människor och havet nära överallt. Min syster som bor i New York brukar säga att på Tjörn fattar man inte hur unikt det är. 

När familjen flyttat ut till Tjörn året runt pendlade Tinna till arkitektkontoret i Göteborg, innan hon fick jobb som planarkitekt på Tjörns kommun. Numera arbetar hon bara en dag i veckan på kommunen och som processledare för dialogarbete, och håller även föreläsningar och workshops där hon stöttar andra kommuner i konsten att samverka. Utbildad inom metoden culture planning, tror hon på det där att utgå från ortens tillgångar, kompetenser och kulturella resurser. Att forma samhällsbyggandet utifrån människors behov, kompetenser och drömmar. Att ta tillvara och låta en plats växa inifrån och ut. 
– Jag tror på kraften i människors drömmar som motor i samhällsutveckling. 
Efter elva år på ön, tycker hon livet gott och har nog funnit sin plats på jorden. Där familjen trivs och värnar kulturarvet genom det gamla huset, skogen och marken som de sköter om. 
– Vi bor i en vacker och trygg miljö. Men det är allra viktigaste är gemenskapen, det måste vi jobba med här på landsbygden. Det är viktigt att alla hittar sin grupp, vi är flockdjur och behöver varandra, säger Tinna, som också arbetar ideellt för de ensamkommande ungdomarnas möjligheter att stanna kvar på Tjörn när de fyllt arton i väntan på beslut på asylansökan. 

Bild: Anna Berglund
Bild: Anna Berglund

Hon arrangerar aktiviteter, samlar in pengar och tycker det är självklart att bidra. Och så återkommer hon till det där att ta tillvara, se helheten och att inte skilja på människor utifrån härkomst, utan se till deras individuella förmågor. 
– Vi måste se dessa ungdomar som den resurs de är, som vi redan investerat tid, pengar och känslor i. 
De klarblå ögonen lyser upp, hon är tydlig och bestämd, övertygande på ett värmande sätt som är svårt att värja sig från. 
– När de hamnar i kris hjälps vi åt med småskalig nära integration. Samtidigt finns en enorm kraft i deras vilja att ge tillbaks till vårt samhälle. 
Ett arbete hon vill utveckla inom ramen för sitt senaste projekt, en social byggfabrik för amatörer, kunniga, projektledare, unga och nyanlända. Som skapar nya förutsättningar för utveckling och gemenskap där man kan bygga mindre, mobila hus till de som behöver. 
– Lokalen finns redan i en stor lada här på Tjörn och nu arbetar olika aktörer för att göra verklighet av idéerna. En social mötes- och utbildningsplats för att sammanföra bristen på bostäder och överskottet på arbetskraft, förklarar Tinna entusiastiskt och berättar om nätverket som redan finns etablerat, med bland annat frivilligorganisationer, Chalmers och föreningen för byggemenskaper. 
– Tjörn kunde gå i bräschen för något helt nytt, mitt emellan stad och land, nära jordbruksmark och självförsörjningsmöjligheter. Här har vi goda förutsättningar för att skapa något hållbart för integrationen och framtiden, för de som bor här och vill bo här. 

Projektet inspireras av byggemenskaper, ett system där en grupp vanliga människor beställer bostäder och bygger sin dröm. 
– Vinsten blir att man bygger utifrån sina egna behov, medan kommunen anvisar mark till de olika projekten, där kommunens och de medverkandes idéer om vad marken ska användas till är drivkraften, inte ekonomisk.
Tinna med sitt stora engagemang för det socialt hållbara samhället, ser boendemiljön som nyckeln till goda liv, gemenskap och sammanhang för alla. Där arkitektur ytterst handlar om att bygga människovänliga miljöer, för och av de som ska befolka husen.  
En ryggmärgsvision som fanns där hos henne redan som barn bland pennor, papper och kritor.
– Jag har alltid velat bli arkitekt. Som barn ritade jag upp hela städer som fyllde vardagsrummet och jag älskade att fantisera. Men framförallt ritade jag folk överallt, säger en arkitekt som aldrig varit särskilt intresserad av att bara rita fräcka, formsäkra hus. 
– Det är människorna som bor där som gör mitt arbete meningsfullt, att det blir bra för dem. 

 

LÄS OCKSÅ: Mänsklig miljö i fokus för arkitekten Anders

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.