Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Markus Uvell: Varning för faktastyrd politik

Tanken om en strikt faktastyrd politik, höjd över ideologier och värderingar, är ytterst farlig då den öppnar för odemokratiska idéer. Väljarnas vilja måste i slutänden respekteras. Oavsett vad fakta säger.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC har tagits emot på ungefär samma sätt som de tidigare: stort uppslagna artiklar där rapportens mest alarmistiska resonemang plockats ut. De politiska konsekvenserna torde också bli ungefär som tidigare: några dagars debatt, men inga större omläggningar av svensk politik.

Detta upprör ofta politiker med klimatprofil. Varför tar människor inte till sig fakta? Svaret är att politiska opinioner inte handlar om fakta, utan om värderingar och känslor. Det samhälle där koldioxidutsläppen på kort tid helt kan upphöra är inte ett samhälle väljarna vill ha. Det är därför en politisk omöjlighet. Oavsett vad fakta säger.

Vi ser samma mönster i debatten om brottsligheten. Detta har blivit en större fråga på senare år, och de förslag som samlar störst stöd handlar om att med hårdare straff hålla kriminella borta från gatan. Samtidigt är en minoritet skeptiska till sådana förslag. Därför att de inte vill ha det samhälle de upplever följer av radikalt hårdare straff. Oavsett vad fakta säger.

Olika väljargrupper har också skilda bilder av vad fakta egentligen säger, vilket bland annat SOM-institutet visat. En majoritet av alla partiers väljare menar till exempel att klimatförändringarna i huvudsak orsakats av människan, men fler än nio av tio MP-väljare, jämfört med två av tre SD-väljare. På samma sätt är det med brottsligheten. Den uppfattas som ett stort samhällsproblem av majoriteten av KD-väljarna men bara av var sjunde MP-väljare. Mycket talar för att det är värderingar som avgör synen på fakta, snarare än tvärtom.

Det borde inte förvåna. Det är sedan länge belagt att även stora privatekonomiska beslut som till exempel köp av bil eller bostad i hög grad fattas utifrån känslomässiga faktorer snarare än fakta. Att känslor ofta trumfar fakta även i politiska frågor är därför bara en avspegling av den mänskliga naturen.

Naturligtvis behöver politiska reformer vara förnuftsbaserade, fokusera på verkliga samhällsproblem och syfta till att åstadkomma konkreta resultat. Men den som tror att politiska opinioner skapas av fakta, och bäst förändras genom att uppmärksamma andra fakta, har missförstått något fundamentalt. Inte bara av hur politiska övertygelser formas utan rentav av hur människor fungerar.

Tanken om en strikt faktastyrd politik, höjd över ideologier och värderingar, är ytterst farlig då den öppnar för odemokratiska idéer. Det är inte en slump att det är just på klimatpolitikens område som det har framförts förslag om att upphäva demokratin för att överlåta besluten till forskare som ska agera utifrån fakta för allas bästa.

Det kan säkert inte uteslutas att det finns enskilda situationer då ett strikt faktastyrt beslutsfattande varit bättre för samhället. Det skulle kanske kunna bespara oss en del ekonomisk politik som man vet är direkt skadlig. Men samtidigt vet vi att inget annat politiskt system än demokrati i längden är hållbart – eller anständigt.

Väljarnas vilja måste i slutänden respekteras. Oavsett vad fakta säger.