Överbefälhavaren, Micael Bydéns, uttalande att alla svenskar behöver förbereda sig på krig har väckt stor uppmärksamhet. Han uppmanar alla att ställa sig frågan: ”Om det som händer i Ukraina i dag händer här i morgon, är jag då förberedd? (SVT 8/1). Det kan låta dramatiskt, men är egentligen inte det. Risken för att Sverige dras in i ett krig i morgon är nästan obefintlig. Men på några års sikt framåt har risken ökat, även om risken fortfarande är mycket liten.
Att vara förberedd på att Sverige skulle kunna hamna i krig är inte detsamma som att vara rädd för krig. Snarast motsatsen. Det är en uppmaning att tänka igenom sin egen situation och roll i sådant krisläge. Vilket ansvar har jag på jobbet och i privatlivet. Hur skulle jag reagera mentalt? Hur kan jag undvika att vara en belastning för samhället i sådan situation och i stället kunna hjälpa till och ta min del av ansvaret, utifrån mina förutsättningar?
En enkel början kan vara att läsa igenom broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Att ha tänkt igenom detta är snarast ett sätt att undvika oro om världsläget skulle försämras ytterligare. En sådan krigsberedskap hade Sverige, även mentalt, under stora delar av 1900-talet utan att det för den skull rådde ständig panik. Sedan är det förstås ansvariga myndigheters uppgift att se till att det finns information att ta del av som är relevant, liksom att sköta de organisatoriska förberedelserna.
När man hör ordet krig är det lätt att få bilder från andra världskriget på näthinnan med pansarkolonner som rullar fram och bombflyg i luften. Men krig kan se väldigt olika ut och ha väldigt olika intensitet. Olika länder kan vara olika indragna i samma krig. Det är inte undergången vi ska planera för. Kärnvapenanfall är exempelvis ganska meningslösa att förbereda sig på. Men i de allra flesta fall måste vardagslivet fås att fungera även under krigsförhållanden. Med tanke på risken för andra typer av samhällskriser – som naturkatastrofer, storskaliga tekniska problem, terrordåd eller nya pandemier – är det dessutom insikter och kunskaper som kan komma till nytta även i andra sammanhang.
Det ryska krigshotet är ett av flera ”hot” Sverige måste ta i beaktande. Det är inte omedelbart. Ryssland är fullt upptaget med invasionskriget i Ukraina. Men Moskva rustar för full maskin, och resten av Europa rustar för att möta detta hot på sikt. Skulden ligger i Moskva. Men de ökade spänningarna ökar i sig risken för krig, oavsett vad de inblandade aktörerna har för mål. Historien lär oss att krig kan inledas på grund av rena felbedömningar och missförstånd.
På nationell nivå är förberedelse för krig, analys och medvetenhet faktiskt ett sätt att minska riskerna för krig. Även de mest illasinnade aktörer drar sig för att starta krig man kalkylerar med att förlora. På individnivå kan en mental förberedelse för krig, kriser och olyckor på samma sätt vara ett sätt att undvika de värsta scenarierna, där paniken ofta är den största fienden. Kunskap är inte någon belastning i någotdera av fallen.
