Att hovrätten för västra Sverige frikänt en man för barnvåldtäkt har väckt stor upprördhet. Det är i sig inte särskilt konstigt. Hovrättens sätt att resonera förefaller fyrkantigt, även om man gör klokt i att läsa domen för att få den fulla bilden. Domare och åklagare har i efterhand skyllt på varandra för att det slutade i friande dom (SVT 1/3).
I ett land med oberoende domstolar händer det att domstolarna på formella grunder dömer i strid med den allmänna opinionen. Nyligen friades exempelvis elva män som fångats på bild när de kastade sten i samband med Påskupploppen förra året. Tingsrätten menade att det inte gick att bevisa att männen siktat på polisen eller att de utgjorde en folksamling i juridisk mening (SVT 23/12).
Det här fick Justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) att offentligt kritisera domslutet. För det fick han berättigad kritik (SVT 29/12). Domare ska inte känna att de utsätts för politisk press. Inte minst kom kritik från Socialdemokraterna: ”Uppmanar min kollega i presidiet att respektera Sveriges grundlag och domstolars oberoende” skrev justitieutskottets vice ordförande Ardalan Shekarabi (S) på Twitter.
Under den förra mandatperioden varnade ledande socialdemokrater, inklusive dåvarande justitieminister Morgan Johansson, otaliga gånger för att Sverigedemokraterna var ett hot mot domstolarnas oberoende och ”ville ha det som i Ungern”.
Mot den här bakgrunden är avslöjandet om hur Socialdemokraterna i Göteborg agerat mot domstolen häpnadsväckande (SR 3/3). Under torsdagen avsade sig de två nämndemännen som deltog i den uppmärksammade domen i Hovrätten för Västra Sverige sina uppdrag (nämnden bestod av två nämndemän och tre juristdomare varav en ville fälla den åtalade).
Socialdemokraternas distriktsordförande i Göteborg tillika riksdagsledamot, Mattias Jonsson, har inte bara sagt att de två nämndemännen gjorde ett ”klokt val” som lämnade sina uppdrag, han uppger för Sveriges Radio att beslutet föregåtts av flera möten med det socialdemokratiska partiet. Det är extremt olämpligt. Nämndemän är lekmannadomare och får absolut inte agera partirepresentanter även om de nomineras av politiska partier.
Samtidigt som Socialdemokraterna kritiserar enskilda uttalanden från sverigedemokratiska politiker går man alltså själva in och direkt påverkar nämndemän i domstolen att lämna sina uppdrag på grund av hur de dömt, vilket förstås skickar signaler till andra nämndemän. Om inte S inser hur allvarligt detta är har man ingen trovärdighet kvar i sin kritik mot Sverigedemokraterna.
Socialdemokraterna verkar tro att andra regler gäller för dem – eller är domstolarnas oberoende bara viktigt när det är politiskt opportunt att hävda det? Till dess Ardalan Shekarabi tillrättavisat sin egen riksdagskollega och påmint honom om att ”respektera Sveriges grundlag” får man utgå ifrån att det är partitaktik som driver S snarare än värnandet av rättsstaten.
