Digital vård har gjort sjukvården lättillgänglig. Bild: jessica Gow/TT

Karin Pihl: Vården dräneras av unga som söker hjälp för myggbett

Den svenska sjukvården är inte dimensionerad för unga personer som vill ha läkarkontakt för minsta lilla skråma. Egenavgifterna för förstagångsförsök i primärvården måste därför höjas.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Huvudvärk, dålig nattsömn under några dygn och förkylningar som ger snuva och feber. Så gott som alla människor drabbas någon gång. Att vara människa är att vara mottaglig för förkylningsvirus, att sova dåligt ibland eller att få huvudvärk dagen efter en festkväll. Det går över. De flesta vet att det bara är att vila och vänta.

Men inte alla. En del människor i Sverige anser att en vanlig förkylning eller lite spänningshuvudvärk kräver läkarvård. I dag – när läkaren bara är ett knapptryck bort via en app i telefonen – är det lättare än någonsin att få snabb vård.

ANNONS

SVT Nyheter har skickat ut en enkät till 500 slumpmässigt utvalda vårdcentraler i landet. Av de 251 som svarat uppger hälften att det är problematiskt att människor söker vård för struntsaker. Tre av fyra anser att digitala vårdappar skapat en högre efterfrågan på vård för lättare besvär. Framför allt är det personer mellan 18 och 40 år som söker.

Och då är förkylning ett av de ”allvarligaste” symptomen. Bland sökorsakerna som vårdcentralerna uppger finns myggbett, skoskav, ögonfransar och lösnaglar som ramlat av samt håravfall efter upprepade hårfärgningar.

Hade vi i Sverige haft sjuksköterskor och läkare som spelade kort på arbetstid eftersom patienterna var för få, ja, då hade människor som söker vård för vanliga myggbett inte varit ett problem. Men nu är det inte så. Den svenska vården är på många håll kraftigt ansträngd.

Ändå finns det personer som anser att en läkare ska ägna en del av sin arbetsdag åt att diskutera förkylningshosta med en i övrigt frisk person i 20-årsåldern. Utan att tänka på att någon annan får stå tillbaka.

Hur kan det ha blivit så?

”Vi har en utmaning i att möta en generation som inte verkar ha fått med sig egenvård i sin uppväxt och som söker för minsta åkomma”, skriver en av vårdcentralerna till SVT.

ANNONS

Om många äldre generationer snarare varit för sparsamma med att söka vård, för ”man ska ju inte ligga samhället till last”, har 80-, 90- och 00-talisterna tutats i motsatsen. De har sedan skoltiden fostrats i en obalanserad offentlig moral där individen alltid går före kollektivet. Inställningen att ”jag har rätt att få hjälp när jag vill” är baksidan av valfrihetsreformerna och det så kallade ”kundsamhället”.

Vårdcentralerna har sin del i detta. Nätläkarbolag gör ofta reklam för struntsaker, som att söka vård för mild pollenallergi eller vanlig influensa. Det är inte konstigt att människor då tror att man behöver vård för tillstånd som går att behandla själv.

Man kan också tänka sig att en allmän rastlöshet spelar in. Antagligen har toleransen för att vänta aldrig varit så låg som nu. Om unga i dag inte orkar läsa en vanlig bok eftersom de inte kan koncentrera sig länge än några minuter åt gången är det inte konstigt att de inte orkar vänta ut en vanlig förkylning. För det kan vara bedrövligt att ha en aggressiv rethosta när man är förkyld. Att det enda man kan göra är att vänta på att kroppen slår ut viruset är inte ett tillfredsställande svar.

ANNONS

Kanske har coronapandemin också påverkat vår syn på sjukdom. I det inledande stadiet var det helt rimligt att vidta kraftiga åtgärder för att stoppa virusets spridning. Men en mentalitet att vanliga virus potentiellt är farliga, även för unga och i övrigt friska, tycks hänga kvar. Att många förskolor kräver att föräldrarna ska vabba så fort barnet hostar – och barn blir sjuka ofta eftersom deras immunsystem ännu inte tränats upp – är ett exempel på hur virusnojan gått för långt.

Men den svenska vårdapparaten är inte utformad för att folk ska söka vård för minsta lilla. Tröskeln för att kontakta sin vårdcentral för petitesser måste bli högre.

Ett av de enklaste sätten att göra vården mer otillgänglig där den borde vara det är att höja egenavgifterna i primärvården, och då inte minst för digitala besök. Om det kostar 400 kronor i stället för 100 kanske många drar sig för att söka om de inte måste. Dessutom borde det gå att ha olika taxor för förstagångsbesök och återbesök, för att inte patienter som ska på årskontroll för sin kroniska sjukdom drabbas.

Som patienter bör vi alla dessutom ställa oss frågan – går det här över med värktabletter, glass och en lugn kväll i soffan? – innan vi öppnar vårdappen.

ANNONS

LÄS MER: Snart kommer många svenskar betala för att slippa vårdköerna

LÄS MER: Vården överbelastas av unga och friska

ANNONS