Digitaliseringen har underlättat för brottslingar att vara anonyma och begå bedrägerier över nationsgränserna.
Digitaliseringen har underlättat för brottslingar att vara anonyma och begå bedrägerier över nationsgränserna. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Välfärdsbrottsligheten måste strypas

Det är välkommet myndigheternas kartläggningsarbete av den organiserade brottsligheten stärks, en kriminalitet som inte minst angriper välfärdssektorn. Men klarar den här regeringen att driva igenom de skarpa förslagen?

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Lag och ordning har dominerat den offentliga debatten de senaste åren. En del menar att brottsbekämpningen får för stort utrymme. Men är det verkligen så? Tillsammans med sjukvård och invandring-integration tillhör kriminaliteten de tre områden som väljarna placerar högst bland viktiga frågor att ta tag i (SVT/Novus 23/11). De här tre frågorna är också sammankopplade på ett sätt som tydligt pekar på brister i vår nuvarande samhällsmodell.

Avsaknaden av ansvarstagande i invandrings- och integrationspolitiken spär på brottsligheten och belastar välfärden. Den organiserade brottsligheten gör det ännu svårare att kontrollera migrationen samtidigt som den alltmer äter sig in i välfärden – en allt viktigare brottskategori. De ofta dåligt kontrollerade välfärdsystemen drar inte bara till sig en hel del ekonomiskt motiverade migranter utan även global brottslighet.

ANNONS

I veckan beslutade regeringen att förstärka det samarbete som tolv myndigheter – däribland Polisen, Försäkringskassan och Migrationsverket – inlett för att kartlägga den organiserade brottsligheten och komma med åtgärdsförslag.

Den som tror att de här problemen är marginella bör läsa rapporten med det byråkratiskt klingande namnet ”Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet” som de tolv gav ut i höstas. Innehållet är betydligt mer dramatiskt än titeln ger sken av. Den består av 40 sidor fakta om hur den organiserade brottsligheten med internationella kopplingar tar ett allt starkare grepp om våra välfärdssystem. Tidens två stora megatrender – globalisering och digitalisering – samverkar med bristande regleringar och kontroll hos den svenska staten med sin inriktning på snabb service. Författarna sammanfattar: ”Brottslighet mot välfärdssystemen är fortsatt omfattande och lyfts fram som allvarlig”.

Den organiserade brottsligheten har satt i system att på olika sätt utnyttja bidragssystemen. Det rör sig bland annat om nystartsjobb, arbetstillstånd och assistansersättning där man helt enkelt skapar arbeten som inte finns och på olika sätt får ut subventioner och lönestöd från staten. Det finns till och med kriminella som specialiserat sig på att sälja paketlösningar på sådana här upplägg till andra. Funktionsnedsatta kan till exempel hämtas till Sverige för att få ut pengar och anställa assistenter (där den funktionsnedsatte bara får en mindre del av hjälpen). Myndigheterna vet ibland vilka de oseriösa företagarna är, men kan ändå inte göra något på grund av lagstiftningen som är inriktad på att främja service och effektivitet.

ANNONS

Falska jobb kan ge uppehållstillstånd, sjukpenning och a-kassa, utbetalningar från den statliga lönegarantin och så vidare. Mottagarna bor ibland i andra länder, där det är billigare och pengarna räcker till mer. Tips om hur man får ut pensioner till avlidna i utlandet sprids ”inom vissa etniska grupper och bland utlandssvenskar”.

Falska föreningar startas för att få ut föreningsbidrag eller genomföra skenanställningar med stöd från arbetsförmedlingen. Felaktig folkbokföring utnyttjas systematiskt för få ut olika bidrag och stöd. Skenäktenskap används för anhöriginvandring som i sin tur ger rätt till försörjning. En inte ringa del av denna är ”nya relationer”. Även här har myndigheterna svårt att ingripa – och när man gör det så blir konsekvenserna små för de kriminella som snabbt är igång igen.

Ett annat vanligt förekommande problem är falska identiteter, som utnyttjas för e-legitimationsbedrägerier.

Det här är bara ett axplock av alla de bedrägerier som myndigheterna radar upp och i många fall bedömer som allvarliga och växande i antal. Rapporten innehåller också en rad konkreta krav på åtgärder: Biometrisk data bör användas för att motverka falska identiteter (exempelvis ögonigenkänning och fingeravtryck vid digital inloggning). E-legitimationen bör förstatligas. Arbetsintyg standardiseras. Karenstider och bidragsspärrar införas inom välfärden. Dömda ska inte kunna återgå till samma verksamhet. Kriminella företag bör kunna avregistreras. Nystartsjobb och arbetskraftsinvandring ska genomgå myndighetsprövning. Riskprofiler bör kunna samköras i register. Utbetalningar från välfärdssystemen ska vara digitalt spårbara.

ANNONS

Polisen bör därutöver ges utökade befogenheter att använda smarta kameror som kopplar registreringsnummer på bilar till brottslingar (ett sådant förslag presenterades av regeringen under fredagen angående polisens gränsbevakning). Falska arbetstillstånd bör bedömas som människosmuggling. Postföretag bör få tillåtelse att anmäla misstänkt narkotikasmuggling i brev och paket. Slutligen bör skyddet för tjänstemän som utsätts för påverkan, digital kartläggning och hot stärkas, anser rapportförfattarna.

Det är välkommet att regeringen beslutat stärka myndigheternas kartläggningsarbete. Nu är det upp till bevis. Klarar den här regeringen att driva igenom de skarpa förslagen?

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS