Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Alexandra Ward Slotte kände tidigt att hon var född i fel kropp. Alexandra är transperson och väljer ”hon” som pronomen om sig själv. Bild: Clas-Göran Sandblom

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Alexandra i väntans tider inför en definitiv könskorrigering

Hon vill inte spilla tid på att bli kvinna fullt ut.
– I väntan på fler vårdinsatser har jag lagt ut drygt 100 000 kronor på privat vård och hormoner som jag köpt från apotek i Storbritannien, säger Alexandra Ward Slotte.

Framtoningen är kvinnlig, rörelserna mjuka, sminket diskret.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Jag ser ut som en tjej, och har en ljus röst. Ingen ska behöva fundera på om jag kanske är en man. På senare år har jag övat på ljusare toner, sjungit i bilen och så, för att nå dit.

Alexandra är transperson och väljer ”hon” som pronomen om sig själv.

Hon kände tidigt att hon var född i fel kropp, Fotboll med grabbgänget var inte hennes grej.

– I stället höll jag på med programmering, deltog i föreningslivet och var väldigt aktiv i friluftsfrämjandet. Jag passade mer in bland klassens tjejer.

Hon var obekväm med sin kropp.

Rädd för att bli utstött

När hon var elva tänkte Alexandra att hon troligen var transperson och i gymnasiet blev hon helt säker.

– Men jag vågade inte leva som mig själv, jag var rädd för att bli utstött. Jag var 20 när jag vågade komma ut som transperson och identifierade mig som kvinna.

Hon har sluppit mobbning.

– Jag har inte heller angripits fysiskt men har fått se en hel del negativt på sociala medier, riktat mot mej. Extremister finns till både höger och vänster på den politiska skalan.

En transperson är någon som känner att könet de föddes med inte stämmer med det upplevda könet. Alla går inte igenom medicinsk och kirurgisk behandling.

Ledamot i West Pride-styrelsen

Alexandra, som är opererad till vissa delar, är ledamot i West Prides styrelse.

– På nationell nivå arbetar jag med Moderaternas hbtq-politik för att driva på utvecklingen i Europa och hela världen egentligen. Det är stora skillnader var man bor. I Sverige får samkönade par gifta sig, men vården för transpersoner kan bli bättre. Vi ligger ändå långt före andra länder.

"Jag ser mer ut som en kvinna och har varit förskonad från trakasserier", säger Alexandra Ward Slotte, som i en framtid hoppas få egna barn. Nu närmast ser hon fram emot West Pride som startar på onsdag 12 juni.. Bild: Clas-Göran Sandblom

När Alexandra var 20 valde hon att komma ut stegvis.

– Mina syskon är väldigt stöttande. Mamma tog det bra men försökte hitta andra anledningar till min situation, ett slags förnekelse. Hon hade nog haft det lättare om jag kommit ut som homosexuell man.

Skillnaden?

– Könsidentitet och sexuell läggning, vem jag vill ha sex med – en man, kvinna eller båda, mina sexuella preferenser – är inte samma sak. För en transperson handlar det om hur personen identifierar sig och sitt kön.

Allmänhetens reaktioner?

– På Avenyn bryr de flesta personer sig inte. Det är jobbigare att leva som transperson om föräldrarna inte stöttar. Eller om grannarna inte har tillräcklig kunskap. Det blir som ett hedersförtryck, säger Alexandra.

Har skrivit debattartikel

Hon har skrivit en debattartikel om att transpersoner kan få sämre vård än andra.

– Det finns läkare som på grund av sin uppfattning är diskriminerande. Läkaren kan exempelvis skylla ett brutet ben på hormonbehandling. Och att Sverige steriliserade med tvång fram till 2012 är fruktansvärt.

Full fart på Avenyn för tre år sedan när West Pride-festivalen avslutades med en parad som lockade tusentals deltagare och besökare.. Bild: Tomas Ohlsson

Alexandra oroas över konservativa strömningar i andra europeiska länder:

– Därför vill jag arbeta gränsöverskridande.

Varför är Pride viktigt?

– För att upplysa om att transpersoner, homosexuella, bisexuella, och queerpersoner finns. Att skapa en trygg miljö. I vimlet av alla människor kan vi vara oss själva utan att exempelvis en familjemedlem ser oss.

Och efter festivalen?

– Pride ska inte bara vara en vecka då vi kan lyfta frågor som berör oss, påverka politiker, allmänhet och samhällsdebatten. Vi arbetar med utbildning året om på skolor, företag och i föreningar.

Alexandra ser sig själv som glad, positiv och social person som gillar att påverka. I en framtid kan hon tänka sig att arbeta med FN-bistånd.. Bild: Clas-Göran Sandblom

Alexandra har förstorat brösten och med hjälp av laser tagit bort skägget på en privatklinik, men mycket återstår.

– Vården för transpersoner fungerar inte fullt ut. Köerna till vissa behandlingar och operationer är otroligt långa. Min utredning är klar, men jag tvingas vänta på kommande vårdinsatser.

Ligger i en gråzon

Att köpa hormoner utomlands ligger i en gråzon.

– Att självmedicinerat icke narkotikaklassat preparat är lagligt men att sälja till en kund utan recept är olagligt. Jag hoppas att jag kan sluta inom någon månad då jag ska träffa en hormonläkare.

Mycket juridik och byråkrati återstår innan ett slutligt könsbyte kan genomföras.

– I realiteten fem, sex år. Det borde kunna gå snabbare. Att byta namn och personnummer bör vara åtskiljt från den medicinska processen.

Men den långa resan kan ta slut tvärt – om Socialstyrelsens rättsliga råd nekar.

– Men det är svårare att inte göra något alls, säger hon.

Alexandra Ward Slotte

Ålder: 23 år.

Gör: Pluggar internationella relationer på universitetet, jobbar extra som restaurangvärd på Stenungsbaden yacht club. Vice ordförande i West Pride, vice gruppledare för Moderaterna i Stenungsund, tidigare ledamot i Öppna Moderater riks och tidigare vice ordförande för MUF i Blekinge.

Bor: I utkanten av Stenungsund.

Intressen: Att gymma och politik.

Familj: Mamma, pappa, hunden "Chilli", systrarna Rebecka 17, Madeleine 19 och Sophia 21.

Fakta: Pride

Första Pride-deomonstartionen i Sverige: Hölls i Örebro 1971. Ett krav var rätten för samkönade att få ingå äktenskap.

Pridefestivalen i Stockholm startade 1998.

West Pride i Göteborg äger i år rum 12-16 juni.

Transsexuell

Personen anser att det egna biologiska könet, könsidentiteten, inte stämmer med det självuppfattade könet. Personen önskar därför oftast att förändra sin kropp.

Behandling: Både medicinsk och kirurgisk.

Val: Personen väljer hormonbehandling och/eller operation.

Ny term: Könsdysfori.

Transperson

Individ som anser att det egna biologiska könet, könsidentiteten, inte stämmer med det självuppfattade könet. Personen önskar därför oftast att förändra sin kropp.

HBTQ

Vedertagen akronym för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner.

Källa: Wikipedia

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.